Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Lokguide

Lokguide - förstasidan
Hitta loket - översikt
Skicka vykort

Snabbval lok i trafik:

Ellok: 141 142 161 241 441 Da Dm3 EG El13 El16 Iore Ma Rc1 Rc2 Rc2 ÖBB Rc3 Rc4 Rc6 Rm Uf
Diesellok: 941 Di3 Di8 G/DLL T21 T43 T44 T46 T66 Tb Tc TMX TMY TMZ V10 V11 V4 V5 Z Z1 Z43 Z64 Z65 Z66 Z67 Z68 Z70 Z4p


Bild: Svensk Tågteknik TMZ 1413 i Sundbyberg 2004
Svensk Tågteknik TMZ 1413 i Sundbyberg 2004. Foto Daniel Nordling.
TMZ (i trafik)

Typ: Diesellok
Axelföljd: Co'Co'
Tjänstevikt: 116/121 ton
Längd: 20800/21000 mm
Effekt: 2426/2867 kW
Hastighet: 143/165 km/h (i Danmark)
Tillverkare: Nohab
Byggår: 1967-1970, 1972-1974
Inköpt antal: 14
Nummer: 1402-1410, 1413, 1419, 1421, 108/1423, 1424
Tillhör: Svensk Tågteknik, Vida, Three T, Tågab, TGOJ, Motala Verkstad, Peterson Rail


Danska Nohab-dieslar
Under 1950- och 60-talen levererade Nohab i Trollhättan en lång rad MX- och MY-diesellok till de danska statsbanorna. DSB behövde dock ännu fler diesellok för att kunna ersätta de sista ångloken och Nohab tog i slutet av 1960-talet fram en ny och starkare loktyp, MZ. Mellan 1967 och 1970 byggdes 26 lok av denna typ till DSB. De var längre än MY-loken och fick en mer traditionell design utan rundade fronter. GM-motorn gav en effekt på 2426 kW och en största hastighet på 143 km/h. De 26 loken byggdes i två serier på 10 respektive 16 lok. Den enda skillnaden mellan dessa två versioner, kallade MZ I och MZ II, var placeringen av bränsle- och luftbehållarna.

Bild: DSB MZ 1422, ett lok i den första serien av MZ-lok, med persontåg i Hobro 1993. Klicka för större bild.
I hemlandet Danmark: DSB MZ 1422, ett lok i den andra serien av MZ-lok, med persontåg i Hobro 1993. Foto Markus Tellerup.
Fyra serier
De två första serierna av MZ-lok följdes av ytterligare en serie på 20 lok 1972-1974, MZ III. Grundkonstruktionen var den samma men motorn byttes ut mot en starkare med en effekt på hela 2867 kW. Största hastighet blev 165 km/h och MZ III blev därmed DSB:s snabbaste och starkaste loktyp. Denna tredje version skilde sig även utseendemässigt från de två första genom större frontfönster.

En fjärde serie bestående av 15 lok, MZ IV, levererades 1977-1978 med samma motorprestanda som den tredje serien, men med lite annorlunda utseende. Loken var också något tyngre.

Motorvagnar tog över

DSB satte främst in MZ-loken i fjärrtåg och tunga godståg där lokens styrka och hastighet kom väl till pass. Användningen av loken minskade dock kraftigt i slutet av 1990-talet när motorvagnar tog över en allt större del av persontrafiken. I samband med att DSB:s godstrafikdivision såldes till Railion 2001 delades MZ-loken upp. Alla kvarvarande lok i den fjärde serien samt några från de andra serierna hamnade hos det nya bolaget Railion Denmark. Resten behölls av DSB som efter hand har slopat eller sålt många av loken.

Försäljning till Sverige
Bild: Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005
Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005. Från sidan ser man tydligt hur långa och kraftiga TMZ-loken är. Foto Ingemar Gustafsson.
Under 2003 och 2004 såldes flera MZ-lok från de två första serierna till olika bolag i Sverige - Svensk Tågteknik (STT), Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab), Three T och Motala Verkstad.

Tidigare har svenska godsbolag köpt lok av MX- och MY-typ från Danmark. De har i Sverige fått littera TMX och TMY och litterat på MZ-loken har följdaktligen blivit TMZ.

STT:s lok har moderniserats vid företagets verkstad i Vetlanda. Det först ombyggda loket (i STT:s färgsättning i blått, grått och svart) togs i drift i början av 2004. Ett andra lok - som sålts vidare till skogskoncernen Vida - blev klart i december 2004.

Motala Verkstads lok används för körningar åt Vägverket Produktion.

Mer om loktypen
Danske lokomotiver og motorvogne, diverse årgångar, Stenvalls förlag
Jernbanen.dk


Bild: Tågab TMZ 108 i Falköping 2004
Tågab TMZ 108 (f d 1423) i Falköping 2004. Foto Urban Lavén.

Bild: Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005
Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005. Foto Ingemar Gustafsson.

Bild: Motala Verkstad TMZ 1404 i Nässjö 2005
Motala Verkstad TMZ 1404 i Nässjö 2005. Loket används till körningar för Vägverket.
Foto Ingemar Gustafsson.

Bild: TGOJ TMZ 1410 i Malmby 2006
TGOJ TMZ 1410 i Malmby 2006. Foto Markus Tellerup.

Bild: Svensk Tågteknik TMZ 1421 i Nässjö 2006
Svensk Tågteknik TMZ 1421 i Nässjö 2006. Foto Tobias Jäderup.

Bild: Förarplats TMZ 1406 2005
Interiör förarhytt TMZ 1406 2005. Förarplatsen i TMZ-loken är placerad till höger till skillnad från de flesta andra svenska lok, eftersom detta är det vanliga i Danmark dit loken ursprungligen levererades. Foto Olaf Lindström.

Utgångna varianter/färgsättningar (i Sverige)

Bild: Inlandsgods TMZ 1409 i Göteborg 2007
Inlandsgods TMZ 1409 i Göteborg 2007. Godsbolaget Inlandsgods gick i konkurs 2007. Reaxcer var namnet på Inlandsgods moderbolag. Efter konkursen såldes loket till Three T som i sin tur hyrt ut det till Peterson Rail. Foto Ingemar Gustafsson.

Utgångna varianter/färgsättningar (i Danmark)

Bild: DSB MZ 1433, ett lok från den andra serien av MZ-lok, i Bramming 1986
DSB MZ 1433, ett lok från den tredje serien av MZ-lok, i Bramming 1986. Foto Markus Tellerup.

Bild: DSB MZ 1449, ett lok i den fjärde serien, i Helsingör 1988
DSB MZ 1449, ett lok i den fjärde serien, i Helsingör 1988. Foto Christian Tellerup.

  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök