|
| Vagnguide |

X7
223 som tåg mot Billeberga i Landskrona 1981.
Foto Lasse Malmsten. |
X7/UB7X
(utgångna)
Typ:
Elmotorvagn (X7), manövervagn (UB7X)
Axelföljd:
2'Bo' (X7)
Längd: 22650 mm (X7), 23330 mm (UB7X)
Tjänstevikt: 47 ton (X7), 32 ton (UB7X)
Effekt: 440 kW (X7)
Hastighet:
90 km/h
Tillverkare: Asea
Byggår: 1949-1951
Byggt antal: 26 (X7), 22 (UB7X)
Ursprunglig nummerserie: 222-244, 255-257 (X7), 3947-3956,
4014-4022, 4404-4406 (UB7X)
Tillhörde: SJ |
|
Pendeltågens föregångare
1939 hade SJ köpt tio boggieelmotorvagnar med littera
X4 (från början Xa4) till lokaltrafiken runt Malmö.
Detta inköp följdes upp med en ny beställning
av motorvagnar och manövervagnar i slutet av 1940-talet.
De fick littera Xoa7 och Cox7 (efter 1970 omlittererade till
X7 och UB7X) och även dessa sattes in i lokaltrafik,
i Skåne och Göteborgs-trakten. X7:orna kan därför
sägas vara föregångare till våra dagars
pendeltåg.

X7
256, en av de motorvagnar som hade större resgodsutrymme,
i Billeberga 1982. Foto Lasse Malmsten. |
Galonsoffor
Motorvagnarna hade passagerarutrymme med galonsoffor samt
resgodsutrymme. Det fanns två varianter av motorvagnar,
23 stycken med ett mindre resgodsutrymme (nummer 222-244)
och 3 med ett större (nummer 255-257). Manövervagnarna
hade enbart passagerarutrymme. Tågen fick samma bruna
färgsättning som SJ:s personvagnar. Från början
sågs manövervagnarna just som personvagnar och
de fick därför nummer i samma serie som personvagnarna.
För att kunna använda tågen även på
lite längre sträckor byggdes två manövervagnar
om 1956 så att de fick pentry och ett mindre förstaklassutrymme.
Litterat ändrades till ABox7. De två vagnarna blev
dock inte speciellt långlivade.
Motorvagnarna var multipelkörbara och flera X7 kunde
alltså köras ihop. En ensam motorvagn klarade bara
att dra en manövervagn och en vanlig sammansättning
var därför X7+UB7X. Det förekom också
att X7-motorvagnar drog direkta personvagnar till och från
anslutningsstationen, t ex sovvagnen från Landskrona
som kopplades på Stockholmståget i Eslöv.
Ersattes av X10
X7:orna användes i Skåne fram till 1983 då
de ersattes av X10. Den sista tjänstgöringen
var på linjerna Malmö-Lund-Eslöv, Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona
och Malmö-Lomma-Kävlinge. I Göteborg fanns
några tågsätt kvar i reserv till mitten av
1980-talet.
Två tågsätt bestående av X7+UB7X finns
bevarade hos Sveriges
Järnvägsmuseum och Dellenbanans
Vänner.
Prov med tyristorstyrning
Värt
att notera är att X7 hade en liten del i utvecklandet
av Rc-lokens hastighetsstyrning.
1964 utrustades X7 255 med tyristorstyrning från Asea
och testkördes sedan i reguljär trafik i Skåne
med goda resultat. Motorvagnen skrotades 1966 efter en kollision.
Mer om motorvagnstypen
Tore
Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar,
diverse årgångar, SJK förlag
På
jarnvag.net:
Beställ
boken Svenska elmotorvagnar i SJK:s butik
|

Ritning X7 (standardvariant). Klicka på ritningen för
större bild.
Ritning
X7 (variant med större resgodsutrymme). Klicka på
ritningen för större bild.
Ritning
UB7X. Klicka på ritningen för större bild.

UB7X 3951+X7 222 som museifordon i Delsbo 1989. Foto Christian Tellerup.
Interiör X7 222 1989. Foto Christian Tellerup.
|
|