Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Vagnguide

Vagnguide - förstasidan
Hitta vagnen
Skicka vykort


Bild: X7 223 som tåg mot Billeberga i Landskrona 1981
X7 223 som tåg mot Billeberga i Landskrona 1981. Foto Lasse Malmsten.
X7/UB7X (utgångna)

Typ: Elmotorvagn (X7), manövervagn (UB7X)
Axelföljd: 2'Bo' (X7)
Längd: 22650 mm (X7), 23330 mm (UB7X)
Tjänstevikt: 47 ton (X7), 32 ton (UB7X)
Effekt: 440 kW (X7)
Hastighet: 90 km/h
Tillverkare: Asea

Byggår: 1949-1951
Byggt antal: 26 (X7), 22 (UB7X)
Ursprunglig nummerserie: 222-244, 255-257 (X7), 3947-3956, 4014-4022, 4404-4406 (UB7X)
Tillhörde: SJ


Pendeltågens föregångare
1939 hade SJ köpt tio boggieelmotorvagnar med littera X4 (från början Xa4) till lokaltrafiken runt Malmö. Detta inköp följdes upp med en ny beställning av motorvagnar och manövervagnar i slutet av 1940-talet. De fick littera Xoa7 och Cox7 (efter 1970 omlittererade till X7 och UB7X) och även dessa sattes in i lokaltrafik, i Skåne och Göteborgs-trakten. X7:orna kan därför sägas vara föregångare till våra dagars pendeltåg.

Bild: X7 256, en av de motorvagnar som hade större resgodsutrymme, i Billeberga 1982
X7 256, en av de motorvagnar som hade större resgodsutrymme, i Billeberga 1982. Foto Lasse Malmsten.
Galonsoffor
Motorvagnarna hade passagerarutrymme med galonsoffor samt resgodsutrymme. Det fanns två varianter av motorvagnar, 23 stycken med ett mindre resgodsutrymme (nummer 222-244) och 3 med ett större (nummer 255-257). Manövervagnarna hade enbart passagerarutrymme. Tågen fick samma bruna färgsättning som SJ:s personvagnar. Från början sågs manövervagnarna just som personvagnar och de fick därför nummer i samma serie som personvagnarna.

För att kunna använda tågen även på lite längre sträckor byggdes två manövervagnar om 1956 så att de fick pentry och ett mindre förstaklassutrymme. Litterat ändrades till ABox7. De två vagnarna blev dock inte speciellt långlivade.

Motorvagnarna var multipelkörbara och flera X7 kunde alltså köras ihop. En ensam motorvagn klarade bara att dra en manövervagn och en vanlig sammansättning var därför X7+UB7X. Det förekom också att X7-motorvagnar drog direkta personvagnar till och från anslutningsstationen, t ex sovvagnen från Landskrona som kopplades på Stockholmståget i Eslöv.

Ersattes av X10
X7:orna användes i Skåne fram till 1983 då de ersattes av X10. Den sista tjänstgöringen var på linjerna Malmö-Lund-Eslöv, Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona och Malmö-Lomma-Kävlinge. I Göteborg fanns några tågsätt kvar i reserv till mitten av 1980-talet.

Två tågsätt bestående av X7+UB7X finns bevarade hos Sveriges Järnvägsmuseum och Dellenbanans Vänner.

Prov med tyristorstyrning
Värt att notera är att X7 hade en liten del i utvecklandet av Rc-lokens hastighetsstyrning. 1964 utrustades X7 255 med tyristorstyrning från Asea och testkördes sedan i reguljär trafik i Skåne med goda resultat. Motorvagnen skrotades 1966 efter en kollision.

Mer om motorvagnstypen
Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

På jarnvag.net:
Beställ boken Svenska elmotorvagnar i SJK:s butik


Bild: Ritning X7
Ritning X7 (standardvariant). Klicka på ritningen för större bild.

BIld: Ritning X7

Ritning X7 (variant med större resgodsutrymme). Klicka på ritningen för större bild.

Bild: Ritning UB7X
Ritning UB7X. Klicka på ritningen för större bild.


Bild: UB7X 3951+X7 222 som museifordon i Delsbo 1989
UB7X 3951+X7 222 som museifordon i Delsbo 1989. Foto Christian Tellerup.

Bild: Interiör X7 222 1989
Interiör X7 222 1989. Foto Christian Tellerup.

  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök