|
| Vagnguide |
X9
101 i Håkantorp 1990. |
X9/UA9/UAB9/UB9
(utgångna)
Typ:
Elmotorvagnståg
Axelföljd:
(1A)'(A1)' (X9)
Längd: 17500 mm (X9), 17400 mm (UA9/UAB9/UB9)
Tjänstevikt: 26 ton (X9)
Effekt: 340 kW (X9)
Hastighet: 115 km/h
Tillverkare: Hilding Carlsson
Byggår: 1959-1963
Byggt antal: 23 (X9A+X9B)
Ursprunglig nummerserie: 101-145 (X9A/X9B)
Tillhörde: SJ |
Paprikatågen
- Hilding Carlssons sista tåg
Under
1950-talet började SJ fundera på att skaffa elektriska
rälsbusståg, det vill säga lättare motorvagnståg.
Den kände rälsbusstillverkaren Hilding Carlsson i
Umeå hade i mitten av 1950-talet levererat några
motorvagnståg till TGOJ som intresserade SJ. SJ hade redan
en innestående beställning på smalspårsrälsbussar
hos Hilding men eftersom dessa inte behövdes ändrades
den till 14 normalspåriga tågsätt bestående
av motorvagn, mellanvagnar och manövervagn. Elutrustningen
byggde Asea, resten stod Hilding Carlsson för.
Från början hade SJ tänkt sig tågsätt
med ganska enkel inredning som skulle gå i lokal- och
regionaltrafik runt större städer. Efter hand som
konstruktionsarbetet fortsatte blev dock inriktningen ett mer
komfortabelt tåg som skulle kunna användas även
i långväga trafik.
Det första tågsättet levererades i slutet av
1959 och fick littera Yoa2. Stor vikt hade lagts på att
göra komforten så bra som möjligt. Inredningen
var av salongstyp och det fanns fällbart serveringsbord
och fotstöd vid varje plats. Tågen fick ett gott
mottagande och den orangeröda färgsättningen
gav dem smeknamnet "paprikatåg".
Byggde delvis på X20/X21
X9 byggde delvis på TGOJ:s X20/X21-motorvagnar
som Hilding byggt några år tidigare. Till skillnad
från X20/X21 hade X9 raka fronter för att göra
konstruktionen stabilare. Tågsättens mellanvagnar
var inte heller fast sammankopplade utan kunde lätt växlas
isär om tågens längd behövde varieras.
Den ursprungliga beställningen kompletterades så
att det till slut blev 23 tågsätt som byggdes. Littera
blev efter SJ:s litterareform 1970 X9A för motorvagnen,
UA9, UAB9 och UB9 för mellanvagnarna och X9B för manövervagnen.
Namnskyltar
Tågen som blev de sista Hilding Carlsson byggde sattes
in i både fjärr- och regionaltrafik. De olika fjärrtågsträckorna
hade namn som "Mälardalen" och "Östergyllen"
och namnskyltar sattes upp i fronterna på tågen.
Detta försvann dock efter ett par år och i början
av 1970-talet fick tågen det klassiska utseendet med "SJ-frimärke"
i fronten (se bild på X9 101 ovan).
Under 1980-talet koncentrerades tågen till Skåne
och Västsverige. I Skåne gick tågen på
linjerna Malmö-Helsingborg och Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad.
Efter 1987 användes X9-motorvagnarna endast i Göteborgsområdet.
En del av tågsätten gick i länstrafik och
målades om, till exempel för trafiken Göteborg-Strömstad
och Borås-Varberg.
Ett tågsätt fick SJ:s nya blå målning.
Olyckor och ålder decimerade dock antalet tåg
och de sista X9:orna togs ur trafik 1999. Två tågsätt
finns bevarade, varav ett hos Sveriges
Järnvägsmuseum.
Mer om motorvagnstypen
 Tore Nordin:
Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
Arne Hällqvist:
Paprikatågen, bok utgiven av Svenska Motorvagnsklubben
1981
Arne Hällqvist:
Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar,
bok utgiven av SJK Förlag 1984
Bernt Talbrant:
Slutet nalkas för X9, artikel i tidningen Tåg 2/1997
Bernt Talbrant:
Exit X9, artikel i tidningen Tåg 7/1998
Jan Lindahl:
X9 - Paprikatåget, artikel i tidningen Tåg 7/1998
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
På
jarnvag.net:
 Beställ
boken Svenska elmotorvagnar i SJK:s butik
|
Ritning X9A. Klicka på ritningen för större
bild.
Ritning UA9. Klicka på ritningen för större
bild.
Ritning UB9. Klicka på ritningen för större
bild.
Ritning X9B. Klicka på ritningen för större
bild.
X9B 108 i Helsingborg 1987. Foto Christian Tellerup.
X9A 135+UA9 2312+UB9 2370+X9B 136 i Herrljunga 1993. Foto Christian
Tellerup.
UA9 2312 i Herrljunga 1993. Foto Christian Tellerup.
Interiör X9B 138 (museifordon) 2002. Foto Markus Tellerup.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2009