Bild: Veckans bild 159

Rc6 1397 kopplas samman med B1 4734 på Malmö C 26 januari 1996.

Till skillnad från samhället i övrigt är koppleri både tillåtet och vanligt förekommande i järnvägsvärlden. Dag och natt kopplas lok, vagnar och motorvagnar ihop och isär i ett evigt kretslopp.

Man kan grovt dela in kopplen i två grupper: vanliga koppel (t ex skruvkoppel) i kombination med buffertar och automatiska centralkoppel (t ex Scharfenberg-koppel). Skruvkopplen är fortfarande vanliga bland lok och vagnar, som på bilden ovan. De har dock en stor nackdel: de kräver manuell hopkoppling vilket är farligt och dessutom tidsödande eftersom inte bara själva kopplet utan också bromsslangar och signalkablar ska kopplas ihop. Därför har automatiska koppel blivit allt vanligare på motorvagnar som ofta kopplas ihop och isär.

Bild: Scharfenbergkoppel på X31-motorvagn
Scharfenbergkoppel på X31-motorvagn.

Bland de automatiska kopplen dominerar de s k Scharfenbergkopplen. Redan i början av 1900-talet skapade den tyske ingenjören Karl Scharfenberg en smärre revolution med sin nya typ av centralkoppel. I Scharfenbergkopplen finns alla funktioner inbyggda och kopplingsproceduren går snabbt och smidigt. Kopplen är konstruerade så att inga buffertar behövs för att ta upp krafterna mellan vagnarna och det är alltså anledningen till att motorvagnar inte alltid har buffertar. Scharfenbergkopplen har fått en stor utbredning i Sverige och idag har så gott som alla motorvagnar denna typ av koppel.

Att inte alla typer av fordon har samma slags koppel kan dock ställa till med problem ibland. Om en motorvagn havererar kan man sällan bara ta ett lok och åka ut och hämta den eftersom loket vanligtvis har skruvkoppel och motorvagnen automatkoppel. Lösningen blir då att använda ett övergångskoppel eller att helt enkelt hämta motorvagnen med en annan motorvagn.

Foto Frederik Tellerup.

Publicerad september 2004. Texten uppdateras inte och kan innehålla inaktuella uppgifter.

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >