Fakta & Historia

Bild: T21 67 som museilok i Strömsnäsbruk 2004
T21 67 som museilok i Strömsnäsbruk 2004. Foto Frederik Tellerup.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Enstaka i trafik (T21), utgången (T22)
  • Typ: Dieselhydrauliskt lok
  • Axelföljd: D
  • Längd: 11300 mm
  • Tjänstevikt: 56,8 ton
  • Effekt: 590 kW
  • Hastighet: 80 km/h
  • Tillverkare: MaK och ASJ Falun
  • Byggår: 1955-1959 (SJ), 1958, 1963 (NBJ)
  • Byggt antal: 52 (SJ T21), 4 (SJ T22), 4 (NBJ)
  • Ombyggt antal: 2 (T22 till T21)
  • Ursprunglig nummerserie: 57-71, 76-112 (SJ T21), 72-75 (SJ T22)
  • Tillhörde: SJ, NBJ
  • Tillhör: Qvick Entreprenad

Koppelstångsdrivet diesellok

1950-talet blev diesellokens årtionde hos SJ. En rad diesellok av olika typer köptes in, bland andra Z43 och V3 för växling och T41 för linjetjänst. SJ skaffade också en serie lok som fungerade både som växellok och linjelok, nämligen T2 (på 1960-talet omlittererade till T21). T21-loken var liksom V3 tysktillverkade och kom från MaK i Kiel. Förutom mindre modifieringar var loken en av MaK:s beprövade standardtyper och liknande lok byggdes också till järnvägsbolag i Tyskland, Danmark och till och med Cuba.

Karakteristisk färgsättning

Lokkonstruktionen byggde på koppelstångsdrift med en blindaxel mellan de fyra drivhjulen. Hytten omgavs av en kortare och en längre huv. SJ-loken fick en karakteristisk färgsättning i brunrött med gula dekorlinjer som i fronterna bildade ett V.

Loken fick liksom många andra mindre diesellok och lokomotorer en växellåda med två olika utväxlingar, en för växlingstjänst med en högsta hastighet på 50 km/h och en för linjetjänst med en hastighet på 80 km/h.

Svensk växellåda höll inte måttet

Sex av T21-loken tillverkades på licens av AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun som också byggde ytterligare fyra lok med en annorlunda svensktillverkad växellåda. De sistnämnda loken fick littera T3, senare T22. Växellådan visade sig dessvärre inte hålla måttet och två av loken byggdes omgående om till T21. De två kvarvarande T22-loken slopades på 1970-talet.

Bild: NBJ T23 växlar i Bofors 1971
NBJ T23 växlar i Bofors 1971. Foto Edvin Lindström.

NBJ-lok

Även Nora Bergslags Järnväg (NBJ) köpte fyra lok av T21-typ, tillverkade av MaK. Loken betecknades T21, T22, T23 och T24 där T stod för diesellok och siffrorna var lokets eget nummer och alltså inte något littera, trots likheten med SJ:s littera. Loken fick en färgsättning som liknade SJ-lokens men grundfärgen var istället röd. De två sista loken som levererades 1963 hade annorlunda lokkorg och skilde sig bland annat genom andra strålkastare. NBJ använde loken på sina linjer Otterbäcken-Nora-Ervalla och Bredsjö-Gyttorp. De slopades i början av 1980-talet i samband med NBJ:s avveckling. Två av loken, T22 och T23, finns bevarade hos Nora Bergslags Veteranjärnväg.

Placerade över hela landet

SJ satte till en början in T21 främst i linjetjänst. Loken hade multipelutrustning och vid behov kunde två lok kopplas ihop. På senare tid användes loken allt mer som växellok. T21:orna var placerade över hela landet och många lok gjorde tjänst bland annat i Stockholm och runt Nässjö och Kristinehamn.

Bild: Österlentåg T21 100  med godståg i Tomelilla 1994
Österlentåg T21 100 med godståg i Tomelilla 1994.

I beredskap

Under 1980-talet började SJ slopa loken och de sista togs ur trafik 1991. Många av loken ställdes upp som beredskapslok och några lok såldes till privata godsbolag som Shortline Väst och Österlentåg. 2003 avyttrade Banverket de flesta av beredskapsloken och T21:orna såldes till museiföreningar och skrothandlare.

Enstaka lok i tjänst

En av de sista platserna man kunde se T21-lok i drift var hos Falköping Terminal i Falköping där man använde T21 till i början av 2000-talet. Den enda operatör som använder T21-lok idag är Qvick Entreprenad i Ljungaverk som har två lok.

 

SJ T21 66 som museilok i Gävle 2006
SJ T21 66 som museilok i Gävle 2006. Foto Markus Tellerup.
Bild: Ekefors skrot T21 100 i Ekefors 2001
Ekefors skrot T21 100 i Ekefors 2001. Jämför med bilden nedan. Loket skrotades 2015. Foto Markus Blidh.
Bild: Falköping Terminal T21 105 i Falköping 2003
Falköping Terminal T21 105 i Falköping 2003. Loket hade fortfarande kvar märkning och målning från SJ-tiden. Foto Frederik Tellerup.
Bild: NBJ T23 som museilok i Nora 2003
NBJ T23 som museilok i Nora 2003. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Orsatåg T21 84 i Orsa 2000
Orsatåg T21 84 i Orsa 2000. Orsatåg hyrde loket från Ekefors skrot 1999 men efter ett växellådshaveri ställdes det av i Orsa. Numera tillhör loket Qvick Entreprenad. Foto Markus Blidh.
Bild: Österlentåg T21 100 i Köpingebro 1993
Österlentåg T21 100 i Köpingebro 1993. Österlentåg var ett av de första privata godsbolagen i Sverige och började köra gods på sträckan Ystad-Simrishamn 1991. Bolaget ägde två lok, en T21 och en T23. 1994 gick Österlentåg i konkurs och loken såldes till Ekefors skrot i Småland som under en tid bedrev egen godstrafik (se bild ovan). Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör förarhytt T21 110 2005
Interiör förarhytt T21 110 2005. Foto Tobias Jäderup.
Mer om loktypen

Mer om loktypen

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
- Utgångna loktyper 1978, del 2: T22, Df, Rb3, artikel i tidningen Tåg 4/1979
- Lars Olov Karlsson och Sven Malmberg: Nora Bergslags Järnväg 125 år - en minnesskrift, bok utgiven 1981
- Ritning på T21, tidningen Järnvägar! 4/1982

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Diesellok i trafik