|
| Lokguide |

T41
202 med tåg i Rättvik i slutet av 1960-talet.
Foto Hans Råberg. |
T41
(utgången)
Typ: Dieselelektriskt lok
Axelföljd: (A1A)'(A1A)'
Längd: 15400 mm
Tjänstevikt: 84 ton
Effekt: 1065 kW
Hastighet: 100 km/h
Tillverkare: Nohab
Byggår: 1956
Byggt antal: 5
Ursprunglig nummerserie: 200-204
Tillhörde: SJ |
Boggiedieselloken som blev dalmasar
Loktillverkaren Nohab i Trollhättan började under
1950-talet samarbeta med amerikanska General Motors (GM) som
ville få in en fot på den europeiska marknaden.
1953 började Nohab bygga diesellok på licens från
GM till de danska statsbanorna (se TMX
och TMY) och 1955 beställde även
SJ fem lok. De följde den amerikanska grundkonstruktionen,
det vill säga ett lok med två treaxliga boggier och
motor från GM. Lokens axeltryck var lågt, 14 ton,
så att de skulle kunna gå även på banor
med klenare spår och till skillnad från de danska
loken utformades de som enhyttslok. Hytten var placerad så
att loket fick en kortare och en längre huv och färgsättningen
var brun med vita ränder. Från början var litterat
T4 men detta ändrades under 1960-talet till T41.
Flytt till Borlänge
Med T41 fick SJ för första gången ett diesellok
som på allvar kunde ersätta ångloken i linjetjänst
på oelektrifierade banor. Loken sattes först in
på sträckan Borås-Alvesta
men omplacerades efter ett par år till Borlänge
för att dra tågen på den då oelektrifierade
järnvägen till Mora. T41:orna hade inbyggd tågvärmeutrustning
och användes både i person- och godstrafiken på
banan.
I slutet av 1960-talet byggdes loken om genom att frontfönstren
förstorades och den stora övre strålkastaren
byttes mot tre mindre Marshal-strålkastare enligt samma
modell som på till exempel Rc-loken.
Blev arbetslösa
Loken var trogna Siljansbanan
fram till 1978 då elektrifieringen av banan var klar
och loken plötsligt blev arbetslösa. Tre av loken
(nummer 200-202) avställdes omgående medan de två
sista (nummer 203-204) omplacerades till Östersund för
tjänstgöring på Inlandsbanan.
T41 203 föll snart bort medan 204 gjorde tjänst
till mitten av 1980-talet. Loket slopades 1988 och fördes
sedan över till Sveriges
Järnvägsmuseum där det nu finns tillsammmans
med T41 200 och 202 (den senare avsedd som reservdelsförråd).
Mer
om loktypen
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
Ulf Diehl
och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok
& vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
Sista T41:an
i drift, notis i tidningen Tåg 5/1984
Gunnar Jonsson:
SJ diesellok litt T41 som H0-modell, artikel i tidningen Tåg
4/2000 (även om fullskalelokens historia)
|

T41 204 som museilok i Örebro 2000. Foto Markus Blidh.
Interiör förarhytten T41 202 2003. Foto Markus Tellerup.
|
|