|
| Lokguide |
Rb1
1002 på 1960-talet. Foto Olof Melin. |
Rb1/Rb2/Rb3
(utgångna)
Typ: Ellok
Axelföljd: Bo'Bo'
Längd: 15470 mm
Tjänstevikt: 74,4 ton (Rb1), 73,6 ton (Rb2), 75,2
(Rb3)
Effekt: 3200 kW
Hastighet: 120 km/h
Tillverkare: Asea
Byggår: 1962
Byggt antal: 2 (Rb1), 2 (Rb2), 2 (Rb3)
Ursprunglig nummerserie: 1001-1002 (Rb1),
1003-1004 (Rb2), 1005-1006 (Rb3)
Tillhörde: SJ |
Provloken som satte Sverige på kartan
I slutet på 1950-talet började SJ fundera på
om man inte borde satsa på ett nytt standardiserat ellok.
Ra-loken hade visat att boggielok var framtidens
melodi. Asea som byggt Ra-loken var å sin sida ivriga
att testa ny teknik så att man skulle kunna få fram
ett lok som kunde exporteras till utlandet. Resultatet blev
en överenskommelse mellan SJ och Asea och en beställning
på sex provlok med littera Rb1, Rb2 och Rb3. I loken testades
olika system för att se vad man skulle satsa på.
Rb1 fick likströmsmotorer som hade fördelen att ha
högre verkningsgrad och alltså var mer ekonomiska.
Eftersom de svenska järnvägarna är elektrifierade
med växelström gällde det att på ett smidigt
sätt likrikta strömmen till motorerna och på
1960-talet blev detta möjligt tack vare elektronikens utveckling.
Detta testades alltså i Rb1 medan Rb2 och Rb3 fick mer
traditionella växelströmsmotorer.
Nästan som ett svenskt Rb-lok. Asea exporterade lok av samma typ som Rb1 till flera länder, däribland Jugoslavien. Här ett lok av typ 441 i Skopje 1988. Foto Markus Tellerup. |
Export till utlandet
Proven med särskilt Rb1-loken gick över förväntan.
Loken var starkare än beräknat och gångegenskaperna
utmärkta. Asea var inte sena att erbjuda sin lokkonstruktion
utomlands och fick sälja både hela lok och komponenter
till bland andra de rumänska och jugoslaviska järnvägarna.
Tyristorteknik
Under tiden hade utvecklingen av elektroniken tagit stora kliv
framåt. Asea byggde därför om Rb1 1001 till
tyristorlok 1965. Tyristorerna möjliggjorde en exakt och
steglös reglering av motorströmmen så att loket
kunde accelerera till önskad hastighet utan att lokföraren behövde
växla mellan olika körlägen. Dessutom hade tyristorloket
flera andra fördelar: högre dragkraft, mindre risk
för slirning och mindre underhåll. Proven med Rb1T,
som loket nu hette, ledde fram till den första serien av
Rc-loken, Rc1. Därmed hade SJ fått
sitt nya standardlok och Asea en bra exportvara, precis som
man önskat sig.
Rb-loken fortsatte att gå i både person- och godstrafik
till mitten av 1970-talet och stod sedan avställda en tid.
De sista loken skrotades först i mitten av 1980-talet.
Mer om loktypen
 Tore Nordin
m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
 Hemsidan
Svenska ellok
På järnväg.net:
Beställ
boken Svenska Ellok i SJK:s butik
|
Rb2 1003 i Göteborg 1964. Foto Ingemar Gustafsson.
Rb2 1004 i Göteborg 1964. Foto Ingemar Gustafsson.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2008