Bild: Veckans bild 350

Omlastning från godsvagn till lastbil i Grevie på Västkustbanan 13 augusti 2008.

Vid stationen i den lilla orten Grevie på Hallandsåsen brukar det råda en febril aktivitet på vardagsförmiddagarna. Med hjälp av en truck flyttas stora metallrullar från de uppställda godsvagnarna till en väntande lastbil som kör i skytteltrafik. Lastbilen tar rullarna till Lindab - ett företag som specialiserat sig på plåt- och metallprodukter. Då och då går bommarna ner vid vägen som går rakt över bangården och två Öresundståg på väg till respektive från Göteborg möts. Allt medan korna betar uppe på åsen.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 351

X52 9062 i Kil som tåg mot Karlstad 10 april 2007.

Här är tåget som den 14 september 2008 kom upp i 303 km/h mellan Skövde och Töreboda och som därmed lyckades spränga den magiska 300 km/h-gränsen för svenska tåg. Det var kanske på tiden, nere på kontinenten har man för länge sedan passerat den gränsen. Men eftersom vi i Sverige än så länge inte har några riktiga höghastighetsbanor är det ändå en bedrift att ha lyckats komma upp i så höga hastigheter.

Rekordtåget är en modifierad Regina-motorvagn som i normal trafik kör i högst 200 km/h. Den har fått ombyggda boggier och motorer och anpassade strömavtagare för att klara de högre hastigheterna.

Tåget har använts i tester under flera år och så sent som 23 juli 2008 satte man ett nytt hastighetsrekord med 295 km/h. Det rekordet stod sig alltså bara knappt två månader.

Rekordkörningarna är en del av forskningsprojektet Gröna Tåget som har som syfte att ta fram ett nytt snabbtåg för svenska förhållanden. Bakom Gröna Tåget står bland andra Banverket, Bombardier, SJ och KTH. Själva tåget ägs av tåguthyrningsföretaget Transitio.

När tåget inte används för provkörningar går det i vanlig trafik. Möjligheten finns alltså att åka med rekordtåget, fast inte i riktigt så höga hastigheter som vid testkörningarna...

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 352

TMZ 1410 med vut 73645 Karlsborgsbruk-Morjärv i Kalix 14 juli 2008.

Läs mer om banan Morjärv-Kalix i banguiden.

Foto Julian Ellis.

Publicerad september 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 353

Vägövergång i Kärreboda på banan Älmhult-Olofström 14 augusti 2008.

En regnskur har precis dragit förbi och solen tittar åter fram. Det är stilla. Bara ett taktfast tickande hörs från vägskyddsanläggningen som blinkar vitt - ofarligt att passera - mot eventuella förbipasserande. Det är fortfarande flera timmar tills nästa godståg på väg mot Volvos fabrik i Olofström kommer att dåna förbi.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad oktober 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

 

Bild: Veckans bild 354

T44 336 växlar i Perstorp 6 augusti 2008.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad oktober 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 355

Ett norrgående godståg draget av ett Ma-lok passerar över Öre älv på förmiddagen den 18 juli 2008.

Foto David Larsson.

Publicerad november 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 356

Två lokaltåg på sträckan Göteborg-Alingsås möts i Aspen 27 september 2008.

Foto Yngve Emanuelsson.

Publicerad november 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 357

Ett BM73-tåg Göteborg-Oslo söder om Nygård på Bergslagsbanan 30 november 2008. Denna sträcka ersätts av ett nytt och rakare dubbelspår mellan Torbacken och Älekärr (ca 7 km) 15 december 2008.

Foto Stefan Lindberg.

Publicerad december 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 358

Ett godståg draget av T44 möter en X31-motorvagn i Persborg på Kontinentalbanan i Malmö 21 januari 2006.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad december 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 359

Museitåg i S:t Olof på museibanan Brösarp-S:t Olof 7 december 2002.

Järnväg.net önskar God jul och Gott nytt år! År 2009 kommer en ny och uppfräschad version av järnväg.net - något att se fram emot!

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad december 2008. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 360

Y1 1366 som tåg 13344 Lidköping-Hallsberg ankommer slutstationen Hallsberg i morgonsolens första strålar 28 november 2008.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad januari 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 361

F d hållplatsen Skållerud utanför Mellerud på f d Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ) 31 december 2008.

Foto Andreas Svensson.

Publicerad januari 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 362

DLL 3101 (f d Tb 285) under snöplogning i Ånge 1998. Föremålet i snön till höger om loket är en lös sliper som slungas iväg.

Tb-loken ser man kanske oftast framför Banverkets makadam- eller sliperståg, speciellt under sommarhalvåret. Men det är under vintern dessa kraftiga lok verkligen kommer till sin rätt. När snöplogarna - som ofta monteras av på sommaren - åter sitter på plats och loket obevekligt plöjer sin väg genom snödrivorna.

Foto Allan Östlund.

Publicerad januari 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 363

Banverkets motortralla MTR 3083C möter Hector Rail 141 002-6 "Kiddo" med godståg i Kristinehamn 28 november 2008.

Det mesta i järnvägsvärlden är stort och tungt. Ett fullastat tåg som passerar får marken att skälva. Lokföraren får ofta klättra upp i förarhytten, så högt upp är den. Dånet från ett accelererande snabbtåg är öronbedövande. Och så vidare.

Men det finns ändå skillnader. Grader på skalan, så att säga. Titta bara på den lilla motortrallan i jämförelse med det stora elloket. Det ser ut som att motortrallan knappt klarar att omfamna spåret, det är nästan för brett. Och föraren får förmodligen böja på huvudet när han ska in genom dörren.

141-loket, en av de kraftfullaste loktyperna vi har i Sverige, utstrålar å sin sida en sådan pondus att det nästan tycks svälla upp och bli ännu större. Ingenting stoppar det här loket!

Men bägge fordonen har sin viktiga roll att fylla. Om inte motortrallan kör svetsutrustningen till rätt plats vid rätt tidpunkt så att spåret kan underhållas och vara i gott skick, ja då kommer Kiddo ingenstans.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad februari 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 363

DLL 3100 (f d Tb 284)+ DLL 3104 (f d Tb 288) med sliperståg utanför Hässleholm på banan mot Markaryd 29 juli 2008.

Veckans bild 362 visade ett Tb-lok i full färd med att röja snö. Under sommarhalvåret är det dock ofta så här man ser Tb-loken: med ett tåg lastat med betongsliprar, på väg mot en banupprustning.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad februari 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 365

Öresundståg mot Malmö ankommer Osby 14 augusti 2008.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad mars 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 366

Ett SJ InterCity-tåg Göteborg-Karlstad avgår från Kil i april 2007.

Alla stationer i Sverige har en förkortning som används i t ex Banverkets grafiska tidtabeller, på signaler och andra platser där det inte finns plats att skriva ut hela stationsnamnet. Förkortningarna för olika stationer hittar du i banguidens beskrivningar av olika banor eller på hemsidan Tydal.nu.

Men några stationer har redan från början ett så kort namn att någon förkortning inte behövs. Som t ex Kil som har förkortningen - ja du gissar rätt - Kil.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad mars 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 367

Green Cargo/Railion 185 333-2 med godståg har nyss rullat över Öresundsbron och passerar Svågertorp (Malmö Syd) på Öresundsbanan 31 mars 2009.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad april 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 368

En Regina-motorvagn inväntar avgång på stationen i Strömstad 7 april 2009.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad april 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 369

En Regina-motorvagn passerar bygget av en vägbro vid Fågelsta 13 april 2009. Bron byggs inför utbyggnaden av dubbelspåret Motala-Mjölby.

Foto Stefan Härold.

Publicerad april 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 370

Hållplatskuren i Brånan på Inlandsbanan Mora-Östersund under rivning 30 april 2009.

Kuren i Brånan revs av Banverket (som sköter underhållet av Inlandsbanan på entreprenad) eftersom den började bli murken och sällan användes. Något nytt väderskydd kommer inte uppföras men skylten från kuren ska sättas upp på platsen.

Foto Per Edström.

Publicerad maj 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 371

Tåg från Uddevalla till Göteborg ankommer Ljungskile 23 maj 2009.

Foto Stefan Lindberg.

Publicerad maj 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 372

En SJ X31K-motorvagn inväntar avgång mot Malmö på Göteborg C i april 2009. Till vänster X11-motorvagnar i äldre och nyare färgsättning.

Sedan januari 2009 kör SJ AB egna Öresundståg på linjen Köpenhamn-Malmö-Göteborg. De Öresundståg som SJ körde på uppdrag åt länstrafikbolagen har numera DSB First tagit över och SJ valde då att börja köra tåg i egen regi. Det har blivit fler avgångar för resenärerna att välja på, men det gäller att kliva på rätt tåg. Länstrafikens Öresundståg har just namnet Öresundståg i röd färg på sidorna, medan SJ:s har lite mer diskreta SJ-loggor i silver.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad juni 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 373

TGOJ T66 713 med vut 73645 ca 1 km norr om Kalix den 24 februari 2009.

Vagnuttagning (vut) är ett tåg som körs med förenklade säkerhetsregler på framför allt lågtrafikerade banor. Under 2009 har ett nytt regelverk för järnvägstrafik införts och vagnuttagning kallas nu för spärrfärd istället, på Trafikstyrelsens vokabulär.

Foto Julian Ellis.

Publicerad juni 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 374

Inlandsbanan AB:s turisttåg 62420 Östersund–Gällivare gör uppehåll i Vaikijaur (Jokkmokks kommun) om kvällen den 11 juli 2009.

I Vaikijaur ingår bespisning på Restaurang Fjällglimten för resenärer och ombordpersonal innan tåget kör de sista dryga nio milen till slutstationen i Gällivare dit man ankommer kl 21.45 enligt tidtabell. Tågsättet består av tre Y1:or och denna dag var tåget satt samman av nummer 1314, 1344 och 1346.

Foto Gunnar A Kajander.

Publicerad juli 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 375

TGOJ TMZ 1410 med godståg i Buddbyn på Haparandabanan 4 augusti 2008.

Foto Anton Clausén.

Publicerad augusti 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 376

Veolia Transports tåg från Stockholm med Hector Rail 241 002 i spetsen har just ankommit Malmö Syd/Svågertorp 1 augusti 2009.

Sedan 1 juli 2009 är det fritt fram för alla tågoperatörer att köra veckoslutståg. Det är det andra steget i avregleringen av persontrafiken. Sedan tidigare är det tillåtet att köra nattåg och chartertåg för andra bolag än SJ AB.

Veolia Transport blev först med att utnyttja möjligheten att köra veckoslutståg. Redan 3 juli rullade de första tågen mellan Stockholm och Malmö. Några av personvagnarna äger man själv, andra hyr man från Netrail. Lok hyrs från godsbolaget Hector Rail som också står för lokförare.

Trafiken har enligt Veolia blivit en succé och man planerar nu att öka antalet avgångar.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 377

Tåg i Bergslagens Regina-motorvagn X54 3288 inväntar avgång mot Gävle i Mjölby 28 november 2008.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 378

X1 3084 i Märsta 23 september 2009.

Klockan klämtar nu allt snabbare för de kvarvarande X1-motorvagnarna i Stockholm. Ett 20-tal tåg finns kvar, men bara två turer om dagen körs planenligt med X1. Dagen då den sista X1-motorvagnen tas ur trafik verkar komma allt närmare.

X1 3084 är speciell eftersom den har en ljusare blå färg än andra X1-motorvagnar. Den har faktiskt varit motiv till en tidigare veckobild - se bild 147.

Foto Daniel Baerentsen.

Publicerad oktober 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 379

Tåg 637 Stockholm-Oslo ankommer Hallsberg 26 oktober 2009.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad november 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 380

Några resenärer väntar på tåget till Malmö på stationen i Eslöv 28 juli 2008.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad november 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 381

Stins eller rättare sagt tågklarerare är ju en yrkesgrupp som stegvis försvinner eftersom järnvägen automatiseras och trafikstyrningen sker från tågledningscentraler, eller ”fjärren” som det heter bland de invigda. Utvecklingen är i stort densamma i Sverige som i Norge.

Här är det tjänstgörande tågklareraren Trygve Olsen på Ski station på norska Østfoldbanen som ger klartecken till NSB:s tåg 120 Halden – Oslo bestående av NSB:s typ BM73b. Eftersom Ski är s.k. gränsstation mellan Østfoldbanens västra linje som är fjärrstyrd, och östra linjen med manuell driftsform utan linjeblock krävs att Ski har bemannad tågexpedition dygnet runt.

Foto Gunnar A Kajander.

Publicerad december 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 382

Rc3 1061 med nattåg mot Berlin och Rc6 1393 med nattåg mot Oslo/Stockholm på Malmö C 24 juli 2008.

Medan ombyggnaden av Malmö C går in i sitt mest intensiva skede (om ett år öppnas Citytunneln och den nya underjordiska stationen Malmö C Nedre) tar vi tillfället i akt att drömma oss bort en vacker högsommarkväll. Två nattåg står inne på stationen, till vänster tåget till Berlin och till höger ett tåg med vagnar både till Oslo och Stockholm. Tre europeiska huvudstäder att välja på alltså, inte dåligt! Men man får passa på, vagnarna till Oslo går endast under sommarmånaderna och under vinterhalvåret går nattåget till Berlin bara ett par gånger i veckan. Den här kvällen är dock vintern långt borta och sommarbrisen letar sig in genom de öppna vagnsdörrarna. Snart stängs de och resan kan börja. 

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad december 2009. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Y1 1303 som tåg 1454 Simrishamn-Ystad möter Y1 1341 som tåg 1363 Ystad-Simrishamn i Köpingebro 8 april 1994.

Några tåg möts inte längre i Köpingebro på Österlenbanan. Men ännu på 1990-talet fick stationen tjäna som mötespunkt en kort stund på de sena vardagseftermiddagarna. Den ditresta tågklareraren låste upp det gröna ställverket och lade tågväg. Brummande rullade de två Y1-motorvagnarna in från var sitt håll och stannade till några ögonblick innan tågklareraren gav avgång och motorvagnarna åter rullade iväg. Lugnet kunde åter lägra sig över stationen.

I förgrunden syns spåret in till sockerbruket, banans stora godskund. Sedan sockerbruket lades ner 2006 har stillheten i Köpingebro blivit ännu större.

Jämför med Veckans bild 22.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad januari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

TGOJ Ma 963 avgår med godståg 48127 från Hällefors på Bergslagsbanan 13 januari 2010. Till höger står Tågab Z65 203 uppställd.

Vintern 2009/2010 har varit rejält snöig. Snön kan bjuda på utmaningar för tågtrafiken, men så länge snön är torr brukar det gå ganska bra. Värre är det när fukten och rimfrosten slår till. Då kan kontaktledningen på elektrifierade banor bli så täckt och nedtyngd av snökristaller att trafiken i värsta fall måste ställas in. Men så var lyckligtvis inte fallet denna januaridag utan 51-åriga Ma 963 rullar iväg i ett praktfullt gnistregn.

Tåget är en del av den s k Hällefors-pendeln som TGOJ Trafik kör på uppdrag av Ovako Steel. Varje vardag körs ett tåg med stålämnen från Ovako Steels anläggning i Hofors till anläggningen i Hällefors. På tillbakavägen fraktas stålskrot.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad januari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Tåg 8334 Kalmar-Stockholm i form av två Y2-motorvagnar passerar över Årstabron i södra Stockholm 1 april 2000.

Stångådalsbanan Linköping-Kalmar har ett brokigt förflutet i flera olika banor, varav en smalspårig. Först 1996 kunde man åka genomgående tåg Kalmar-Linköping då trafiken med Y2-motorvagnar startade under namnet Kustpilen. Ytterligare ett steg i utvecklingen av trafiken på banan togs 1997 då man började köra direkta tåg till Stockholm. Något som självklart blev populärt bland resenärerna.

Trafiken till Stockholm upphörde dessvärre 2003 då BK Tåg tog över trafiken från SJ. Persontrafiken på Stångådalsbanan upphandlas nämligen av länstrafikbolagen utmed banan (i samarbete med Rikstrafiken) och man valde BK Tåg:s lägre anbud. Men eftersom SJ fortfarande hade monopol på sträckan Linköping-Stockholm kunde inte BK Tåg fortsätta att köra direkttågen.

Sommaren 2007 återkom dock tågen till Stockholm en kortare period. SJ hade då åter tagit över trafiken från BK Tåg som hade gått i konkurs våren 2005. Efter en ny upphandling blev dock Veolia Transport ny operatör 2008 och direkttågen har inte kommit tillbaka.

För resenärerna utmed Stångådalsbanan var det onekligen väldigt bra att kunna åka direkt till Stockholm med ett bekvämt tåg som Y2, även om det inte var så miljövänligt att köra med dieselmotorvagn på den elektrifierade sträckan Linköping-Stockholm. Om direkttågen kommer tillbaka någon gång återstår att se.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad januari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

SSRT/Tågab Rc3 1040 med tåg 8125 Karlstad-Skövde gör uppehåll i Kristinehamn 11 januari 2010.

Sedan mitten av december 2009 kör Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) persontåg mellan Karlstad och Göteborg. Tidigare har det inte varit möjligt att åka direkt mellan t ex Kristinehamn och Skövde, något som man nu har ändrat på. Och resenärerna verkar hitta till tågen.

I tågen använder Tågab egna personvagnar av typerna AB3, B1 och BS5. En nostalgikick från 60-talet alltså. Men vagnarna har fräschats upp och fått eluttag för att möta nya tiders krav. Som dragkraft används inhyrda Rc3- och Rc6-lok från SSRT (Statens Järnvägar).

Tågabs vagnar har en färgsättning i rött och grått, precis som SSRT:s lok. Tågen blir därför väldigt enhetliga trots att fordonen kommer från olika ägare. Loken och vagnarna underhålls i Kristinehamn där Tågab har sitt huvudsäte med bl a verkstad och vagnhall.

Foto Frederik Tellerup

Publicerad februari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Interlink AB:s Z65-lokomotor har lämnat godsvagnar vid stationen i Perstorp och återvänder till industriområdet i Perstorp 15 juli 2009.

Förr i tiden hade alla större industrier med självaktning ett eget industrilok. Idag är det inte lika vanligt men en plats där man fortfarande kan stöta på industrilok är Perstorp i norra Skåne. Från stationen går ett spår till Perstorp Industripark där det finns flera stickspår och en mindre bangård. Perstorp Specialty Chemicals AB är den största godskunden men även flera andra industriföretag använder järnvägen för sina transporter.

Tidigare ombesörjde Perstorp AB trafiken själv men sedan 2005 sköter logistikföretaget Interlink AB trafiken och växlingen på uppdrag åt industrierna. Man har flera lok till sitt förfogande, bl a två Z65 och ett lok tillverkat av Nohab 1958.

Varje vardag hämtar och lämnar man godsvagnar vid stationen i Perstorp. Green Cargo sköter transporten vidare ut i världen, se Veckans bild 354.

Bild: Veckans bild

En bonusbild på Nohab-lokomotorn i Perstorp 2008. Loket påminner en hel del om en Z67-lokomotor, eller snarare en Z67 före ombyggnad - Z63. Nohab byggde ett tiotal Z63-lokomotorer till SJ 1956-1958. Just detta lok har dock aldrig tillhört SJ utan användes av Nohab själv vid fabriksanläggningarna i Trollhättan. Loket såldes senare till Perstorp AB, troligen i samband med att Nohabs tillverkning av järnvägsfordon upphörde i början av 1980-talet.

Foto Frederik Tellerup

Publicerad februari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

TGOJ Ma 958 med godståg 43550 (Södertälje Hamn-Västerås V) mellan Kungsängen och Bro på Mälarbanan 21 januari 2010.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad februari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

TGOJ T44 318 på väg mot hamnen i Norrköping 15 februari 2010. Till vänster om loket syns en fartygspropeller som är uppställd som minnesmärke.

Foto Thomas Larsson.

Publicerad februari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Ett Öresundståg från Köpenhamn mellan Svågertorp och Fosieby på Öresundsbanan i södra Malmö 13 maj 2006.

När snövintern aldrig tycks släppa greppet kan det vara skönt att värma sig med en solig vårbild. Det är i mitten av maj och de gula maskrosorna blommar för fullt på slänterna runt järnvägen. Maskrosor ses ofta som ogräs men visst livar de upp de steniga sluttningarna!

2010 kan trafiken över Öresundsbron fira 10 års-jubileum. Den 2 juli 2000 startade trafiken över bron och har sedan dess bara blivit mer och mer omfattande. I början gick Öresundstågen mellan Malmö och Köpenhamn, idag fortsätter de flesta tåg vidare och bl a Karlskrona, Kalmar och Göteborg har direktförbindelse med Köpenhamn. Trafiken över Öresund har idag blivit ett helt självklart inslag i den svenska tågtrafiken. Om mindre än ett år, i december 2010, kommer tågtrafiken uppleva ännu en liten revolution - då tas Citytunneln genom centrala Malmö i bruk. Den lär dock vara för mörk till och med för maskrosor.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad februari 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Termometern håller sig runt 18 minusgrader och landskapet är insvept i rimfrost. Det är helt vindstilla och tystnaden är massiv. Så hörs ett dunkande ljud långt borta. Det ekar mellan skog och bergsknallar och växer sig allt starkare. Till sist uppenbarar sig tåget mellan träden ett kort ögonblick. Den ensamma Y1-motorvagnen saktar ner, kanske någon står på hållplatsen idag och vill med?

Ljudet avtar åter när tåg 18992 Karlstad-Ludvika fortsätter sin färd norrut på Bergslagsbanan. Till sist är det helt stilla igen.

Bilden togs i Bredsjö 14 januari 2010.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad mars 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Ett X2-tåg vid sidan av ett ånglok littera S1 i Gävle 11 september 2004. Ett långt hopp i den tekniska utvecklingen kan man tycka. Men faktiskt inte en så stor skillnad i tid som man kan tro. X2 nummer 2006 tillverkades 1991, ångloket S1 1923 levererades 1952. Bara 39 år emellan alltså. Faktum är att B6-vagnarna som S1:an drar är äldre än loket.

Anledningen till att man byggde ånglok så sent som på 1950-talet var att SJ i slutet av 1940-talet ansåg att dieselloken ännu inte var ett tillräckligt driftsäkert alternativ. Därför beställde man 20 ånglok littera S1 som levererades 1953 och 1953. Det blev den sista ånglokstypen hos SJ. Bara ett par år senare, 1956, kom T4-dieselloken och ånglokens era var oåterkalleligen slut.

Bilden togs under Järnvägsmuseidagen 2004. Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle brukar arrangera Järnvägsmuseidagen varje år i september och då har man bl a möjligheten att åka tåg från Gävle C till museet som ligger strax söder om stationen.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad mars 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

X60 6065 som tåg mot Kungsängen ankommer ett snöigt Handen utanför Stockholm den 1 mars 2010.

Foto Daniel Baerentsen.

Publicerad mars 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

X11 3185 som tåg mot Helsingborg ankommer Billeberga 3 augusti 2005.

Skånetrafikens lila pågatåg har sedan trafikstarten 1983 blivit en skånsk symbol. Men kyrkan i bakgrunden kan också sägas vara typiskt skånsk. Trappstegsgavlarna och de vita fasaderna var typiska för arkitekten Theodor Wåhlin som verkade i början av 1900-talet. Flera skånska kyrkor renoverades efter hans ritningar, däribland kyrkan i Billeberga. Inspirationen till trappstegsgavlarna hämtade han från medeltida byggnader som borgen Glimmingehus.

Bild: Stationshuset i Ljunghusen

Men vad har en kyrkoarkitekt med tåg att göra? Jo, Theodor Wåhlin ritade inte bara kyrkor utan också stationshusen längs järnvägen Vellinge-Falsterbo. Precis som kyrkan i Billeberga fick de trappstegsgavlar och vita fasader. De flesta av stationshusen, bl a Ljunghusen (bilden), Skanör och Falsterbo, kan fortfarande beskådas. Järnvägen till Falsterbo lades dock ner 1971.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad mars 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Bromsprovet är klart och tåg 339 mot Kalmar ska strax lämna Göteborg C 3 april 2010.

När ett tåg görs klart för trafik är bromsprovet en viktig del. Ett tåg får inte lämna utgångsstationen förrän bromsarna provats. De flesta tåg har tryckluftsbroms och lufttrycket styrs av lokföraren via huvudledningen. Huvudledningen går genom hela tåget (består tåget av flera vagnar kopplas vagnarnas ledningar ihop) och förses med luft från lokets eller motorvagnens kompressor. När trycket i ledningen sjunker slår bromsarna till och bromsar tåget.

Vid bromsprovet sänker man trycket i huvudledningen för att kontrollera att bromsarna går till som de ska (= trycks mot hjulen), för att sedan åter höja trycket så att bromsarna lossar. Tåget står stilla under denna procedur (man kan ju annars lätt tro att tåget måste vara i rörelse för att man ska kunna se att bromsarna fungerar).

Lådan med knappar och lampor på plattformstakets stolpe gör det möjligt för tågets personal att enkelt kommunicera med tågledningscentralen. När bromsprovet är klart meddelar man detta genom att vrida om en nyckel. På samma sätt begär man tågväg när tåget är klart för avgång.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad april 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

X12 3214 som tåg till Varberg strax norr om Horred på Viskadalsbanan den 27 oktober 2009.

SJ-blått är väl den färg man hittills mest brukat förknippa med X12-motorvagnar. Men numera har några motorvagnar faktiskt fått Västtrafiks gula färgsättning.

Vill man uppleva X12 i trafik är Viskadalsbanan Varberg-Borås ett säkert kort. På denna bana körs de allra flesta persontåg med X12.

Foto Rikard Ågren.

Publicerad april 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Hector Rail 241 002 med godståg har just rullat över Öresundsbron och passerar Vintrie på Öresundsbanan 19 mars 2009. Lastbilen på vägen ser futtig ut i jämförelse med godståget och visar tydligt på järnvägens styrka - ett enda godståg kan lätt ersätta ett 20-tal långtradare!    

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad april 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Tåg 1472 Ystad-Malmö med Y1 1340 främst gör uppehåll på Lundavägens hållplats på Kontinentalbanan i Malmö 21 januari 1994. I bakgrunden till vänster syns Z66 592.  

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad maj 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild

Ett södergående X2-tåg passerar bron över Motala ström i Fiskeby 3 maj 2010. Stålbron med två brospann uppfördes 1919-1921. Järnvägen förbi Fiskeby stod klar 1874 och var då en del av Östra stambanan Nässjö-Katrineholm. Numera är den en del av Södra stambanan.

Fiskeby ligger några kilometer väster om Norrköping och är kanske mest känt för sitt pappersbruk. Bakom tåget skymtar brukets herrgård. Den brändes ner av ryska militärer 1719 men byggdes upp igen på 1790-talet.

Foto Thomas Larsson.

Publicerad maj 2010. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >