Y6/Y7/Y8 med släp- och manövervagnar Skriv ut Skicka sidan

Bild: Y7 1113 i Malmö 1988
Y7 1113 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.

Klicka för förklaringar på symboler och faktabegrepp

Status: Utgången
Typ: Dieselmotorvagn/
manövervagn/släpvagn
Antal sittplatser: 53 (Y6), 47 (Y7), 36 (Y8)
Axelföljd: B'2 (motorvagn)
Längd: 17550 mm (motorvagn)
Tjänstevikt: 19 ton (motorvagn)
Effekt: 145 kW (motorvagn)
Hastighet: 115 km/h
Tillverkare: Hägglund & Söner, ASJ, KVAB, Eksjöverken
Byggår: 1953-1961
Byggt antal: 251 (Y6 till SJ), 122 (Y7 till SJ),
5 (YBo6 till GSJ), 321 (släp- och manövervagnar)
Ombyggt antal: 29 (Y8)
Ursprunglig nummerserie: 748-787, 812-871,
988-1137, 1260 (Y6), 1138-1259 (Y7)
Tillhörde: SJ och GSJ

Den största svenska motorvagnsserien någonsin

Under 1930- och 1940-talet hade Hilding Carlsson tillverkat en lång rad rälsbussar till SJ. Korgarna på dessa bestod av plåtklätt trä vilket var väldigt underhållskrävande. SJ började därför i mitten av 1940-talet titta på boggierälsbussar helt i stål och kom efter olika tester fram till vad man ville ha. Man beställde en mindre serie smalspåriga rälsbussar av Märstaverken som började sättas i trafik 1949 (YCo4p/YCo4t). SJ använde erfarenheterna från dessa rälsbussar till att bygga vidare på en normalspårig konstruktion och 1950 beställde man 40 normalspårsrälsbussar samt 35 släp hos Hägglund & Söner i Örnsköldsvik. 1951 och 1952 beställdes ytterligare fordon hos AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Kalmar Verkstad och Eksjöverken (f d Märstaverken).

Ny färgsättning

De första rälsbussarna levererades 1953 med littera YCo6 (senare Y6) och sattes bland annat in på sträckan Boden-Haparanda. För att kunna användas även i längre tåg hade rälsbussarna övergångsbryggor och upp till åtta motorvagnar kunde multipelköras. De fick en ny karakteristisk färgsättning med svart underrede, orange nederdel, gul ovandel och grått tak.

Barnsjukdomar

Motorvagnarna visade sig snart ha en hel del barnsjukdomar som orsakade SJ mycket huvudvärk. Motorer havererade sedan grus trängt in genom luftintagen, brott uppstod i boggierna och även växellådorna krånglade. De först byggda fordonen fick byggas om medan de som ännu inte levererats kunde ändras med en gång. Efter dessa förändringar fungerade motorvagnarna som man tänkt sig.

Rälsbussar till Säröbanan

Även en privatbana, Göteborg-Särö Järnväg (GSJ), köpte 1954 fem rälsbussar och tre släpvagnar av Y6-typ. Dessa fick en färgsättning i blått och beigegult.

Bekvämare inredning

Bild: Tåg med Y8 norr om Dorotea 1975
Y8 1131 med en släpvagn korsar Fjällån norr om Dorotea på Inlandsbanan den 7 juli 1975. Foto Ulf L Eriksson.

Leveranserna till SJ fortsatte under 1950-talet och pågick fram till 1961. Från och med 1956 ändrade man inredningen till större och bekvämare stolar placerade 2+2. Dessa motorvagnar fick littera YBo7 (senare Y7). I Y6 var stolarna mindre och placerade 3+2. Y6 hade 53 sittplatser mot 47 i Y7. Under 1960-talet byggdes en del motorvagnar om med ännu komfortablare stolar för att kunna användas på längre sträckor framför allt i Norrland. Dessa fick 36 platser och ny littera Y8.

För regionaltrafik på elektrifierade banor byggdes även elektriska versioner av Y6 och Y7, se X16/X17.

Mer än 600 motorvagnar och släpvagnar

Ett stort antal släpvagnar och manövervagnar utan motorer tillverkades och byggdes om i olika varianter (se lista nedan). Med dessa kunde man kombinera ihop tåg allt efter behov.

Totalt tillverkades 373 dieselmotorvagnar, 30 elmotorvagnar och 321 släp- och manövervagnar till SJ och detta är därmed den största svenska serien av motorvagnar någonsin. Dessutom byggde Hilding Carlsson en rad smalspåriga rälsbussar av liknande typ, YP.

Räddade bandelar

Rälsbussarna användes över hela landet och satte under lång tid sin prägel på persontrafiken på de oelektrifierade banorna. De var billiga i drift och räddade eller sköt upp nedläggningen av trafiken på många bandelar.

Byggdes om till banarbetsfordon

Bild: Liftmotorvagn LMV 1930B, f d Y6 1046, i Lund 2004.
Liftmotorvagn LMV 1930B, f d Y6 1046, i Lund 2004. Liftmotorvagnarna används vid kontaktledningsarbeten.

Under 1970-talet när behovet av rälsbussarna minskade byggdes många om till banarbetsfordon varav en del används än idag som t ex liftmotorvagnar. En del rälsbussar såldes också till danska privatbanor.

Från 1979 då Y1 började levereras slopades många vagnar och de sista rälsbussarna i persontrafik togs ur trafik 1989.

Ett ganska stort antal motorvagnar och släp- och manövervagnar finns kvar som museifordon, bland annat hos Svenska Motorvagnsklubben.


Släp- och manövervagnar till Y6-Y8 och X16/X17

UAFY - Manövervagn första klass med godsutrymme
UAFZ - Manövervagn första klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17
UABFY - Manövervagn första och andra klass med godsutrymme
UB - Släpvagn andra klass
UBF - Släpvagn andra klass med godsutrymme
UBF6Y - Manövervagn andra klass med godsutrymme
UBF6Z - Manövervagn andra klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17
UBF7Y - Manövervagn andra klass med godsutrymme
UBF7Z - Manövervagn andra klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17
UBF8Y - Manövervagn andra klass med godsutrymme
UDFo15 - Släpvagn för post och resgods
UDF20 - Släpvagn för post och resgods
UF - Släpvagn för gods
UFV - Släpvagn för gods, tvåaxlig

Not. Littera efter SJ:s litterareform 1970. UDFo15 slopades innan de hunnit littereras om, därav det gamla litterat. Siffrorna 6, 7 och 8 i litterat anger att inredningen är lik Y6, Y7 eller Y8. Anpassningen till X16/X17 innebar en strömställare mellan dieseldrift och elektrisk drift och en manöverknapp för strömavtagare.

Bild: Ritning Y6
Ritning Y6. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: Ritning Y7
Ritning Y7. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: Ritning UABFY
Ritning UABFY. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: Ritning UBF7Z
Ritning UBF7Z. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: Ritning UDF20
Ritning UDF20. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: Ritning UFV
Ritning UFV. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: Y8 1124 som museifordon i Gävle 1988
Y8 1124 som museifordon i Gävle 1988. En del av rälsbussarna fick större så kallade Norrlandsplogar. Foto Markus Tellerup.

Bild: UBF7Z 2095 i Gävle 1987
UBF7Z 2095 i Gävle 1987. Foto Markus Tellerup.

Bild: UBF7Z 2087 som museifordon i Nora 2003
UBF7Z 2087 som museifordon i Nora 2003.

Bild: UDFo15 2004 som museifordon i Malmö 2003
UDFo15 2004 som museifordon i Malmö 2003.

Bild: UFV 2148 som museifordon i Klippan 2003
UFV 2148 som museifordon i Klippan 2003.

Bild: Interiör Y7 1242 (museifordon) 2004
Interiör Y7 1242 (museifordon) 2004. Foto Frederik Tellerup.

Ola Hernvall   |2012-07-27
Det längsta tåg jag sett med Y6:or var en junikväll år 1954, då 7 multipelkopplade vagnar passerade Torup på väg från Jönköping/Taberg mot Halmstad med passagerare som beskådat den totala solförmörkelsen.
Tommy.L.Parviainen  - De Ombyggda Y6 - Y7 - Y8   |2011-09-06
Detta är det enda jag vet angående Y6, Y7, och Y8.
Från och med 1956 ändrade man inredningen till större och bekvämare stolar placerade 2+2. Dessa motorvagnar fick littera YBo7 (senare Y7). I Y6 var stolarna mindre och placerade 3+2. Y6 hade 53 sittplatser mot 47 i Y7. Under 1960-talet byggdes en del motorvagnar om med ännu komfortablare stolar för att kunna användas på längre sträckor framför allt i Norrland. Dessa fick 36 platser och ny littera Y8.
Björn Lillpers   |2011-02-14
Är vad jag vet mest interiören som skiljer.
Elias S   |2011-02-10
vet någon vad det är för skillnad på y6,y7 och y8?vet inte särskilt mycket om dessa motorvagnar.
Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk

Senast uppdaterat

Senaste kommentarer