Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net
 

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Lokguide

Lokguide - förstasidan
Hitta loket - översikt
Skicka vykort
Öa/Öb/Öc/Öd (utgångna)

Typ: Ellok
Axelföljd: B (Öa/Öb), Bo'Bo' (Öc/Öd)
Längd: 8900 mm (Öa), 12200 mm (Öd)
Tjänstevikt: 27,9 ton (Öa), 60,8-62,6 ton (Öd)
Hastighet: 55 km/h (Öa), 75 km/h (Öb), 80 km/h (Öc/Öd)
Tillverkare: Asea
Byggår: 1927 (Öa), 1932 (Öb), 1935-1936 (Öc), 1942-1949 (Öd)
Byggt antal: 2 (Öa), 8 (Öb), 12 (Öc), 24 (Öd)
Ursprunglig nummerserie: 151-152 (Öa), 267–274 (Öb), 392-400,
491-493 (Öc), 448-450, 494-496, 633-644, 682-687 (Öd)
Tillhörde: SJ


Loken med batterier
När SJ började elektrifiera sina järnvägar märkte man snart att det skulle vara bra att ha fordon som kunde användas även då inte kontaktledningen var i drift. 1926 beställde man därför två ackumulatorlok som kunde köra via batteri. Loken var tvåaxliga med hytten i mitten och fick littera Öa. De visade sig inte fungera så bra i växling och användes mest av banavdelningen vid kontaktledningsarbeten.

Boggielok
I början på 1930-talet beställde SJ åtta kraftigare lok, Öb. Även de loken var tvåaxliga och visade sig inte heller riktigt leva upp till förväntningarna. Nästa serie av ackumulatorlok blev därför boggielok
. Under 1935 och 1936 levererade Asea 12 Öc-lok som blev SJ:s första boggielok. Som tidigare hade loken hytten mitt på loket med en huv på vardera sidan, den ena med batterier, den andra med elutrustning. Batterierna laddades från kontaktledningen via en omformare.

På 1940-talet följde Öd-loken som blev starkare än alla sina föregångare. Loken kunde dessutom köras antingen via batterierna eller via kontaktledningen som ett vanligt ellok. Öd-loken användes förutom vid banarbeten också i växling. Förmågan att kunna köra på batterier var bra när man till exempel skulle växla på oelektrifierade hamnspår.

Planerat färjelok
Öa- och Öb-loken slopades under 1960-talet. Kvarvarande Öc- och Öd-lok överfördes till SJ:s tjänstefordonspark och blev rena banarbetsfordon. De sista loken försvann ur trafik i slutet av 1980-talet. I början av 1990-talet fanns det dock långt gångna planer på att använda ett Öd-lok i växlingen vid färjeläget på nya Helsingborg C. Man började rusta upp ett avställt lok men planerna fullföljdes aldrig och istället sattes Z68-lokomotorer in i växlingen.

Inga efterföljare
Ö-loken fick aldrig några efterföljare. De tunga och underhållskrävande batterierna gjorde att det blev billigare att använda dieseldrivna lokomotorer.

Två lok finns bevarade, Öc 395 hos Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle och Öd 450 hos Malmbanans Vänner.

Mer om loktypen
Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
Ritning på Öd, tidningen Allt om Hobby 6/82
Hemsidan Svenska ellok

På järnväg.net:
Beställ boken Svenska Ellok i SJK:s butik


Bild: Öc 395 som museilok i Gävle 1988
Öc 395 som museilok i Gävle 1988. Foto Markus Tellerup.

  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök