Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Lokguide

Lokguide - förstasidan
Hitta loket - översikt
Skicka vykort
Bild: Z3 284 som museilok i Gävle 1988
Z3 284 som museilok i Gävle 1988. Foto Markus Tellerup.
Z3 (utgången)

Typ: Mekanisk eller dieselhydraulisk lokomotor beroende på variant
Axelföljd: B
Längd: varierande beroende på variant
Tjänstevikt: varierande beroende på variant
Effekt: 90-110 kW, varierande beroende på variant
Hastighet: upp till 50 km/h beroende på variant
Tillverkare: Kockums, Kalmar Verkstads AB, AB Slipmaterial, Deutz
Byggår: 1933-1953
Byggt antal: 10 (Kockums) + ?
Tillhörde: SJ, TGOJ och privatbanor

Blandade lokomotorer
Liksom med littera Z samlade SJ en rad olika lokomotorer under littera Z3. På 1940- och 50-talen började SJ dela in och litterera sin lokomotorer efter effekten (se tabell på sidan om Z-lokomotorerna) och Z3 låg någonstans i mitten med en effekt på 90-110 kW.

Flera olika typer av lokomotorer med olika utseende och tillverkare, men samma effekt, fick alltså littera Z3. Det gällde till exempel de kraftigare Z-lokomotorer som Bjurström/AB Slipmaterial i Västervik tillverkade.

Toffellokomotorer
1937-1939 levererade Kockums i Malmö tio lok som hade hytten i ena änden. Även Kalmar Verkstad byggde liknande lok som på grund av sitt utseende kallades "toffellokomotorer". Loken fick först littera Zsh men littererades senare om till Z3.

Olika lokomotorer som från början levererats till privatbanor hamnade också vid förstatligandena hos SJ och fick littera Z3.

Tyska lok
På 1950-talet levererade tyska Deutz en mindre serie lok, till utseendet ganska lika Z64, till SJ. Litterat på dessa var först Z42 men även dessa hamnade sedan i Z3-familjen.

Även TGOJ köpte två lokomotorer som fick littera Z3. De tillverkades 1935 av Kalmar Verkstad, hade hytten mitt på loket och drevs mekaniskt. Ett av loken fanns kvar hos TGOJ till slutet av 1980-talet och är nu museilok hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum.

De SJ-lokomotorer som fanns kvar på 1970-talet överfördes till tjänstefordonsparken och några lok överlevde in på 1990-talet.


Mer om loktypen
Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

Mats Freding: Bjurström-lokomotorer, bok utgiven av SJK Småbaneavdelning 1989
Göran Eriksson: SJ litt Z3 i HO-modell, artikel med ritning i tidningen Allt om hobby 3/1981
Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002

På järnväg.net:
Beställ boken 100 år på spår - Kalmar i SJK:s butik


Bild: Z3 80, en av de Kockums-tillverkade "toffellokomotorerna", som museilok i Lärje 2000
Z3 80, en av de Kockums-tillverkade "toffellokomotorerna", som museilok i Lärje 2000. Foto Markus Blidh.

Bild: Z3 284, en av de Deutz-tillverkade Z3-lokomotorerna, som museilok i Svartvik 2000
Z3 284, en av de Deutz-tillverkade Z3-lokomotorerna, som museilok i Svartvik 2000. Foto Markus Blidh.

Bild: TGOJ Z3 som museilok i Grängesberg 2004
TGOJ Z3 som museilok i Grängesberg 2004. Foto Frederik Tellerup.

  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök