|
| Vagnguide |
Y3-tåg
i Malmö 1989. |
Y3/UAB3/UB3/UB3B/UB3Y
(utgångna)
Typ:
Dieselmotorvagnståg
Axelföljd:
B'B' (Y3)
Längd: 19620 mm (Y3/UB3Y), 21000 mm (UAB3/UB3/UB3B)
Tjänstevikt: 61,9 ton (Y3)
Effekt: 910 kW (Y3)
Hastighet: 140 km/h
Tillverkare: Linke-Hofmann
Byggår: 1966-1967
Byggt antal: 6 (Y3), 4 (UA3, senare ombyggda till UAB3),
3 (UB3), 4 (UB3B), 2 (UB3Y)
Ursprunglig nummerserie: 1261-1266 (Y3)
Tillhörde: SJ |
Den eldfängda kamelen - SJ:s första tvåvåningståg
I slutet av 1950-talet började SJ skissa på önskemål
till ett nytt dieselmotorvagnståg som skulle kunna användas
i snabba tåg på längre oelektrifierade linjer.
Tågen skulle liksom X9 bestå
av motorvagn, varierande antal mellanvagnar och manövervagn.
Motor- och manövervagnarna fick två våningar,
vilket var första gången i SJ:s historia. Motorvagnen
(Y3) hade passagerarutrymme på ovanvåningen, medan
manövervagnen (UB3Y) hade resandeutrymme på båda
våningarna. Tågsättens högsta hastighet
sattes till 140 km/h.
1964 beställde SJ sex motorvagnar, två manövervagnar
och elva mellanvagnar av Linke-Hofmann i Tyskland. Tågsätten
började levereras 1966 och sattes in på sträckorna
Stockholm-Mora och Malmö-Karlskrona. Tågsammansättningen
var antingen Y3+mellanvagnar+Y3 eller Y3+mellanvagnar+UB3Y.
I tåg med två motorvagnar kunde man koppla in fler
mellanvagnar, upp till sex stycken. Det fanns tre typer av mellanvagnar,
UA3 med förstaklassutrymme, UB3 med andraklassutrymme och
UB3B med andraklassutrymme, pentry och barnkupé. Inredningen
i mellanvagnarna var ordnad i både kupéer och salonger.
Behovet av första klass visade sig inte vara så stort
och UA3-vagnarna byggdes därför om till UAB3 1970-1972.
Pucklar gav smeknamn
Motor- och manövervagnarnas två våningar som
på avstånd kunde liknas vid pucklar gjorde att tågen
snart fick smeknamnet "kamel". Tågens färgsättning
var rödorange med gråsvart tak.
Y3-motorvagnarna visade sig efter en tids trafik vara eldfängda
eftersom kylningen av motorerna i kombination med den höga
maxhastigheten inte riktigt fungerade. Det sades lite elakt
att brandkåren i Karlshamn var expert på kamelbränder,
för det var oftast dit tågen hann innan de blev överhettade.
Under 1970-talet byggdes därför motorvagnarna om med
bland annat bättre kylning.
Gick i lokaltrafik
Under 1980-talet degraderades tågen till lokaltrafiken
på linjen Malmö-Ystad.
Under en tid utsträcktes trafiken även till Tomelilla,
men Y3 kom aldrig att användas i tågen Tomelilla-Simrishamn.
Motorvagnarna användes på Ystadbanan till 1990
då de ersattes av Y1. Tågen
stod sedan avställda tills de skrotades 1993. Ett tågsätt
sparades som museifordon men även det skrotades sedan
ingen museiförening kunnat ta hand om det.
Mer om motorvagnstypen
 Arne Hällqvist:
Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar,
bok utgiven av SJK Förlag 1984
Ulf Diehl
och Lennart Nilsson: Minihistorik över Y3, i boken Lok
& vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
Lars Olsson:
Vyer från linjen: De sista kamelerna, fotoreportage i
tidningen Tåg 4/1991
Jan Lindahl:
Fula fordon 2: Farväl till kamelerna, artikel i tidningen
Tåg 2/1993
Jan Lindahl:
Till minnet av en schysst kamel, i Motorvagnsåret 1990,
bok utgiven av Svenska Motorvagnsklubben 1991
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
|
UB3Y 2160 i Malmö 1986. Foto Markus Tellerup.
Y3 1262+UB3 2164+UB3 2162+UB3B 2168+Y3 1261 i Malmö
1988. Foto Christian Tellerup.
UB3 2162 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.
Interiör Y3 1265 1988. Foto Christian Tellerup.
Interiör förarhytten Y3 1265 1988. Texten på den gröna
skylten till höger lyder "Lämna förarhytten i
det skick som du själv önskar återse den". Foto
Christian Tellerup.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2009