Bild: Veckans bild 200

Efter att Linx lagts ner vid årsskiftet 2004/2005 är det åter SJ som kör snabbtågen Malmö-Göteborg. Linx ombyggda X2:or har spritts över landet och målas efter hand om i SJ:s nya grå färg och på Västkustbanan har man åter kunnat se vanliga X2:or.

Under juli har Västkustbanan stängts av mellan Lund och Kävlinge för att de avslutande arbetena med dubbelspåret ska kunna göras och många tåg leds om via Arlöv-Lomma-Kävlinge. På bilden rundar ett X2000-tåg Göteborg-Malmö en kurva norr om Lomma 8 juli 2005.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad juli 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 201

Tåg mot Uddevalla ankommer stationen i Ljung 12 juli 2005.

Längs järnvägen Borås-Uddevalla kan man fortfarande stöta på charmiga småstationer. En av dem, Vedum, har till och med skrivit in sig i filmhistorien genom sin medverkan i revygänget Galenskaparnas film Stinsen brinner. Men även Ljung, belägen på sträckan Borås-Herrljunga, är ett välskött exempel på en mindre station.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad juli 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 202

Öresundståg 1088 Köpenhamn-Kristianstad vid infarten till Kristianstad 23 juli 2005.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad juli 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 203

Lokförare Rolf Gustafsson i Ma 827 med godståg mellan Kristianstad och Hässleholm 31 juli 2005.

Varje helg kör godsbolaget BK Tåg ett godståg från Åhus till Göteborgs hamn, fullastat med svensk exportvodka. Läs mer och se fler bilder under Dokumenterat: Med vodka i lasten.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad juli 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 204

Tåg 11874 Helsingborg-Hässleholm i Nyvång utanför Åstorp 20 juli 2005.

Åstorp-Kattarp kan kvala in som en av de minst trafikerade sträckorna i Sverige. Persontågen mellan Helsingborg och Hässleholm går vanligtvis via Bjuv och även godstågen brukar ta andra vägar. Nu under sommaren har dock några enstaka persontåg gått via Kattarpslinjen.

Strax utanför Åstorp vid denna linje reser sig ett berg över slätten. Det är en rest av den skånska gruvepoken. När man talar om gruvor är Skåne knappast det första landskapet man tänker på, men faktum är att det funnits flera gruvor i nordvästra Skåne. Här i Nyvång fanns en gång i tiden Sveriges största kolgruva. När brytningen upphörde i mitten av 1960-talet hade en enorm slagghög bildats vid gruvan och den har nu blivit ett minnesmärke över de skånska gruvorna.

En del av kolen som bröts i Nyvång kom till användning i svenska ånglok. Kolen sägs dock ha haft en mindre bra kvalitet och var inte populär bland lokförare och eldare...

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad augusti 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 205

En rökande resenär på Malmö C i augusti 2005.

Rökning och tåg har sin egen historia. Under lång tid var tågen uppdelade i avdelningar för rökare respektive icke rökare och när man bokade biljett var en av standardfrågorna var man ville ha plats. Under 1980- och 90-talen var det dock allt färre som valde plats i rökare-avdelningarna och 2000 beslöt SJ att helt förbjuda rökning ombord på tågen.

Röksugna resenärer får numera hålla sig tills man kommit fram, eller passa på om tåget gör uppehåll på någon mellanstation tillräckligt länge. Vilket betyder att det blossas som aldrig förr på stationerna...

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad augusti 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 206

Da 804+896 med godståg i Hofors på Bergslagsbanan 7 juni 1991.

Då och då unnar vi oss en nostalgisk tillbakablick vid valet av Veckans bild - vi vet att det brukar vara populärt. Den här gången reser vi åter tillbaka till tiden då bruna koppelstångslok var en vanlig syn på de svenska järnvägarna. Håll till godo! Mer om Da-lok kan man läsa i lokguiden.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad augusti 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 207

Utsikt mot museijärnvägen i Läggesta från en X40-motorvagn på Svealandsbanan 23 augusti 2005.

Utsikten är en tågets fördelar. Som resenär kan man luta sig tillbaka och se landskapet passera utanför fönstret och känna att man är på väg någonstans trots att man sitter stilla i sin stol.

Resenärerna på bl a Svealandsbanan kan nu tack vare de nya X40-motorvagnarna njuta av en ännu bättre utsikt, om man väljer den andra våningen i dessa tvåvåningståg. Då får man t ex chansen att beskåda museibanan Östra Södermanlands Järnväg lite grann från ovan, som på bilden.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad augusti 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 208

Pendeltåg bestående av X1, X10, X420 och X60 vid Stockholm C 23 augusti 2005.

För närvarande kan man se inte mindre än fyra olika pendeltågstyper i Stockholmsområdet: de gamla X1-motorvagnarna, deras modernare släkting X10, de inhyrda X420-tågen samt de nya X60-motorvagnarna.

Den brokiga fordonsflottan kommer dock snart decimeras. De tyska X420-motorvagnarna kommer troligen försvinna redan i år och de hårt slitna X1:orna tas ur trafik så snart alla X60 levererats.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 209

Ett TMX-lok med godståg utanför Hässleholm på banan Eldsberga-Hässleholm 18 juli 2005.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 210

Rc6 1323 med godståg norr om Osby på Södra stambanan 14 augusti 2005.

Under sommaren har ytterligare en ny aktör, TX Logistik, dykt upp på de svenska spåren. Detta tyska företag satsar framför allt på kombitrafik och lastbilssläp är alltså en vanlig last.

Som dragkraft i godstågen används ett par Rc6-lok inhyrda från SSRT. Ett av loken, Rc6 1323, tjänstgjorde ett tag hos Tågkompaniet och har fortfarande kvar den röda färgsättning som det fick under denna tid. TX Logistik har också tagit egna växellok till Sverige som vi tidigare uppmärksammat här - se Veckans bild 197.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 211

En Z67-lokomotor med makadamtåg strax söder om Bräcke 21 maj 2005.

Z67-lokomotorerna levererades ursprungligen som tre olika loktyper: Z61, Z62 och Z63. De byggdes om och standardiserades 1978-1981 och fick då det nya gemensamma litterat Z67. Även efter ombyggnaderna skiljer sig dock lokens utseende åt så man kan fortfarande se vilket ursprung ett lok har. Loket på bilden är ett f d Z63.

Även om Z67-lokomotorerna fått dra både godståg och vagnuttagningar genom åren har de kanske främst fått tjänstgöra som dragare vid olika banarbeten. Loken var under lång tid stationerade enbart i Norrland och därför kan man säga att bilden i dubbel bemärkelse är typisk för Z67:ornas vardag: en lokomotor som strävar på med två fullastade makadamvagnar utanför Bräcke i Norrlands inland.

Foto Åke Engström.

Publicerad september 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 212

TMX 1014+TMY 1157 med torvtåget 49233 Sveg-Uppsala vid Skäftberg på Inlandsbanan mellan Sveg och Mora 28 september 2005.

Vi befinner oss mitt i Orsa Finnmark, mellan Älvho och Gråtbäck. Det duggregnar och fukten och höstlöven har gjort spåret halt. Två kraftiga diesellok hjälper inte - loken och de 17 vagnarna har kört fast. Lokföraren får gå ut och sanda spåret innan det 1300 ton tunga tåget kan fortsätta sin färd.

Foto Martin Oscarsson.

Publicerad oktober 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 213

Nattåget Berlin-Malmö vid Arrie på Kontinentalbanan 5 oktober 2005.

Sverige har få internationella tågförbindelser, trots Öresundsbron. Den som vill ta sig vidare ut i Europa får vara beredd på att byta tåg åtminstone en gång under resan.

Nattåget Malmö-Berlin är ett undantag. Under lågsäsong är det dock mycket blygsamt, bara en liggvagn (BC2) och en sovvagn (WL5) långt. Men ett internationellt tåg är det likafullt!

Läs mer om nattåget Malmö-Berlin på www.berlin-night-express.com.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad oktober 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 214

Kilometertavla 292 (räknat från Göteborg) vid Alnarp på järnvägen Arlöv-Kävlinge 3 juli 2005.

Kilometertavlorna är en av de vanligaste typerna av tavlor utmed järnvägarna. De visar avståndet från banans begynnelsestation och berättar alltså var någonstans på linjen man befinner sig. I banguiden hittar du kilometertalen för alla stationer och andra trafikplatser.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad oktober 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 215

Ett godståg mot Sverige draget av ett El16-lok sett från Fredrikstens fästning i Halden mellan Kornsjø och Oslo den 17 oktober 2005.

Den här veckan är det precis 100 år sedan den svensk-norska unionen blev formellt upplöst. Järnväg.net markerar de 100 åren av fredliga förbindelser (även i tågtrafiken) med att utvidga Banguiden till de norska sträckorna Kornsjø-Oslo, Charlottenberg-Oslo och Storlien-Trondheim. Dessa sträckor kan man alla resa med direkta tåg från Sverige. Riksgränsen-Narvik är med sedan tidigare.

Fredrikstens fästning började anläggas 1661 efter att Bohuslän övergått till Sverige år 1658 och riksgränsen därmed hamnat helt nära Halden. Fästningen är särskilt beryktad för de sägenomspunna händelserna kring kung Karl XII:s död år 1718. I samband med de spända norsk-svenska förbindelserna kring unionsupplösningen moderniserades fästningen, men kort tid senare demilitariserades den och är nu sedan länge enbart en fredlig sevärdhet för både svenskar och norrmän.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad oktober 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 216

X11 3185 som pågatåg 1633 Malmö-Simrishamn vid Skabersjö på Ystadbanan 30 oktober 2005.

Tavlan till höger betyder "försignalbaliser", läs mer på sidan med tavlor i banguiden.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad oktober 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 216

F 603 med södergående persontåg på Södra stambanan i Nässjö 1965. Till höger banan mot Hultsfred.

F-loken var under 1940- och 50-talen SJ:s flaggskepp bland elloken. De hade en största hastighet på 135 km/h och fick dra snälltågen på stambanorna. Redan på 1950-talet överglänstes dock F-loken av de ännu snabbare Ra-loken och i slutet av 1960-talet när Rc-loken kom blev de degraderade till tjänst på mindre prestigefulla sträckor. De sista loken slutade sina dagar som dragare av insatståg i pendeltrafiken kring Stockholm i början av 1980-talet.

Just nummer 603 var ett av tre provlok (601-603) som man utrustade på olika sätt inför serieleveranserna av F-loken. F 603 slopades 1980 och hamnade liksom de flesta andra F-lok på SJ:s skrotplats i Vislanda där det slutligen mötte sitt öde 1983.

Läs mer om F-loken i lokguiden.

Foto Ingemar Gustafsson.

Publicerad november 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 218

Biljettköp i Båstad en vacker sommarkväll i augusti 2005.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad november 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 219

Utsikt från förarhytten på motorvagnen Y1 1364 mellan Svedala och Skurup på Ystadbanan 1 november 1993.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad november 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 220

En BM69-motorvagn passerar pågatågshållplatsen i Burlöv på Södra stambanan 26 november 2005.

Har Skånetrafiken skaffat nya motorvagnar? Nej, det är norska NSB som gett danska DSB:s verkstad i Århus i uppdrag att renovera ett antal BM69-motorvagnar. Motorvagnarna går för egen maskin från Norge till Malmö varifrån de dras med EG-lok över till Danmark.

BM69-motorvagnarna används bl a i regionaltrafik kring Oslo och byggdes i flera omgångar under 1970- och 80-talen.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad november 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 221

X2-snabbtåg Malmö-Göteborg i Skälderviken 7 augusti 2005.

Från tidtabellsskiftet i januari 2006 kommer snabbtågen Malmö-Göteborg börja gå via Hässleholm och Markarydsbanan istället för att följa Västkustbanan hela vägen. Tanken är att förbättra förbindelserna för resenärerna från nordöstra Skåne och västra Blekinge.

Omläggningen innebär att snabbtågen försvinner från Västkustbanan på sträckan Lund-Helsingborg-Halmstad och den vackra havsutsikten i Skälderviken norr om Ängelholm får enbart resenärerna på de långsammare Öresundstågen njuta av.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad december 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 222

Rc4 1151+1197 med godståg i Tvärålund på Stambanan genom övre Norrland 6 november 2002.

Foto Christian Tellerup.

Publicerad december 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 223

ÖBB 1142 661 och SJ Rc3 1058 vid lokstationen i Hallsberg 16 december 2005.

Godsbolaget Hector Rail håller just nu på att se sig om efter fler lok. De sex El 15-lok man äger räcker inte till för alla tåg och de Rc3-lok som man hyrt från SJ som förstärkning ska lämnas tillbaka. Hector Rail har därför beslutat att köpa två nya ellok från Siemens (motsvarande den tyska typen 189) men har under hösten också provkört begagnade österrikiska lok av två typer, 1012 och 1142. På bilden ses ett lok av typen 1142 tillsammans med ett Rc3-lok i Hallsberg som varit bas för provkörningarna. Om Hector Rail bestämmer sig för att slå till och köpa de österrikiska loken återstår att se. Just Österrike verkar dock vara ett populärt ställe för svenska godsbolag att shoppa lok på - 2001 köpte ju Tågåkeriet i Bergslagen 1043-loken (se Rc2 ÖBB) av de österrikiska statsbanorna.

Foto Christian Tellerup.

Publicerad december 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 224

X22-12 som tåg 3315 Gävle-Borlänge öster om Kungsgården på Bergslagsbanan 15 februari 1992.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad december 2005. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 225

Ett persontåg utanför Uppsala 17 februari 1997. I bakgrunden till vänster Uppsala domkyrka och slottet.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad januari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 226

Tåg mot Kristianstad med 60-talsvagnen AB3 4887 längst fram på Malmö C den 7 oktober 2005.

Nu är det dags att säga adjö till 60-talsvagnarna och för sista gången smälla igen dörrarna. Den 10 januari 2006 tar SJ sina sista sittvagnar av 60-talstyp ur reguljär trafik och i fortsättningen härskar personvagnarna av 80-talstyp med sina automatiska dörrar. Skönt för tågmästarna, men inte riktigt samma atmosfär.

Ska man vara petig kommer man dock även i fortsättningen kunna höra en och annan dörr slås igen. Några vagnar kommer att finnas kvar i reserv och bl a sovvagnarna littera WL1 kommer att rulla ett tag till. Ett par sittvagnar har också fått förlängt liv hos Tågkompaniet på Mittbanan Sundsvall-Östersund.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad januari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 227

Ue 288 på Malmö C 21 december 1993.

Den här veckan minns vi Ue-loken. När detta skrivs i mitten av januari 2006 har de sista kvarvarande Ue-loken i Stockholm skrotats efter att ha stått avställda i flera år. Två lok återstår i Notviken utanför Luleå men dessa kommer troligen inom kort även de gå ur tiden. Ue-lokens liv blev därmed inte så långt, men om man räknar in deras tid som Ub-lok så blev flera av dem riktigt gamla - över 60 år.

Ue-loken kom till när SJ byggde om och moderniserade 60 av sina 90 Ub-lok i slutet av 1980-talet. Så här i efterhand kan man tycka att ombyggnaden av loken var lite oövertänkt. Bara några år in på 1990-talet minskade behovet av växellok när allt fler persontåg började köras med motorvagnar på bekostnad av loktågen. Många av Ue-loken slopades därför i mitten av 1990-talet och SJ planerade att ta alla Ue-lok ur trafik 1997. På grund av lokbrist lyckades dock inte planen och flera lok användes ända in på 2000-talet. Sista lok i drift blev Ue 649 i Stockholm och där rullar faktiskt ett par av de yngre släktingarna Uf fortfarande.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad januari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 228

X52 3275+3283 som tåg 931 Stockholm-Arboga gör uppehåll i Strängnäs på Svealandsbanan 29 december 2005.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad januari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 229

Rc2 1107 med godståg stående i Rydsgård 21 januari 2006.

Den 20 januari 2006 drabbades Skåne av ett vinterväder med snö, underkylt regn och blåst. Is bildades på kontaktledningarna och ställde till med problem på flera av järnvägarna i södra Skåne. Isen är inte bara rent fysiskt ett hinder som innebär sämre strömupptagning. När tillräckligt mycket is bildats blir kontaktledningarna dessutom tunga och börjar pendla fram och tillbaka, eftersom de vikter som normalt håller ledningarna spända inte är avpassade för den extra tyngden. När ledningen rör sig så mycket är det risk för att strömavtagaren hamnar utanför kontaktledningen.

På Ystadbanan var problemen så svåra att trafiken på banan ställdes in vid middagstid. Ett godståg som var på väg från Ystad till Malmö blev stående vid infarten till Rydsgård i väntan på att kontaktledningen rensats från isen, ett mödosamt jobb som på de värst utsatta sträckorna måste göras manuellt. Först dagen efter kunde godståget bogseras in till Malmö och trafiken åter komma igång.

Foto Christian Tellerup.

Publicerad januari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 230

TGOJ Ma 402 med ståltåg Oxelösund-Borlänge i Hälleforsnäs 15 december 2003.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad februari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 231

Rc6 1365 med persontåg mot Stockholm ankommer Vagnhärad på banan Järna-Åby 11 februari 2006.

Foto Göran Jacobson.

Publicerad februari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 232

Regionaltåg 237 Gävle-Stockholm-Linköping bestående av en X40-motorvagn mellan Riddarholmen och Södermalm i Stockholm 13 februari 2006. I bakgrunden syns bl a Storkyrkan och Slottet.

X40-motorvagnarna trafikerar allt fler och längre linjer. Förutom regionaltrafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan används nu tågen också på sträckan Linköping-Stockholm-Gävle. SJ har även planer på att sätta in X40 i Intercity-tågen Stockholm-Göteborg, fast något beslut är ännu inte fattat. Låt oss hoppas att man inser att det inte är någon bra idé - trots allt är ju X40 ett regionaltåg med en komfort som inte är anpassad för långa resor.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad februari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 233

TX Logistik timmertåg möter en X32-motorvagn i Emmaboda 21 februari 2006.

I Smålandsskogarna kan man sedan en tid tillbaka möta ett stort grönt diesellok dragandes på timmervagnar. Det är TX Logistik som kör timmer från Vislanda till Mönsterås. Som dragkraft används ett inhyrt diesellok av typen G 2000 BB, tillverkat av det tyska företaget Vossloh. Loket har en effekt på 2700 kW och en högsta hastighet på 120 km/h men lär väl knappast vinna några skönhetstävlingar...

Bild: Vossloh G2000-lok i Emmaboda 2006

Foto Christian Tellerup.

Publicerad februari 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 234

Nora station med en Y7-motorvagn 27 juli 2004.

Just idag när detta skrivs, den 5 mars 2006, är det 150 år sedan det första tåget gick från Örebro till Nora (läs mer om Nora-Ervalla i banguiden). Det var ett av de första persontågen som rullade i Sverige och detta år - 1856 - blev de första sträckorna på de statliga stambanorna klara. Mot slutet av året kunde de första tågresenärerna resa från Malmö till Lund, d v s början på Södra stambanan, och från Göteborg till Jonsered, början till Västra stambanan.

Under 2006 kommer 150 års-jubiléet firas på många olika sätt, bl a med en kunglig resa till just Nora. Läs mer på www.jarnvagen150ar.se.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad mars 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 235

Tåg mot Mora norr om Insjön 4 mars 2006.

Foto Hans Wikström.

Publicerad mars 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 236

Utsikt från ett tåg på Södra stambanan någonstans i Småland på morgonen den 23 augusti 2005.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad mars 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 237

X60 6023 på Trelleborg F 15 mars 2006, på väg mot sin nya hemstad Stockholm. I bakgrunden till höger ett CargoNet El 16-lok.

Jämför med Veckans bild 92!

Foto Lars Näslund.

Publicerad mars 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 238

VR Dr16 2809 med ett södergående timmertåg passerar Juoksenki på linjen Tornio-Kolari i nordvästra Finland den 3 mars 1993.

På den svenska sidan om Torneälven finns idag järnväg mellan Haparanda och Karungi. Det har även funnits en på sträckan Karungi-Övertorneå, men aldrig norr om Övertorneå. Det var dock tänkt ett tag att det skulle byggas en järnväg upp till Pajala, men den blev aldrig verklighet.

På den finska sidan däremot rullar godstågen fortfarande hela vägen från Haparandas finska systerstad Tornio (Torneå) och ända upp till Kolari, en bra bit norr om både Polcirkeln och Pajala. Banan är oelektrifierad och har förstås bred finsk spårvidd (1524 mm). Vissa perioder går det även persontåg på banan, främst under vintersäsongen. Just nu går det ett tåg med sov- och bilvagnar varje dag Helsingfors-Kolari-Helsingfors. Se vidare de finska statsjärnvägarna VR.

Den finska Tornedalsbanan följer långa sträckor Torneälven, och tågen kan därför på vissa ställen ses och höras från den svenska sidan. Så är det till exempel vid Juoksenki där bilden är tagen, alldeles precis vid Polcirkeln. På den svenska sidan ligger systersamhället Juoksengi.

Läs mer om Haparandabanan i banguiden.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad mars 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 239

V3 16 i Göteborg på 1960-talet.

Läs mer om V3-loken i lokguiden.

Foto Ingemar Gustafsson.

Publicerad april 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 240

På grund av banarbeten på Centralbron vid Stockholm C så ställdes all trafik mellan Stockholm C och Stockholm Södra in under påskhelgen. Detta innebar att Stockholm Södra som normalt sett är en renodlad pendeltågsstation nu blev änd- och startstation för alla ankommande och avgående fjärrtåg söderut.

På bilden från 15 april 2006 har pendeltåget X1 3004 fått sällskap av X2 2007 som nyss ankommit från Malmö.

Foto Eric Björklöf.

Publicerad april 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 241

Ett pågatåg mellan Åkarp och Burlöv på Södra stambanan 15 april 2006.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad april 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 242

Ra 847 med Banverkets mätvagn Strix i Ängelsberg 14 april 2006.

Har du tur kan du råka på ett egendomligt ekipage bestående av ett gammalt orange lok och en färgglad vagn. Det är ett Ra-lok som drar Banverkets mätvagn land och rike runt för att kontrollera att spår och kontaktledningar är i sin ordning. Mätvagnen är en f d personvagn som byggdes om till mätvagn på 1970-talet och går nu under namnet Strix (läs mer om den i vagnguiden).

Ra 847 är egentligen ett museilok och ägs av Bergslagernas Järnvägssällskap men hyrs ut för mätvagnskörningarna. Eftersom loket i egenskap av pensionär inte har någon annan sysselsättning och trots sin ålder är snabbt (150 km/h) passar det utmärkt för att köra mätvagnen.

Foto Arne Wallers.

Publicerad april 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 243

En X31-motorvagn gör uppehåll i Dösjebro på Västkustbanan 13 augusti 2005.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad maj 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 244

Rc4 1152+Rc2 1102 med godståg mot Trelleborg passerar Lundavägens hållplats i Malmö 11 februari 1994.

Den som besöker Lundavägens hållplats idag har svårt att känna igen sig. Hållplatsen heter numera Östervärn och platsen har byggts om helt - plattformen ligger vid sidan av spåren istället för mellan dem. Jämför med Veckans bild 69.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad maj 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 245

Dm3 1212-1236-1211 med malmtåg möter Rc6 1331 med persontåg i Björkliden på Malmbanan i juni 2003.

Foto Markus Tellerup.

Publicerad maj 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 245

SJ-märke på en WL2-vagn 1995.

Det är inte länge sedan det här var vardag för svenska tågresenärer. En småsmutsig brun vagn och en fyrkantig logga. Nostalgi, javisst, men man kan förstå att det inte är helt lätt för dagens SJ att tvätta bort den lite trista och fyrkantiga stämpeln.

Bild: Veckans bild 245

Dagens nygamla vinghjul, här på en X2, känns onekligen fräschare. Men färgskalan är lika försiktig som på den bruna tiden...

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad maj 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 247

Ra 846 i Örebro 3 juni 2006.

Under våren har Ra 846, det första Ra-loket, fått sitt yttre återställt till leveransutförande - stora strålkastare, banröjare av gammal typ och orange färgsättning med vinghjul. Nu ser loket ut precis som när det levererades till SJ 1955. Återställandet är en del av den svenska järnvägens 150-årsfirande.

Foto Olaf Lindström.

Publicerad juni 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 248

X2-tåg Malmö-Stockholm i Hjärup på Södra stambanan 11 juni 2006. I bakgrunden syns bostadsområdet Jakriborg som inspirerats av medeltida bebyggelse.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad juni 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Bild: Veckans bild 249

Avgångssignal och dvärgsignal som visar "kör 40" på Stockholm C juni 2006.

Läs mer om signaler i banguiden.

Foto Eric Björklöf.

Publicerad juni 2006. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >