Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Lokguide

Lokguide - förstasidan
Hitta loket - översikt
Skicka vykort

Förklaringar och bildurval

På de olika loktypernas sidor används en rad begrepp som kan vara förvirrande. Här får du de olika begreppen förklarade, liksom principerna för bildurvalet.

Förklaringar

Typ
Visar vilken typ av framdrivning loket har. De två största grupperna är förstås ellok och diesellok. Inom dessa, framför allt när det gäller dieselloken, skiljer man på olika typer. Det finns till exempel dieselhydrauliska och dieselelektriska lok. Läs mer om de olika typerna på sidan så funkar loken.

Axelföljd
Berättar om hur lokets hjul är arrangerade. Axelföljden berättar en hel del om lokets prestanda och gångegenskaper. Den anges med bokstäver och siffror enligt ett visst system. Läs mer på sidan om axelföljd.

Längd
Lokets längd över buffertar. Om loket inte har buffertar anger talet längd över koppel eller stötplan.

Tjänstevikt
Lokets vikt i tjänst.

Effekt
Visar motoreffekten, mäts i kilowatt (kW). Principiellt kan man säga att ju högre talet är, desto starkare är loket. Om man vill veta effekten mätt i hästkrafter (hk) istället multipliceras kW-talet med 1,36. Har loket flera motorer, vilket är vanligt i framför allt boggieellok, är värdet den sammanlagda effekten. För ellok anges effekten i så kallad timeffekt, det vill säga den effekt loket kan prestera vid en viss hastighet under en timme. Hastigheten brukar vara ungeför två tredjedelar av lokets största tillåtna hastighet.

Hastighet

Lokets största tillåtna hastighet, det vill säga hur fort loket får gå i normal trafik. Gränsen för hur fort loket kan gå rent tekniskt är alltså något högre. Största tillåtna hastighet förkortas ofta "sth".

Tillverkare
Företaget som tillverkat loken. I många fall är tillverkningen ett samarbete där ett företag till exempel står för elutrustningen medan ett annat gör lokkorgarna. Då anges den som haft huvudansvaret som tillverkare.

Byggår
Det/de år loken levererats.

Byggt antal
Antalet lok som tillverkats av aktuell typ till de ägare som anges. Observera att i en del fall kan fler lok av samma typ tillverkats till exempelvis industribanor och detta anges inte.

Ursprunglig nummerserie/nummer
De nummer som fordonen fått vid vid leveransen. När det är ombyggda fordon anges bara "Nummer" som rubrik.

Tillhör/tillhörde
Vem som äger/ägde loken. Lok som tillhör industrier redovisas inte. Numera kan fordon ägas av uthyrningsföretag som leasar ut dem, men som ägare anges ändå det bolag som använder loken.

Bildurval
Målet är att kunna beskriva de olika loktyperna i lokguiden så bra som möjligt och då är bra bilder en viktig del. En del bilder kan därför komma att bytas ut mot bättre efter hand. Så många olika varianter/målningar som möjligt avbildas och i mån av tillgång finns även bilder på äldre varianter med. Bilderna på en loktyps sida kan alltså spegla både dåtid och nutid - kan vara bra att tänka på om du bara vill veta hur ett lok ser ut idag.

Bidra gärna med bilder till lokguiden, maila till webmaster@jarnvag.net.

Bild: Hjul på ånglok


  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök