|
| Lokguide |
 Snabbval lok i trafik:
Ellok: 141 142 161 241 441 Da Dm3 EG El13 El16 Iore Ma Rc1 Rc2 Rc2 ÖBB Rc3 Rc4 Rc6 Rm Uf
Diesellok: 941 Di3 Di8 G/DLL T21 T43 T44 T46 T66 Tb Tc TMX TMY TMZ V10 V11 V4 V5 Z Zö Z1 Z43 Z64 Z65 Z66 Z67 Z68 Z70 Z4p
Z
74 i Kil 1999. Foto Markus Blidh. |
Z
(enstaka
i
trafik)
Typ: Mekanisk lokomotor
Axelföljd: B
Längd: ca 5100 mm
Tjänstevikt: ca 8 ton
Effekt: varierande beroende på variant, se nedan
Hastighet: upp till 55 km/h beroende på variant
Tillverkare: Bjurström/AB Slipmaterial
Byggår: 1926-1947
Byggt antal: 114 (köpta/övertagna av SJ)
Tillhör: SJ m fl |
Den lilla lokomotorn från
Västervik
På 1920-talet var hästar fortfarande vanliga som
dragkraft vid växling, speciellt vid industrier. En man
vid namn Lambert Bjurström som arbetade inom den mekaniska
industrin vid denna tid insåg att ett litet bensindrivet
lok skulle vara mycket effektivare. Med utgångspunkt från
en Ford-motor som drev hjulaxlarna med kedjor konstruerade han
ett enkelt växellok och lokomotorn var född. Bjurström
började samarbeta med AB Slipmaterial i Västervik
som hade den lediga verkstadskapacitet som behövdes och
1925 startade serietillverkning. Loken blev snabbt populära
och fram till 1947 då tillverkningen lades ner byggdes
flera hundra lokomotorer till SJ, privatbanor och industrier.
Hos SJ fick loken littera Z. Förutom normalspåriga
lokomotorer skaffade man även smalspåriga för
1067 och 891 mm spårvidd. SJ fick också överta
många lokomotorer när privatbanorna förstatligades
under 1930- och 40-talen.
Littera efter effekt
När nyare och större lokomotorer följde under
1940- och 50-talen behövde SJ förtydliga sitt litterasystem
och man beslöt att dela in lokomotorerna beroende på
effekt (se nedan). De flesta Bjurströmslokomotorer fick
då littera Z, Z2 eller Z3. Notera att eftersom olika typer
med samma effekt fick samsas under samma littera innebar det
att till exempel två Z3-lokomotorer kunde se helt olika
ut.
SJ:s
indelning av lokomotorer
Z: max 75 hästkrafter (hk), eller ca 55 kW
Z2: 76-119 hk
Z3: 120-149 hk. Se Z3.
Z40-serien: 150-199 hk. Exempelvis Z43.
Z60-serien: 200-299 hk. Exempelvis Z65
och Z66.
Zt: max 75 hk, spårvidd 1067 mm
Zp: max 75 hk, spårvidd 891 mm
Z2p: 76-119 hk, spårvidd 891 mm
Z4p: 120-299 hk, spårvidd 891 mm. Se Z4p.
Not. Effekten i kilowatt
(kW) kan fås fram genom att dividera antalet hästkrafter
(hk) med 1,36. |
Enstaka lok kvar
Samtliga kvarvarande Bjurström-lok fördes över
till SJ:s tjänstefordonspark i början av 1980-talet
och littererades om till Qaz. Än idag finns enstaka lok
kvar och några har till och med fått SJ:s blå
färgsättning. Några lok har också byggts
om med ny hydrostatisk växel.
Mer
om loktypen
 Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
Mats Freding:
Bjurström-lokomotorer, bok utgiven av SJK Småbaneavdelning
1989
På jarnvag.net:
Beställ
boken Svenska lok och motorvagnar i SJK:s butik
|
Qaz 9440083, f d Z 183, i Ängelholm. Foto Bernt Schechinger.
Qaz 9440063, f d Z 73, i Kristinehamn 2003. Lokomotorn kallas lokalt
för Geta (=geten). Foto Frederik Tellerup.
Interiör förarhytten Z 73 1996. Foto Markus Blidh.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2008