|
| Lokguide |
 Snabbval lok i trafik:
Ellok: 141 142 161 241 441 Da Dm3 EG El13 El16 Iore Ma Rc1 Rc2 Rc2 ÖBB Rc3 Rc4 Rc6 Rm Uf
Diesellok: 941 Di3 Di8 G/DLL T21 T43 T44 T46 T66 Tb Tc TMX TMY TMZ V10 V11 V4 V5 Z Zö Z1 Z43 Z64 Z65 Z66 Z67 Z68 Z70 Z4p
Nylevererade
Rc 1013 i Stockholm 1967. Foto Lars Carlsson. |
Rc1
(i
trafik)
Typ: Ellok
Axelföljd: Bo'Bo'
Längd: 15470 mm
Tjänstevikt: 80 ton
Effekt: 3600 kW
Hastighet: 135 km/h
Tillverkare: Asea
Byggår: 1967-1968
Byggt antal: 20
Ursprunglig nummerserie: 1007-1026
Tillhör: Green
Cargo |
Det steglösa tyristorloket
Rc-loken är inte bara en av de mest kända svenska
loktyperna utan också den typ som tillverkats i flest
exemplar, totalt 366 lok.
Asea började leverera Rc-loken 1967 efter omfattande
tester av Rb-loken. Elen till motorerna
i loken styrdes med tyristorer, en nyhet som minskade risken
för slirning och gjorde steglös acceleration möjlig.
Konstruktionen blev en succé och olika versioner av
Rc-lok byggdes till SJ ända fram till 1988. Lok exporterades
också till bland annat Österrike, Iran och Norge.
SJ
Rc1 1021 med persontåg i Åstorp 1993. |
Karakteristisk
färgsättning
Rc1-loken var den första serien och bestod av 20 lok.
De fick liksom Rb-loken en karakteristisk färgsättning
med svart nederdel och orange lokkorg med vita dekorlinjer
som slutade i ett V i fronten. Lokkorgarna tillverkades av
Motala Verkstad och Nohab.
De först levererade loken fick till en början bara
litterat Rc och inte förrän Rc2-loken var beställda
ändrades litterat till Rc1.
Loken
sattes in i all slags tjänst, både person- och
godståg, men till en början användes de framför
allt i expresstågen där de ersatte Ra-
och F-loken som fick andra arbetsuppgifter.
När Rc2, Rc3
och Rc4 kom började även de
många D-loken ersättas och
Rc blev det nya standardloket.
Ombyggnader
I slutet av 1970-talet gjordes mindre ombyggnader av bland
annat bromsar. Dessutom fick loken telefilter, det vill säga
filter som ska hindra loken från att störa teleanläggningar.
Färgsättningen ändrades så att det röda
fältet på buffertbalkarna försvann och blev
svart som resten av lokens nederdel. Det gula vinghjulet i
fronten ersattes med det så kallade SJ-frimärket
- en fyrkantig logotype med ränder på båda
sidorna som symboliserar ett stiliserat vinghjul.
Green
Cargo Rc1 1012 med ett tåg med tomma timmervagnar
vid Hinsnoret på Bergslagsbanan
i juni 2000. Foto Mattias Eriksson. |
Radiostyrda
växellok
I början av 1990-talet ställdes Rc1-loken av under
en period men moderniserades sedan med nya luftintag, försågs
med radiostyrning och målades om i SJ:s nya blå
färg. Loken överfördes till Green Cargo 2001
och används nu mest till växling på rangerbangårdar.
De har kvar SJ:s blå färgsättning och har
en röd snedställd rand som markerar A-änden
(framänden på loket).
Upp till tre Rc/Rm-lok kan multipelköras, men hur många
lok som får användas beror på standarden
på den aktuella banan. På en del banor räcker
inte strömförsörjningen till för multipelkopplade
lok.
De första i en lång rad
De tjugo Rc1-loken blev inledningen på en lång
serie av Rc-lok i olika versioner - läs mer om Rc2,
Rc3, Rc4, Rc5,
Rc6, Rc7 och Rm.
Mer om loktypen
 Tore Nordin
m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
Hans Johan
Polanik: Ombyggnad av lok litt Rc1, artikel i tidningen Tåg
10/1979
Oskar Fröidh:
Första Rc-loket 20 år, artikel i tidningen Tåg
1/1987
Hemsidan
Svenska ellok
Bilder
på Rc1 på Bildrallaren.com
På järnväg.net:
Lokguiden: Tema Rc-lok
Veckans bild 169: Rc1 med persontåg
Beställ
boken Svenska Ellok i SJK:s butik
Beställ
boken Svenska lok och motorvagnar i SJK:s butik
|
Green Cargo Rc1 1009 i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.
Interiör förarhytt Rc1 1025. Foto Tim Svensson.
Utgångna varianter/färgsättningar
SJ Rc1 1025 i äldre orange målning i Malmö 1992.
Foto Frederik Tellerup.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2008