 Snabbval motorvagnar i trafik:
X1 X2 SJ X2 f d Linx X3 X10 X10p X11 X12 X14 X20 X31 X32 X40 X50-X54 X60
Y1 Y2 Y31/Y32 BM73b BM92
Y1/YF1
(i
trafik/utgången)
Typ: Dieselmotorvagn, andra klass (Y1), med resgodsutrymme
(YF1)
Axelföljd:
(1A)'(A1)'
Längd: 24400 mm
Tjänstevikt: 45 ton
Effekt: 320 kW
Hastighet: 130 km/h
Tillverkare: Fiat/Kalmar Verkstads AB
Byggår: 1979-1981 (Y1), 1981 (YF1)
Byggt antal: 88 (Y1), 12 (YF1)
Ursprunglig nummerserie: 1267-1324, 1337-1366 (Y1), 1325-1336
(YF1)
Tillhör: Jönköpings Länstrafik, Östgötatrafiken, Tåg i Bergslagen, Västtrafik, Värmlandstrafik, Inlandsbanan AB, Banverket
|
|
En svensk italienare
Förebilden till Y1 - motorvagnar av typen
ALn 668 i Venezia Santa Lucia 1989. Foto Markus
Tellerup. |
|
För
att ersätta rälsbussarna i Y6-generationen
behövde SJ i slutet av 1970-talet en ny dieselmotorvagn.
Efter testkörningar med flera utländska typer föll
valet på den italienska tillverkaren Fiat som fick uppdraget
att leverera 100 vagnar med littera Y1.
Grundkonstruktionen
byggde på de italienska statsbanornas typ ALn 668. Alla
motorvagnar tillverkades inte i Italien utan en del av dem byggdes
på licens i Sverige av Kalmar Verkstad. Nummer 1267-1336
byggdes av Fiat, 1337-1366 av Kalmar Verkstad.
Första motorvagnen
1979 kom den första motorvagnen, Y1 1267, till Sverige
via färjan Helsingør-Helsingborg. Den provkördes
i Östersundstrakten. Färgsättningen var orange
med grått tak och vagnsnumret var placerat i fronterna
på en svart bakgrund. Inredningen bestod av två
salonger med toalett i mitten av vagnen. Färgen på
stolsklädseln var antingen grön (motorvagnar tillverkade
av Fiat) eller röd (motorvagnar tillverkade av Kalmar Verkstad).
De första 25 vagnarna hade 76 sittplatser men eftersom
detta upplevdes som trångt minskades antalet till 68 i
efterföljande motorvagnar.
Y1 1364 i Forsbacka 1990. Foto Markus Tellerup. |
Variant
med godsutrymme
När leveranserna av Y1 pågått ett tag insåg
SJ att man framför allt på Norrlands-linjerna behövde
några motorvagnar med godsutrymme och beställningen
ändrades så att 12 motorvagnar byggdes med ett mindre
lastutrymme. Dessa motorvagnar fick littera YF1 och 48 sittplatser.
"Pizzaracer"
Y1-motorvagnarna sattes efter hand in på nästan alla
oelektrifierade järnvägar med persontrafik och spreds
därmed över hela landet, från Ystad-Simrishamn i söder till Haparandabanan i norr. Motorvagnarna blev
snabbt uppskattade för sina goda gångegenskaper även
på dåliga spår. Jämfört med Y6/Y7
var de dock tyngre och dyrare i drift. På grund av sitt
ursprung fick motorvagnarna smeknamn som "pizzaracer"
och "spagettitåg".
Krånglande kylluftsintag
Tågen drabbades i början av en del problem vintertid
eftersom delar av utrustningen satt ganska oskyddat. Bland annat
täpptes kylluftsintagen i underredet igen. Intagen byggdes
därför senare om och förlängdes upp på
vagnssidan.
Både Y1 och YF1 fick multipelutrustning och upp till
sex vagnar kan samköras. Så långa tåg
hör till ovanligheterna men tåg med fyra eller
fem vagnar har förekommit bland annat på Inlandsbanan
och linjen Malmö-Ystad.
Y1 på export
I väntan på export till Östeuropa. Uppställda Y1:or i Malmö 1996. Foto Frederik Tellerup.
På tur i Norge. Y1 1331 utanför Skien 2006. Foto Markus Tellerup. |
Många
färgsättningar
I samband med länstrafikreformen i slutet på 1980-talet
då respektive länstrafikbolag fick ta över trafiken
på de mindre banorna började man måla om motorvagnarna
i olika färgsättningar och Y1 är troligen det
svenska fordon som sammantaget finns/har funnits i flest olika
varianter när det gäller färgsättningar (se bilder nedan).
Under
1990-talet moderniserades också många av motorvagnarna
med ny inredning och nya Volvo-motorer. Några av YF1:orna
byggdes om till Y1 då behovet av godsutrymme minskat och
numera finns inga YF1 kvar i trafik i Sverige.
Export till Östeuropa och Norge
De motorvagnar SJ hade kvar efter länstrafikreformen
hade få trafikuppgifter och i flera omgångar har
övertaliga motorvagnar exporterats till Östeuropa.
