Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Lokguide

Lokguide - förstasidan
Hitta loket - översikt
Skicka vykort
Bild: T41 202 med tåg i Rättvik på 1960-talet. Klicka för större bild.
T41 202 med tåg i Rättvik i slutet av 1960-talet. Foto Hans Råberg.
T41 (utgången)

Typ: Dieselelektriskt lok
Axelföljd: (A1A)'(A1A)'
Längd: 15400 mm
Tjänstevikt: 84 ton
Effekt: 1065 kW
Hastighet: 100 km/h
Tillverkare: Nohab
Byggår: 1956
Byggt antal: 5
Ursprunglig nummerserie: 200-204
Tillhörde: SJ

Boggiedieselloken som blev dalmasar

Loktillverkaren Nohab i Trollhättan började under 1950-talet samarbeta med amerikanska General Motors (GM) som ville få in en fot på den europeiska marknaden. 1953 började Nohab bygga diesellok på licens från GM till de danska statsbanorna (se TMX och TMY) och 1955 beställde även SJ fem lok. De följde den amerikanska grundkonstruktionen, det vill säga ett lok med två treaxliga boggier och motor från GM. Lokens axeltryck var lågt, 14 ton, så att de skulle kunna gå även på banor med klenare spår och till skillnad från de danska loken utformades de som enhyttslok. Hytten var placerad så att loket fick en kortare och en längre huv och färgsättningen var brun med vita ränder. Från början var litterat T4 men detta ändrades under 1960-talet till T41.

Flytt till Borlänge

Med T41 fick SJ för första gången ett diesellok som på allvar kunde ersätta ångloken i linjetjänst på oelektrifierade banor. Loken sattes först in på sträckan Borås-Alvesta men omplacerades efter ett par år till Borlänge för att dra tågen på den då oelektrifierade järnvägen till Mora. T41:orna hade inbyggd tågvärmeutrustning och användes både i person- och godstrafiken på banan.

I slutet av 1960-talet byggdes loken om genom att frontfönstren förstorades och den stora övre strålkastaren byttes mot tre mindre Marshal-strålkastare enligt samma modell som på till exempel Rc-loken.

Blev arbetslösa
Loken var trogna Siljansbanan fram till 1978 då elektrifieringen av banan var klar och loken plötsligt blev arbetslösa. Tre av loken (nummer 200-202) avställdes omgående medan de två sista (nummer 203-204) omplacerades till Östersund för tjänstgöring på Inlandsbanan. T41 203 föll snart bort medan 204 gjorde tjänst till mitten av 1980-talet. Loket slopades 1988 och fördes sedan över till Sveriges Järnvägsmuseum där det nu finns tillsammmans med T41 200 och 202 (den senare avsedd som reservdelsförråd).

Mer om loktypen
Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
Sista T41:an i drift, notis i tidningen Tåg 5/1984
Gunnar Jonsson: SJ diesellok litt T41 som H0-modell, artikel i tidningen Tåg 4/2000 (även om fullskalelokens historia)


Bild: T41 204 som museilok i Örebro 2000
T41 204 som museilok i Örebro 2000. Foto Markus Blidh.

Bild: Interiör förarhytten T41 202 2003
Interiör förarhytten T41 202 2003. Foto Markus Tellerup.

  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök