|
| Lokguide |
SJ
Ub 163 växlar i Göteborg på 1960-talet.
Foto Olof Melin. |
Ua/Ub/Uc/Ud
(utgångna)
Typ: Ellok
Axelföljd: C
Längd: 9600 mm
Tjänstevikt: 47,4 ton (Ub), 49,2 ton (Uc), 50,4
ton (Ud)
Effekt: 920 kW
Hastighet: 45 km/h (Ua/Ub/Uc), 60 km/h (Ud)
Tillverkare: Asea
Byggår: 1926 (Ua), 1930-1954 (Ub), 1933 (Uc), 1955-1956
(Ud)
Byggt antal: 3 (Ua), 90 (Ub till SJ), 5 (Ub till TGOJ),
1 (Uc), 25 (Ud)
Ursprunglig nummerserie: 163-170, 246-266,
276-290, 497-500, 582-593, 645-653,
688-693, 703-717 (SJ Ub), 501-505 (TGOJ Ub),
275 (Uc), 848-872 (Ud)
Tillhörde: SJ och TGOJ (Ub) |
Växelloket med schweiziska
koppelstänger
I samband med planeringen av D-loken i
början av 1920-talet kom SJ fram till att man också
behövde något slags växellok och 1925 beställde
man därför tre lok från Asea. Loken som fick
littera U (omlittererade till Ua när Ub-loken kom) var
koppelstångslok med hytten i ena änden på loket.
Kraften från motorn till hjulen överfördes via
två koppelstänger efter schweizisk förebild
- inte så konstigt eftersom SJ varit på studiebesök
i Schweiz i sin jakt på inspiration till D-loken. Det
hela fungerade så att motorn drev ett blindhjul beläget
mellan de riktiga hjulen. I blindhjulet var en snedställd
koppelstång fäst som i sin tur var hopsatt med den
andra koppelstången som drev hjulen. De ganska små
hjulen och den stora utväxlingen gjorde att loken trots
sin ringa storlek blev starka.
Hytt i mitten
Sikten visade sig vara ganska dålig i Ua-loken och när
SJ beställde fler växellok flyttades hytten till mitten
och huvarna gjordes lägre. I övrigt behöll man
mycket av konstruktionen. En hel del av elutrustningen var likadan
som den i D-loken så att man kunde använda samma
reservdelar. De första fyra Ub-loken levererades 1930 och
efterföljdes av ytterligare 86 lok ända fram till
1950. Dessutom köpte TGOJ fem lok som tillverkades 1950-1954.
Asea exporterade också lok av samma typ till NSB.
Batterilok
I början av 1930-talet var SJ mycket intresserade av ackumulatorlok,
lok som kunde köra både via kontaktledning och batterier.
Öa- och Öb-loken var SJ:s första
lok av denna typ, men de var inte så lämpliga för
växling. SJ beställde därför 1932 ett växellok
som också skulle kunna köra på batterier. Loket
fick samma utformning som Ub-loken men eftersom det inte rymde
ackumulatorutrustningen fick denna placeras i en speciell tender
som kopplades till loket. Det blev inte så smidigt och
tendern slopades på 1950-talet. Loket, Uc 275, användes
dock som vanligt ellok till 1991.
Ny version med högre hastighet
Ub-loken hade visat sig vara en bra konstruktion och när
SJ behövde ytterligare växellok på 1950-talet
återanvändes många delar. De nya Ud-loken fick
dock högre hastighet, 60 km/h, och en lite annorlunda kraftöverföring
med båda koppelstängerna placerade vågrätt.
Utseendemässigt skiljde de sig genom rundade hyttfönster.
Genom den högre hastigheten kunde loken även användas
i lokalgodståg.
Motorn i de flesta Ub-loken byttes så småningom
ut mot en starkare motor på 920 kW. Den ursprungliga motorn
hade en effekt på 610 kW.
Modernisering
Ua-loken slopades i slutet på 1960-talet men resten av
U-loken gjorde tjänst under lång tid. En del av Ub-
och Ud-loken moderniserades i slutet av 1980-talet med bland
annat radiostyrning och multipelutrustning och fick då
ny littera Ue och Uf. De lok som inte byggdes
om slopades i början av 1990-talet. TGOJ:s fem Ub-lok överfördes
också till SJ vid denna tid och av dem byggdes fyra om
till Ue.
Tre Ub-lok finns bevarade. Det första loket, 163, finns
på Sveriges
Järnvägsmuseum i Gävle, ett annat på
Nässjö
Järnvägsmuseum. Ett av TGOJ:s lok finns på
Grängesbergsbanornas
Järnvägsmuseum.
Mer om loktypen
 Tore Nordin
m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
Jan Lindahl:
Outslitlig arbetsmyra, artikel i tidningen Tåg 11/2002
På järnväg.net:
 Beställ
boken Svenska Ellok i SJK:s butik
|
SJ Ub 707 i Boden 1990. Stängerna på huven användes
när överdelen av huven rullades av för översyn
av elutrustningen. Foto Markus Tellerup.
TGOJ Ub 504 i Eskilstuna 1987. Foto Kalle Svärd.
SJ Uc 275 i Göteborg 1990. Foto Markus Tellerup.
SJ Ud 859 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.
Interiör förarhytt Ud 872 2003. Foto Markus Blidh.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2008