Ett par vagnar har också sålts till Norge. Totalt
28 Y1/YF1 exporterades 1996-2001. Senare har ytterligare motorvagnar sålts.
Konferensmotorvagn
1996 köpte Banverket en Y1 av SJ som sedan byggdes om
till konferensmotorvagn med beteckningen PMV 2000.
Efterträdare
Y1-motorvagnarna har nu börjat bli till åren och
flera länstrafikbolag har ersatt dem med Y31/Y32-motorvagnar.
Mer
om motorvagnstypen
 Arne Hällqvist,
Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar,
bok utgiven av SJK Förlag 1984
Malte Ljunggren:
100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av
SJK Förlag 2002
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
Cristian
Hammarström: Y1 i Östersund, tidskriften Tåg
4/1979 (fotoreportage)
Bilder
på Y1 på Bildrallaren.com
På järnväg.net:
Veckans
bild 78: Italienare på småländska höglandet
Veckans
bild 103: Vit Österlenare
Se
även Dokumenterat: Med Österlenaren
till Simrishamn 14 augusti 2002
|
 Omdöme |
+
Dieselmotorvagn med mycket tågkänsla
+ Många färger och inredningar att studera |
-
Ofta plastig inredning |
Personliga omdömen |
Frederik
T:
Y1 har fantastiska gångegenskaper och brummar lugnt på
över det mesta.
Olaf Lindström:
Har man växt upp med Y1:or så får man en sorts
dragning till dem. Bra 'väghållning' och trevliga
att åka i. Länstågen (Småland) har även
en fin färgsättning på Y1.
Niklas
B:
Jag är uppväxt med Y1 och tycker att det är ett
trevligt tåg att åka i.
Svante
Fäldt:
Vad ska jag säga, jag är helt enkelt uppvuxen med
dessa vagnar. Min första tågresa var troligtvis en
tripp Halmstad-Nässjö och åter med Y1. Jag kommer
verkligen sakna Y1 när de mycket snart försvinner
från min hemmabana, HNJ. Denna banan blir sig inte lik
utan Y1, de är del av helhetsbilden av den lantliga banan...
Vagnarna är i varje fall det bästa som rullat på
svenska spår, gångegenskapsmässigt.
Praoeleven:
Fina motorvagnar som brummar oförtröttligt vidare.
Ulf:
Bäst i världen. Finns inget bättre tåg
i värden. Om man nu kan kalla en motorvagn ett tåg.
Åkte Y1 så mycket jag kunde som liten pojke efter
Inlandsbanan, med förhoppningar om att växa upp och
bli lokförare själv men vekligheten ter sig annorlunda
ibland. Bäst är ljudet av den gamla dieseln som brummar
på i sitt eget tempo, medan hjulen rullar över svetsfogarna
längs spåret och du får det där dunkade
ljudet. Vilket brukar göra att jag somnar direkt.
Krille:
Länstågen är bekväma och har bra gångegenskaper,
men varför har man installerat stoppknappar egentligen?
Tobias:
Länstågen är bra att åka i, de är
bekväma. Jag åker ofta tåg, det blir alltid
att man åker Y1. Nu kan jag åka de nya itino-motorvagnarna,
men som sagt, de är bra!
Magnus:
Charmigt och nostalgiskt. Som gjort för lantliga banor,
det brummade ljudet passar ihop med ljudet från skarvarna.
På dessa punkter slår de Kustpilen. Nackdelen
är att de går på diesel, inte bra för
miljön, även om de gjorts renare.
Niklas Bygdestam:
Tänk vad tiden går! Under 1980-talet tyckte man
inte alls om Y1. Det var många som tyckte att Y1 bara
var något trist som ersatte Y6 som så många
älskade. Nu känns Y1 nostalgisk och man saknar Y1
när Y31 och Y32 kommer och ersätter. Själv
får jag barndomsminnen av Y1 och upplever den som en
skön motorvagn med äkta tågkänsla.
Anders Magnusson:
Jag bor i Jönköping och pendlar ofta med Y1:an.
Det är de överlägset vackraste tågen
världen skådat, de ser ut som tåg ska göra.
Fin exteriör, likaså interiören. Sätena
är bra och tågen låter precis som ett tåg
ska låta. Dessutom är Länstågen i Jönköping,
med lack som påminner om Etiopiens färger, väldigt
vackra.
Erik S:
Jag åkte ofta med Y1-rälsbussarna på Inlandsbanan mellan Svenstavik-Östersund eller Svenstavik-Dorotea som ung, och det var bekväma turer som man föredrog framför de trånga bussarna. Gott om plats för fötterna, breda säten och de gick tyst och mjukt. Jag saknar dem idag.
Richard:
Ahh... en klassiker. Värmlandstrafiks motorvagnar på sträckan Kil-Sunne-Torsby använder stoppknappar som en vanlig stadsbuss. Stanken från toaletterna brukar vara sur och denna motorvagn är charmig men oftast ack så sliten...
Magnus O:
De mysigaste tåg Sverige skådat. Älskar de musikaliska tonerna från äkta Fiat-motorer och reläerna som klickar i förarhytten.
Skicka
in omdöme |
Västtrafik Y1 1269 i Vara 2005. Foto Frederik Tellerup.
Värmlandstrafik Y1 1284 i Kil 2007. Foto Frederik Tellerup.
Inlandsbanan AB Y1 1348 i Bastuträsk 2005. Foto Jonatan Rydberg.
Y1G 1334 i Kristinehamn 2005. Motorvagnen byggdes om för gasdrift 2005 och är avsedd för trafiken på Tjustbanan. Foto David Sohlberg.
Östgötatrafiken Y1 1333 i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.
Tåg i Bergslagen Y1 1289 i Gävle 2006. Foto Markus Tellerup.
SJ Y1 1322 i Malung 2003. Foto Markus Tellerup.
Jönköpings Länstrafik Y1 1299 (nyare färgsättning) i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.
Jönköpings Länstrafik Y1 1311 (äldre färgsättning) i Åseda 2002.
Foto Frederik Tellerup.
Banverket PMV 2000 (f d Y1 1363) i Ljung 2005. Motorvagnen är ombyggd och används som konferens- och chartertåg. Foto Ulrik Martinussen.
Interiör Jönköpings Länstrafik Y1 1297 (ombyggd, nyare inredning) 2003. Foto Frederik Tellerup.
Interiör Jönköpings Länstrafik
Y1 1285 (ombyggd, äldre inredning) 2003. Foto Frederik
Tellerup.
Interiör Västtrafik Y1 1269 (ombyggd) 2005. Foto Frederik Tellerup.
Interiör SJ Y1 1364 (ursprunglig inredning) 1996. Foto Frederik Tellerup.
Förarhytt Y1 1311 2002. Foto Frederik Tellerup.
Utgångna varianter/färgsättningar
SJ Y1 1293 i ursprunglig färgsättning i Gävle 1990.
Foto Markus Tellerup.
Dalatrafik Y1 1290 i Vansbro 2003. Foto Markus Tellerup.
Västtrafik Y1 1269 i Hallsberg 2004. Färgsättningen modifierades efter ett tag till den nuvarande (se bild på Y1 1269 ovan). Foto Frederik Tellerup.
Västtrafik Y1 1268 i Falköping 2003. Innan Västtrafik bestämde sig för sin gula färgsättning provades denna blå design. Foto Frederik Tellerup.
Östgötatrafiken Y1 1348 i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.
Värmlandstrafik Y1 1306 i Kristinehamn 2003. Foto Frederik Tellerup.
Inlandsbanan AB Y1 1267 i Kristinehamn 1999. Flera av Inlandsbanans Y1:or målades i olika färgsättningar med reklam för kommuner utmed banan. Y1 1267, som är den första Y1-motorvagnen, såldes dock senare till Kroatien. Foto Ulrik Martinussen. |
 |
Inlandsbanan AB Y1 1343 i Mora 1997. En annan av Inlandsbanans Y1:or som målades i olika färgsättningar med reklam för kommuner utmed banan. Foto Ulrik Martinussen. |
SJ Y1 1349 i Malmö 1993. Ett par SJ-motorvagnar målades i början av 1990-talet om i blå färgsättning. Foto Frederik Tellerup. |
Länstrafiken i Skaraborgs län Y1 1268 i Lidköping 1997. För trafiken på Kinnekullebanan målades flera motorvagnar om i denna färg. Den har nu ersatts av Västtrafiks gula färgsättning. Foto Ulrik Martinussen. |
Y1 1341 i Simrishamn 1990. I samband med att Ystad-Simrishamn överfördes till länstrafiken 1985 lanserades trafiken under namnet SiTY-tåget. Två Y1-motorvagnar avdelades för trafiken och fick dekaler med namnet. Foto Christian Tellerup. |
Skånetrafiken Y1 1303 i Simrishamn 2002. Motorvagnarna på Simrishamnsbanan målades om en sista gång i slutet av 1990-talet. Foto Frederik Tellerup. |
Kristianstads Länstrafik Y1 1303 i Ystad 1994. De två
SiTY-tågsvagnarna fick denna vita design i början
av 1990-talet. Foto Frederik Tellerup. |
Länstrafiken Malmöhus (MLT) Y1 1340 i Malmö 1994. MLT disponerade 10 Y1:or som användes på linjen Malmö-Ystad fram till elektrifieringen 1996. Vagnarna var namngivna efter banans grundare. Foto Frederik Tellerup. |
Jönköpings Länstrafik Y1 1338 i Jönköping 1989. Regionaltågen i Småland fick på 1980-talet namnet Krösatågen. Foto Markus Tellerup |
|
SJ YF1 1331 i ursprunglig färgsättning i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup. |
Länstrafiken i Norrbotten YF1 1332 i Karungi 1991. Länstrafikbolaget använde två YF1 och en Y1 på linjen Boden-Haparanda. Trafiken lades ner 1992. Foto Markus Tellerup. |
Interiör Skånetrafiken Y1 1341 2002. Foto Frederik
Tellerup. |
Interiör Länstrafiken Malmöhus Y1 1313 1996.
Foto Frederik Tellerup. |
|
Bokmärk
