|
| Lokguide |
 Snabbval lok i trafik:
Ellok: 141 142 161 241 441 Da Dm3 EG El13 El16 Iore Ma Rc1 Rc2 Rc2 ÖBB Rc3 Rc4 Rc6 Rm Uf
Diesellok: 941 Di3 Di8 G/DLL T21 T43 T44 T46 T66 Tb Tc TMX TMY TMZ V10 V11 V4 V5 Z Zö Z1 Z43 Z64 Z65 Z66 Z67 Z68 Z70 Z4p
SJ
Z4p 403+408 i Hjortkvarn 1985. Foto Johan Winegård. |
Z4p/Z4t
(enstaka
i
trafik/utgången)
Typ: Dieselhydraulisk lokomotor
Axelföljd: B
Längd: 6400 mm
Tjänstevikt: 14 ton
Effekt: 120 kW
Hastighet: 40 km/h
Tillverkare: Kalmar Verkstads AB
Byggår: 1947-1953, 1956
Byggt antal: 51 (Z4p till SJ/övertagna), 8 (Z4t
till SJ), 2 (Z4p till NKlJ)
Ursprunglig nummerserie: 230-232, 256-266, 311-324, 327-331,
397-411 (SJ Z4p), 226-229, 307-310 (SJ Z4t), 1-2 (NKlJ Z4p)
Tillhörde: SJ, NKlJ m fl
Tillhör: Roslagsbanan |
Den smalspåriga standardlokomotorn
Den populära Bjurströmslokomotorn
(littera Z) tillverkades under 1930-talet i smalspåriga
varianter till flera privatbanor, men de första kraftigare
lokomotorerna för 891 och 1067 mm spårvidd kom
inte förrän under 1940-talet. Kalmar Verkstad (KVAB)
tillverkade 1947 och 1948 fyra smalspåriga lokomotorer
till Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ), Uddeholm
i Munkfors och Gotlands Järnväg (GJ). SJ lade vid
samma tid en beställning på en serie lokomotorer
och KVAB återanvände då konstruktionen från
privatbaneloken. SJ-loken som fick littera Z4p gjordes dock
lite längre för att förbättra gångegenskaperna.
Z4p-loken fick många drag från de normalspåriga
lokomotorer KVAB hade byggt tidigare. Som motor användes
förutom till de allra första loken Scaniadieseln D812
med en effekt på 120 kW. Denna motortyp blev också
standard för Z43-lokmotorerna som
började tillverkas vid samma tid.
Sportmodell
Den första serien till SJ bestod av 33 Z4p med 891 mm spårvidd
och 8 Z4t med 1067 mm spårvidd. Dessutom övertog
SJ i samband med förstatligandet av SRJ och GJ de tre Z4p-lok
som byggts åt bolagen. En andra serie med ytterligare
15 Z4p följde 1956. De nyare loken fick ett modernare utseende
med rundare former och två större hyttfönster
istället för tre mindre (kallas ibland för "sportmodellen").
De kunde också multipelköras.
Privata lok
Privatbanan Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ)
i Värmland köpte två Z4p-lokomotorer, en av
den äldre modellen och en av den nyare. Dessutom övertog
man i slutet av 1960-talet två äldre lok från
Riddarhyttan AB, ett dotterbolag till NKlJ:s ägare Uddeholms
AB. Loken hade använts på f d Köping-Uttersbergs-Riddarhyttans
Järnväg (KURJ) som hade den udda spårvidden
1093 mm. Från början hade de levererats till SJ som
Z4p men byggdes 1961 om för användning på KURJ
med nytt littera Z4tu. Efter att SJ lagt ner trafiken 1966 köpte
Riddarhyttan AB de två lokomotorerna och fortsatte trafiken
på en del av järnvägen ytterligare några
år. Efter nedläggningen hamnade loken hos NKlJ och
de byggdes åter om till 891 mm spårvidd.
Blandade tåg
Lokomotorerna användes i växling men också i
lättare godståg. De tyngsta tågen på
SJ:s linjer med 891 mm spårvidd tog Tp-loken
hand om. Z4p/Z4t användes även i blandade tåg
(tåg med både person- och godsvagnar) på flera
linjer, till exempel Harmånger-Bergsjö.
De flesta SJ-lok i den första serien slopades under 1970-talet
och tre av loken såldes till Roslagsbanan
i Stockholm. De kvarvarande Z4t-loken blev överflödiga
i samband med att den sista 1067-banan Karlshamn-Ryd lades
ner 1979. Många av de nyare Z4p-loken hängde däremot
med fram till nedläggningarna av SJ:s sista smalspårsbanor
i mitten av 1980-talet. Den allra sista tjänstgöringen
i SJ:s regi blev på linjen Finspång-Hjortkvarn
som lades ner 1988.
Bara Roslagsbanan
NKlJ-loken slopades 1990 i samband med att järnvägen
lades ner, men två av loken såldes till Roslagsbanan
som sedan tidigare hade tre före detta SJ-lok. Idag är
Roslagsbanan den enda järnvägen där Z4p finns
kvar i trafik. Lokomotorerna används vid banarbeten.
Flera av SJ:s och NKlJ:s lok finns nu på museibanor.
Mer
om loktypen
 Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
Malte Ljunggren:
100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK
Förlag 2002
Peter Löf:
Rullande materiel vid Nordmark-Klarälvens Järnvägar,
bok utgiven av SJK Förlag 1990
Ritning på
Z4p, tidningen Allt om Hobby 7/1978
På järnväg.net:
Fler bilder
på Z4p under Dokumenterat:
De sista smalspåren
Beställ
boken Svenska lok och motorvagnar i SJK:s butik
Beställ
boken 100 år på spår - Kalmar i SJK:s butik
|
Roslagsbanan Z4p 9702, ett lok från den äldre generationen,
i Mörby 2003. Foto Frederik Tellerup.
Utgångna varianter/färgsättningar
Z4p 321 (äldre varianten) som museilok i Tallås 1989.
Foto Markus Tellerup.
Z4p 405, ett lok av den nyare varianten, som museilok i Anten 2002.
Foto Magnus Bengtsson.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2008