Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Vagnguide

Vagnguide - förstasidan
Hitta vagnen
Skicka vykort


Snabbval motorvagnar i trafik:
X1 X2 SJ X2 f d Linx X3 X10 X10p X11 X12 X14 X20 X31 X32 X40 X50-X54 X60
Y1
Y2 Y31/Y32 BM73b BM92


X2/UA2X/UB2X/UA2/UB2/URB2 m fl SJ (i trafik)

Typ: Elmotorvagnståg
Längd: 17500 mm (X2), 24950 mm (mellanvagnar), 22500 (UA2X/UB2X)
Tjänstevikt: 73 ton (X2)
Effekt: 3260 kW (X2)
Hastighet:
200 km/h

Tillverkare: ABB
(senare Adtranz)
Byggår: 1989-1998
Byggt antal: 43 (X2), 32 (UA2X), 11 (UB2X), 75 (UA2), 61 (UB2), 14 (UBS2), 7 (UBS2F), 24 (URB2)
Ursprunglig nummerserie: 2001-2043 (X2)
Tillhör: SJ

Betyg: Tre stjärnor
Snitt: 3,21
Antal röster: 7449
Betygsätt: Ett Två Tre Fyra Fem

Se alla vagntypers betyg

Sveriges första snabbtåg
Bild: X2-tåg Köpenhamn-Stockholm vid Malmö Syd/Svågertorp september 2001
X2-tåg Köpenhamn-Stockholm vid Malmö Syd/Svågertorp september 2001. Foto Frederik Tellerup.

Redan på 1960-talet började man diskutera snabbtågstrafik på de svenska stambanorna. Under 1970-talet gjordes olika tester med ombyggda motorvagnar, bland annat X15, och 1986 beställde SJ slutligen de första snabbtågen av Asea (sedermera ABB/Adtranz).

Korglutning
I de flesta andra länder med snabbtågssystem har man byggt nya, raka järnvägar med speciellt hög standard. Detta sågs inte som ett alternativ för Sverige med tanke på de höga kostnaderna och den låga folkmängden och därför valde man att satsa på ett snabbtåg som skulle kunna köra på de befintliga banorna utan större upprustningar eller linjerätningar. I högre hastigheter kan dock krafterna i kurvorna kännas obehagliga för resenärerna och tågen fick därför korglutning som kompenserar detta. Det fungerar på så vis att
vagnarna lutar inåt i kurvorna för att utjämna centrifugalkrafterna (detta kallas med tekniskt språk för bankning).


Mjuka boggier
Bild: Vanlig och radiell boggie
X2-tågen är utrustade med så kallade mjuka (radiella) boggier som tillåter hjulaxlarna att röra sig en aning så att de kan anpassa sig efter kurvradien (i en vanlig boggie är hjulen fast lagrade vilket betyder att ena sidan av hjulet ligger mer an mot rälsen i kurvor). På så vis förbättras gångegenskaperna och hjul- och spårslitaget minskar. Bild Ingwar Åfeldt.

Flera datorer
Snabbtåget utformades som ett motorvagnståg med kortkopplade vagnar. Framdrivningen koncentrerades till en drivenhet utan plats för passagerare.
Tågen fick asynkronmotorer, en utveckling av tyristortekniken i Rc-loken. Med ett avancerat system för bland annat strömriktning blir kraftöverföringen effektivare och mindre slirningsbenägen. Funktionerna i tåget styrs av flera datorer, förutom fordonsdator finns också datorer i varje vagn som kontrollerar bland annat dörrstängning.

Snabbare än tåget

Det första tågsättet provkördes hösten 1989 och sattes i reguljär trafik Göteborg-Stockholm i september 1990 under konceptnamnet X2000. Från början lanserades X2000 som ett exklusivt tåg främst för affärsresenärer med slogans som "Enklare än flyget, snabbare än tåget", men under 1990-talet blev X2 den vanligaste typen av tåg på stambanorna och profilen blev mer folklig. Efter hand sattes tågen i trafik på bland annat linjerna Malmö-Stockholm, Malmö
-Göteborg och Stockholm-Sundsvall. Vagnarna byggdes om med fler platser och många förstaklassvagnar ändrades till andra klass.

Bild: Tåg bestående av X2-2 mellan Uppsala och Brunna 21 juli 1996
Tåg bestående av X2-2 mellan Uppsala och Brunna 21 juli 1996. Foto Markus Tellerup. Se även veckans bild 68.
Avkortade tågsätt
Efter några år beslöt SJ att sätta in X2-tåg även på sträckor med mer regional trafik, bl a Kust till kust-banan Göteborg-Kalmar/Karlskrona. 14 kortare tågsätt beställdes för denna trafik. Tågen fick inoffciellt beteckningen X2-2 och den normala sammansättningen var X2+UB2+UBS2+UA2X. För att skilja dem från övriga X2-sätt fick de en röd rand på sidan.

Fjärrtrafiken ökade dock snabbt och snart behövdes alla tågsätt på huvudlinjerna. I slutet av 1990-talet ändrades därför X2-2-tågen till vanliga X2-sätt och loktåg ersatte snabbtågen i regionaltrafiken.

Gränsöverskridande trafik
För att kunna köra snabbtåg direkt Stockholm-Köpenhamn byggdes några av tågsätten om för tvåströmsdrift 2000-2001. Dessa fick då underlittera K (= godkända för trafik i Danmark).

2001 startade SJ tillsammans med norska NSB bolaget Linx för utveckla den gränsöverskridande trafiken Köpenhamn-Göteborg-Oslo och Oslo-Stockholm. Sju X2-tåg avdelades till trafiken och dessa byggdes om och fick en ny färgsättning i blått (se Linx X2). Trafiken blev dock inte lönsam och Linx lades ner 2004. Bolagets X2:or återgick sedan till SJ. De målades om i SJ:s nya grå färg men inredningen ändrades inte.

Provkörningar i USA...
När X2-tågen kom väckte de uppmärksamhet även utomlands, speciellt när det gällde korglutningen och möjligheten att köra snabbt även på befintliga banor. X2-tåg lånades därför ut för provkörningar på flera håll i världen. Ett tågsätt med X2 2013 som drivenhet fraktades till USA 1992 för både provkörningar och reguljär trafik på bland annat sträckan New York-Washington. Det amerikanska bolaget Amtrak använde tåget till 1993 men valde senare att köpa in snabbtåg av annan typ.

Bild: X2 i Chicago 1993
Ett X2-tågsätt provkördes i USA 1992-1993. Här är tåget i Chicago 1993 (där det drogs av diesellok p g a avsaknaden av kontaktledning). Foto Ingwar Åfeldt.
...och Kina
Efter att Adtranz levererat samtliga 43 tågsätt till SJ byggde man ytterligare ett tåg för provkörningar i Kina. Efter proven köptes tåget av Guangshen Railway för användning på sträckan Guangzhou-Shenzhen-Hong Kong. Tågets drivenhet skulle ursprungligen ha fått numret 2044 men eftersom talet 44 anses betyda otur i Kina ändrades numret till 2088 (88 är ett turnummer).

Varierande antal mellanvagnar
Ett X2-tågsätt består av en drivenhet X2 (inget resandeutrymme), ett varierande antal mellanvagnar och en manövervagn UA2X/UB2X. Vanligtvis består tågsätten av drivenhet, fem mellanvagnar samt manövervagn. Ett sådant tåg är 165 meter långt och väger 365 ton.

Det finns flera typer av mellanvagnar - första klass (UA2), andra klass (UB2) och andra klass med bistro (URB2). Från början fanns också vagnar med andra klass och kiosk (UBS2) men dessa byggdes i samband med moderniseringen (se nedan) om till URB2A. Fortfarande skiljer sig dock fönstren mellan vagnarna. Inredningen är i alla vagnar av salongstyp med huvudsakligen eftersittning.


Lok eller motorvagn?
Det diskuteras ibland i fall den drivande delen av X2-tågen ska ses som ett lok eller en motorvagn. Det förmodligen bästa svaret är att den är varken eller, utan snarare en drivenhet. Drivenheten har inget utrymme för passagerare, vilket motorvagnar har, men kan å andra sidan knappast användas som ett vanligt lok eftersom den är helt anpassad för att vara ihopkopplad med mellanvagnar och manövervagn.


Hastighetsrekord på Västkustbanan
Tågens maxfart är 210 km/h men den högsta tillåtna hastigheten i normal trafik är 200 km/h. Denna magiska gräns överskreds dock med råge vid ett hastighetsprov den 21 juli 1993. Vid provkörningar mellan Varberg och Falkenberg med X2 2016, tre mellanvagnar och X2 2017 uppnåddes hastigheten 276 km/h.

Bild: X2000 med nytt koppelskydd i Töreboda 2007
Moderniserat X2000-tåg med nytt koppelskydd i Töreboda 2007. Foto Markus Tellerup.
Modernisering
SJ beslöt hösten 2003 att modernisera samtliga X2-tåg. Inredningen har fräschats upp och internetuppkoppling har installerats. Tågen har också fått en ny färgsättning i grått. Det första moderniserade tåget var klart i februari 2005 och våren 2007 var samtliga tåg renoverade.

Multipelkoppling
X2-tågen är multipelkörbara, dvs två tågsätt kan vid behov sammankopplas och köras som ett tåg. Denna möjlighet har inte använts särskilt mycket. För att möta efterfrågan körs dock numera flera X2000-avgångar regelmässigt med två tågsätt. För att underlätta sammankopplingen av tågsätt började man därför byta ut noskonen mot en enklare typ av koppelskydd under 2007 (se bild).

Mer om motorvagnstypen
Bengt Boman: Svenskt höghastighetståg, artikel i tidningen Tåg 8/1979
Jan Alexandersson: Snart levereras X2, artikel i tidningen Tåg 7/1989
Krister Wedin: Snabbtåget i trafik, artikel i tidningen Tåg 8/1990
Ulf Nyström: Nu går X2-2 från Kust till Kust, artikel i tidningen Tåg 6/1994
Björn Fura: Med 135 mph i korridoren/X2 i USA, artikel i tidningen Tåg 10/1994
Björn Fura: X2 - från hjulring till strömavtagare, artikel i tidningen Tåg 4/1997
Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
Bilder på X2 på Bildrallaren.com
Ingwar Åfeldt: Bilder på X2 i USA
Hong Kong Railway Society: Bilder på X2 i Kina

På järnväg.net:
Veckans bild 68: Bantat snabbtåg
Veckans bild 181: Grå tåg i grått väder
Veckans bild 257: X2000 i Markaryd
Veckans bild 280: Blå X2
Beställ boken Svenska lok och motorvagnar i SJK:s butik

Omdöme
+ Sveriges snabbaste fjärrtåg
+ Låg ljudnivå i tåget
+ Uttag för radio
+ Internet ombord
- Platser utan fönster
- Sveriges minsta tågtoaletter i mellanvagnarna

Personliga omdömen

Bengt Steneby:
Har veckopendlat 2 år Stockholm-Göteborg. Om det inte vore för den längre restiden skulle jag ha föredragit Intercity. X2 är obekväma, väsnas och luktar ofta illa, typ kemtoa. Vid "komfortfel" dvs vagnkorgen lutar ej, blir tåget tystare och inte mycket ryckigare. Vid de feltillfällena och då fläktarna samtidigt tystnar som de gör ibland blir det liksom lugnt och behagligt med "flyt". De renoverade nya grå luktar lika illa och väsnas lika mycket. Telefonen fungerar knappt bättre trots att det skulle gå så bra. Radiolanet funkar inte alls, men det är bra med ström mellan sätena. Den enda påtagliga förbättringen förutom att de är mycket snyggare att titta på.

Tågresenären:
Sveriges bekvämaste tåg, utan tvekan. Nästintill ljudlöst, går snabbt och har en mycket behaglig gång i spåren, bekväma stolar samt en Bistro med förhållandevis stort utbud. Toppen. De upprustade tågsätten är ännu bättre än föregångaren på många punkter. X2000 känns mer exklusivt än InterCity-tågen och har således allt man kan förvänta sig och kräva av ett modernt tåg, en klar fullträff helt enkelt.

Olof Hammarberg:
Jag åkte ett X2000 från Skövde C till Stockholm C. Det var en helt okej resa tyckte jag. Snabbheten är det bästa och att de har en bra bistro är ett plus. Hoppar och svänger kraftigt samt att dörrarna mellan vagnarna låter som att någon borrar i en vägg. SJ:s nya färg är helt klart FUL. Den passar inte på X2000, det ser ut som en tråkig höstdag!!!

Matts Lindmark:
Inget speciellt bra tåg, nej. Stolarna är inte speciellt bekväma jämfört med t.ex IC3/Y2 och diverse tyska och österrikiska vagnar jag åkt med. Interiören ger ett enkelt och avskalat, lite billigt intryck. Efter ombyggnaden är den direkt hemsk, enda lyckade X2an är de som Linx hade. Bistron bör förbättras, DSB har t.ex bättre sortiment med serveringsvagn + pentry i IC3, jämfärt med tyska restaurantvagnar är det ännu större skillnad. Bullernivån är extrem, en X2 fyller lätt upp en banhall med sitt ljud. Moderna tåg går normalt tyst och behagligt. För att ta ett exempel på ett mycket smakfullt tåg har vi norska BM73a och b, Signatur och Agenda. Det är riktiga tåg det, X2 borde ersättas av dessa (Signatur på långlinjer, Agenda på kortare sträckor). Hade SJ låtit Sifab inreda tågen vid ombyggnaden så de fått Linxinteriör hade det varit trevligt. De grå sätena som finns idag ger mig associtation till bilklädslar från 70-talets Fordar.

Daniel Nord:
Åkte med X2000 Nässjö-Malmö för ett tag sen. Första intrycket är helt klart att det kändes lite exklusivt, men det är inte märkvärdigt på något vis. Allt från studenter till bybor som jag reser med X2000 nuförtiden, eftersom biljettpriset sjunkigt kraftigt. Komforten är hög, men B9-vagnarna är minst lika bekväma att åka i. Nej, det jag reagerade på mest var tystnaden. Åker vi verkligen?! Snabbheten märktes inte, och tiltningen var inte störande. Toaletten är utmärkt. Radio i sätena är ett plus, men fungerade inte så bra när jag fick för mig att testa. Vid hemresan hade jag turen att få åka det nya X2000, som inte var någon större skillnad mot det gamla. Förutom dörrarna. Och bistron, den var SUVERÄN med ett bra pris på kaffe och bulle för 15 kr. Plus att du får dubbelt så mycket kaffe mot på ett vanligt café. Inte mycket att klaga på det här tåget inte!

Johan R:
De nyrenoverade X2:orna är fräscha på både utsidan och insidan, men det finns mycket annat smått och gott att glädja sig åt i denna vagntyp. Bland annat gillar jag att man på "nya" X2000 kan ta med sig sin laptop och koppla upp sig mot Internet ombord.


Thomas S:
All glans i all ära, men det förtas snabbt om man hamnar baklänges utan något fönster. Detta, samt de lutande vagnskorgarna bidrar snabbt till ett illamående. På flyget, bussen och i bilen färdas man åt rätt håll med fönster. När kommer de vändbara sätena (eller vändslingorna) och de helglasade vagnarna SJ? Först då kan vi tala om den otimala komfortnivån som dessa långväga snabbtåg borde stå för. Jag önskar mig hellre det än högre hastigheter.

Niklas Bygdestam:
De ombyggda X2-tågen har en misslyckad inredning. De enda positiva sakerna som har skett är att det som kändes nedslitet i den gamla inredningen nu känns betydligt fräschare och att man satt upp elurtag vid varje sittplats. Där tar också de positiva intrycken slut. I övrigt är inredningen hemsk. Stolarna är försämrade. Man har nästan inget nackstöd längre. Det känns nästan som att luta sig mot en vägg. När jag har åkt i förstaklass har jag flera gånger fått sittplats utan fönster. Man har i samband med ombyggnaden tagit bort fyrgrupper men fönstrena är inte ändrade vilket gör att stolarna står helt fel i förhållande till fönstrena. Detta är uruselt. Inredningens färgsättning är också mycket trist. Värst av allt är ändå bistron. Det finns inget positivt med denna. Att man måste värma maten själv är helt idiotiskt. Sofforna är obekväma och de små borden är opraktiska. Att man dessutom åker i sidled är också mycket dumt. Den starka röda färgen på sofforna ser bara smaklös ut mot den övriga inredningen som mest går i grått. Värst av allt är ändå att personaltoaletten finns precis där folk sitter och äter. Det är inte trevligt varken för resenärer som sitter och äter eller för personal som måste använda denna.

Skicka in omdöme



Bild: Moderniserade UB2X 2529+mellanvagnar+X2 i Hässleholm 2005
UB2X 2529+mellanvagnar+X2 (moderniserade) i Hässleholm 2005. Foto Alexander Fäldt.

Bild: X2 2028 (moderniserad) i Malmö 2005
X2 2028 (moderniserad) i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.

Bild: UB2 2824 (moderniserad) i Malmö 2005
UB2 2824 (moderniserad) i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.

Bild: URB2 2601 (moderniserad) i Sundsvall 2007
URB2 2601 (moderniserad) i Sundsvall 2007. Foto Markus Tellerup.

Bild: URB2A 2902 (moderniserad) i Solna 2005
URB2A 2902 (moderniserad) i Solna 2005. Foto Markus Tellerup.

Bild: Interiör UA2 2702 (moderniserad) 2005
Interiör UA2 2702 (moderniserad) 2005. Foto Frederik Tellerup.

Bild: Interiör UB2X 2526 (moderniserad) 2007
Interiör UB2X 2526 (moderniserad) 2007. Foto Markus Tellerup.

Bild: Interiör URB2A 2902 (moderniserad) 2005
Interiör URB2A 2902 (moderniserad) 2005. Foto Frederik Tellerup.

Bild: Interiör förarhytt X2
Interiör förarhytt X2. Foto Tim Svensson.


Bild: UA2XK 2534 i Malmö 2002
UA2XK 2534 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Bild: UB2FK 2867 i Malmö 2002
UB2FK 2867 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Bild: URB2K 2623 i Malmö 2002
URB2K 2623 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Bild: UA2X i X2-2-målning i Eskilstuna 1996
UA2X i X2-2-målning i Eskilstuna 1996. Foto Frederik Tellerup.

Bild: X2 2010 med "reklammålning" i Stockholm 2000
X2 2010 i Stockholm 2000. Denna drivenhet var under en period försedd med reklam för Dagens Industri. Försöket med "reklammålning" av X2-tågen har senare aldrig återkommit. Foto Kent Eriksson.

Bild: Interiör UA2G 2736 i Malmö 2002
Interiör UA2G 2736 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Bild: Interiör URB2G 2601 i Malmö 2002
Interiör URB2G 2601 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök