Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Lokguide

Lokguide - förstasidan
Hitta loket - översikt
Skicka vykort

Snabbval lok i trafik:

Ellok: 141 142 161 241 441 Da Dm3 EG El13 El16 Iore Ma Rc1 Rc2 Rc2 ÖBB Rc3 Rc4 Rc6 Rm Uf
Diesellok: 941 Di3 Di8 G/DLL T21 T43 T44 T46 T66 Tb Tc TMX TMY TMZ V10 V11 V4 V5 Z Z1 Z43 Z64 Z65 Z66 Z67 Z68 Z70 Z4p


Bild: Österlentåg T21 100  med godståg i Tomelilla 1994. Klicka för större bild.
Österlentåg T21 100 med godståg i Tomelilla 1994. Se även Veckans bild 84.
T21/T22 (enstaka i trafik/utgången)

Typ: Dieselhydrauliskt lok
Axelföljd: D
Längd: 11300 mm
Tjänstevikt: 56,8 ton
Effekt: 590 kW
Hastighet: 80 km/h
Tillverkare: MaK och ASJ Falun
Byggår: 1955-1959 (SJ), 1958, 1963 (NBJ)
Byggt antal: 52 (SJ T21), 4 (SJ T22), 4 (NBJ)
Ombyggt antal: 2 (T22 till T21)
Ursprunglig nummerserie: 57-71, 76-112 (SJ T21), 72-75 (SJ T22)
Tillhörde: SJ, NBJ
Tillhör: Ekefors skrot m fl

Koppelstångsdrivet diesellok

1950-talet blev diesellokens årtionde hos SJ. En rad diesellok av olika typer köptes in, bland andra Z43- och V3-loken för växling och T41-loken för linjetjänst. SJ skaffade också en serie lok som fungerade både som växellok och linjelok, nämligen T2 (på 1960-talet omlittererade till T21). T21-loken var liksom V3 tysktillverkade och kom från MaK i Kiel. Förutom mindre modifieringar var loken en av MaK:s beprövade standardtyper och liknande lok byggdes också till järnvägsbolag i Tyskland, Danmark och till och med Cuba. Lokkonstruktionen byggde på koppelstångsdrift med en blindaxel mellan de fyra drivhjulen. Hytten omgavs av en kortare och en längre huv. SJ-loken fick en karakteristisk färgsättning i brunrött med gula dekorlinjer som i fronterna bildade ett V.

Loken fick liksom många andra mindre diesellok och lokomotorer en växellåda med två olika utväxlingar, en för växlingstjänst med en högsta hastighet på 50 km/h och en för linjetjänst med en hastighet på 80 km/h.

Svensk växellåda höll inte måttet
Sex av T21-loken tillverkades på licens av AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun som också byggde ytterligare fyra lok med en annorlunda svensktillverkad växellåda. De sistnämnda loken fick littera T3, senare T22. Växellådan visade sig inte hålla måttet och två av loken byggdes omgående om till T21. De två kvarvarande T22-loken slopades på 1970-talet.

NBJ-lok
Bild: NBJ T23 växlar i Bofors 1971. Klicka för större bild.
NBJ T23 växlar i Bofors 1971. Foto Edvin Lindström.
Även Nora Bergslags Järnväg (NBJ) köpte fyra lok av T21-typ, tillverkade av MaK. Loken betecknades T21, T22, T23 och T24 där T stod för diesellok och siffrorna var lokets eget nummer och alltså inte något littera, trots likheten med SJ:s littera. Loken fick en färgsättning som liknade SJ-lokens men grundfärgen var istället röd. De två sista loken som levererades 1963 hade annorlunda lokkorg och skilde sig bland annat genom andra strålkastare. NBJ använde loken på sina linjer Otterbäcken-Nora-Ervalla och Bredsjö-Gyttorp. De slopades i början av 1980-talet i samband med NBJ:s avveckling. Två av loken, T22 och T23, finns bevarade hos Nora Bergslags Veteranjärnväg.

Placerade över hela landet
SJ satte till en början in T21 främst i linjetjänst. Loken hade multipelutrustning och vid behov kunde två lok kopplas ihop. På senare tid användes loken allt mer som växellok. T21:orna var placerade över hela landet och många lok gjorde tjänst bland annat i Stockholm och runt Nässjö och Kristinehamn.

I beredskap
Under 1980-talet började SJ slopa loken och de sista togs ur trafik 1991. Många av loken ställdes upp som beredskapslok och några lok såldes till privata godsbolag som Shortline Väst och Österlentåg. 2003 avyttrade Banverket de flesta av beredskapsloken och T21:orna såldes till museiföreningar och skrothandlare. Den sista reguljära tjänstgöringen blev hos bl a Falköping Terminal.

Mer om loktypen
Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
Utgångna loktyper 1978, del 2: T22, Df, Rb3, artikel i tidningen Tåg 4/1979
Lars Olov Karlsson och Sven Malmberg: Nora Bergslags Järnväg 125 år - en minnesskrift, bok utgiven 1981
Ritning på T21, tidningen Järnvägar! 4/1982

På järnväg.net:
Beställ boken Svenska lok och motorvagnar i SJK:s butik


Bild: Ekefors skrot T21 100 i Ekefors 2001
Ekefors skrot T21 100 i Ekefors 2001. Jämför med bilden nedan. Foto Markus Blidh.

Bild: Orsatåg T21 84 i Orsa 2000 Orsatåg T21 84 i Orsa 2000. Orsatåg hyrde loket från Ekefors skrot 1999 men efter ett växellådshaveri ställdes det av i Orsa. Foto Markus Blidh.

Bild: Interiör förarhytt T21 110 2005
Interiör förarhytt T21 110 2005. Foto Tobias Jäderup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Bild: Falköping Terminal T21 105 i Falköping 2003
Falköping Terminal T21 105 i Falköping 2003. Loket hade fortfarande kvar märkning och målning från SJ-tiden. Foto Frederik Tellerup.

Bild: Österlentåg T21 100 i Köpingebro 1993
Österlentåg T21 100 i Köpingebro 1993. Österlentåg var ett av de första privata godsbolagen i Sverige och började köra gods på sträckan Ystad-Simrishamn 1991. Bolaget ägde två lok, en T21 och en T23. 1994 gick Österlentåg i konkurs och loken såldes till Ekefors skrot i Småland som bedriver egen godstrafik (se bild ovan). Foto Frederik Tellerup.

Bild: NBJ T23 som museilok i Nora 2003
NBJ T23 som museilok i Nora 2003. Foto Frederik Tellerup.

  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök