Bild: Veckans bild 97. Klicka för större bild.

Ett persontåg i Torsåker på linjen Örebro-Storvik 25 juli 1990.

Järnvägen är intimt förbunden med landskapet. Landskapet påverkar järnvägen och järnvägen påverkar landskapet. När en järnväg ska byggas måste höjder jämnas ut, vattendrag överbryggas och berg sprängas. Men ofta får järnvägen snällt böja sig för landskapet och kanske göra en liten omväg för att nå sitt mål i fjärran. Ett bra exempel är Västkustbanans kurvor över Hallandsåsen. Trots människans ansträngningar och försök att bygga en tunnel rullar tågen fortfarande på åsen istället för genom den.

Landskapet sätter inte bara sin prägel på själva banan utan också tågen. Kraftiga stigningar kräver kraftiga lok och på ånglokens tid fick man ibland ha ett extra lok som sköt på bakifrån. Då är ändå vårt svenska landskap platt i jämförelse med många andra länder. I Alperna får man ta till kuggstångsdrift för att tågen ska kunna ta sig fram. På Darjeeling-banan i Himalaya, känd för sina serpentinspår utmed bergssluttningarna, sitter en man längst fram på loket och sandar så att man inte ska slira och okontrollerat börja åka framåt eller bakåt.

Trots att naturliga hinder ibland måste betvingas så har järnvägen en förmåga att smälta in i landskapet. Se på bilden - ett rött, blått och brunt tåg rullar fram i ett grönt, blått och brunt landskap!

Foto Markus Tellerup.

Publicerad juli 2003. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >