|
| Lokguide |
SJ
Hg2 656 med godståg mellan Sandviken och Forsbacka
februari 1990. |
Ha/Hb/Hc/Hd/Hg
(utgångna)
Typ: Ellok
Axelföljd: Bo'Bo'
Längd: 11720 mm (Ha/Hb), 12500 mm (Hc-Hg)
Tjänstevikt: 49,4 ton (Ha), 51,2 ton (Hb), 59,8
ton (Hc), 62,2 ton (Hd), 63,6-64,8 ton (Hg)
Effekt: 1300 kW (Hg)
Hastighet: 70-80 km/h
Tillverkare: Asea
Byggår: 1936-1939 (Ha), 1939-1940 (Hb), 1942-1944
(Hc), 1942 (Hd), 1947-1951 (Hg)
Byggt antal: 40 (Ha), 22 (Hb), 12 (Hc), 4 (Hd), 65 (Hg
till/övertagna av SJ), 7 (Hg till TGOJ)
Ursprunglig nummerserie: 451-480 (Ha), 501-522 (Hb),
523-534, 551 (Hc), 551-554 (Hd),
654-681, 751-787 (SJ Hg), 201-207 (TGOJ Hg)
Tillhörde: SJ och TGOJ |
Boggieloket som såg ut
som ett strykjärn
Under 1930-talet började SJ elektrifiera även mindre
sidobanor. Dessa hade lägre standard än huvudlinjerna
och krävde alltså lättare lok. Asea och SJ tog
därför i samarbete fram H-loken som på flera
sätt skiljde sig från tidigare ellok som oftast varit
tvåhyttslok med koppelstångsdrift. H-loken var liksom
Öc/Öd-loken boggielok och hade
en enda hytt mitt på loket med två huvar på
vardera sidan.
Skramlande boggier
Serien av H-lok inleddes med 40 Ha-lok som levererades 1936-1939.
Loken visade sig snart ha ganska usla gångegenskaper eftersom
boggierna inte var tillräckligt fjädrade. Loken skakade
och krängde och maxfarten fick sättas ner från
90 km/h till 70 km/h. Trots det beställdes en andra serie
lok där dock konstruktionen ändrades något.
Dessa 22 lok fick littera Hb.
Erfarenheterna ledde till ett flertal förbättringar
i Hc- och Hd-loken. Loken gjordes längre, fick bättre
fjädring och balanserades om genom att hytten flyttades
en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende
kom att ge loken smeknamnet "strykjärn". Riktigt
bra blev dock först Hg-loken där motorn och drivanordningen
förstärktes (littera He och Hf hoppades över
och några lok med det litterat har aldrig funnits). Största
hastighet sattes försiktigtvis till 80 km/h. Totalt 65
Hg-lok levererades till SJ 1947-1951, men i denna summa ingick
också några privatbanelok som strax efter leverans
övertagits av SJ när banorna förstatligades.
Asea byggde även sju Hg-lok till TGOJ.
Humle och Dumle
Loken användes i lättare person- och godståg
och i växling. I lokaltrafiken Göteborg-Alingsås
kördes persontåg med B6-vagnar
och ett Hg-lok i varje ände och folkhumorn gav dessa tåg
namnet "Humle och Dumle" efter några figurer
i ett barnprogram. Samma arrangemang användes också
på linjen Örebro-Svartå.
Ha-, Hb-, Hc- och Hd-loken slopades alla under 1960- och 70-talen
men tre av Hd-loken fick förlängt liv genom att de
byggdes om till Hg. Under 1970-talet fick 36 av Hg-loken multipelutrustning
och ny littera Hg2. Två multipelkopplade Hg2 kunde till
skillnad från ett ensamt lok även dra tunga godståg.
Hg- och Hg2-loken fortsatte att gå i trafik under hela
1980-talet och de sista loken hängde med ända till
1992. TGOJ:s sista Hg-lok slopades 1993.
Två Hg-lok finns bevarade, ett hos Bergslagernas
Järnvägssällskap och ett hos Sveriges
Järnvägsmuseum.
Mer om loktypen
 Tore Nordin
m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
Ulf
Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse
årgångar, SJK förlag
Bernt Forsberg:
Statens järnvägars elektrolok av typen H, artikel
i Spår, Järnvägsmusei vänners årsbok
1994
Sören
Svensson: Utgångna loktyper vid SJ 1981: Hb/Hc, artikel
i tidningen Tåg 5/1982
Ritning på
Hc, tidningen Allt om Hobby 7/1975
 Hemsidan
Svenska ellok
På järnväg.net:
Beställ
boken Svenska Ellok i SJK:s butik
|
SJ Ha 454 i Gävle 1966. Foto Ulf L Eriksson.
SJ Hg 770 i Sandviken 1986. Foto Markus Tellerup.
SJ Hg 553 i Malmö 1988. Detta var ett av tre Hd-lok som byggdes
om till Hg. En speciell detalj på detta lok var de översta
strålkastarna som var utbytta till Marshal-strålkastare,
lika de på t ex Rc-loken. Foto Christian
Tellerup.
TGOJ Hg 207 i Eskilstuna 1986. Foto Kalle Svärd.
Hg 226 som museilok i Göteborg 2000. Loket levererades till
Bergslagernas Järnvägar (BJ) 1948 men övertogs av
SJ samma år när BJ förstatligades. Hos SJ fick loket
nummer 752 och byggdes om till Hg2. Efter att loket blivit museilok
hos Bergslagernas Järnvägssällskap på 1990-talet
restaurerades det till det ursprungliga BJ-utseendet. Foto Markus
Blidh.
Interiör förarhytt Hg2 654. Foto Tim Svensson.
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2008