Y3 1262+UB3 2164+UB3 2162+UB3B 2168+Y3 1261 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.

Status: Utgången
Typ: Dieselmotorvagnståg
Antal sittplatser: 34 (Y3), 78 (UB3Y)
Axelföljd: B'B' (Y3)
Längd: 19620 mm (Y3/UB3Y), 21000 mm (UAB3/UB3/UB3B)
Tjänstevikt: 61,9 ton (Y3)
Effekt: 910 kW (Y3)
Hastighet: 140 km/h
Tillverkare: Linke-Hofmann
Byggår: 1966-1967
Byggt antal: 6 (Y3), 4 (UA3, senare ombyggda till UAB3), 3 (UB3), 4 (UB3B), 2 (UB3Y)
Ursprunglig nummerserie: 1261-1266 (Y3), 2160, 2161 (UB3Y), 2169-2172 (UAB3), 2162-2164 (UB3), 2165-2168 (UB3B)
Tillhörde: SJ

Den eldfängda kamelen - SJ:s första tvåvåningståg

I slutet av 1950-talet började SJ skissa på önskemål till ett nytt dieselmotorvagnståg som skulle kunna användas i snabba tåg på längre oelektrifierade linjer. Tågen skulle liksom X9 bestå av motorvagn, varierande antal mellanvagnar och manövervagn. Motor- och manövervagnarna fick två våningar, vilket var första gången i SJ:s historia. Motorvagnen (Y3) hade passagerarutrymme på ovanvåningen, medan manövervagnen (UB3Y) hade resandeutrymme på båda våningarna. Tågsättens högsta hastighet sattes till 140 km/h.

Byggdes i Tyskland 

1964 beställde SJ sex motorvagnar, två manövervagnar och elva mellanvagnar av Linke-Hofmann i Tyskland. Tågsätten började levereras 1966 och sattes in på sträckorna Stockholm-Mora och Malmö-Karlskrona.

Tågsammansättningen var antingen Y3+mellanvagnar+Y3 eller Y3+mellanvagnar+UB3Y. I tåg med två motorvagnar kunde man koppla in fler mellanvagnar, upp till sex stycken.

Mellanvagnar 

Det fanns tre typer av mellanvagnar, UA3 med förstaklassutrymme, UB3 med andraklassutrymme och UB3B med andraklassutrymme, pentry och barnkupé. Inredningen i mellanvagnarna var ordnad i både kupéer och salonger. Behovet av första klass visade sig inte vara så stort och UA3-vagnarna byggdes därför om till UAB3 1970-1972.

Pucklar gav smeknamn

Motor- och manövervagnarnas två våningar som på avstånd kunde liknas vid pucklar gjorde att tågen snart fick smeknamnet "kamel". Tågens färgsättning var rödorange med gråsvart tak.

Eldfängda

Y3-motorvagnarna visade sig efter en tids trafik vara eldfängda eftersom kylningen av motorerna i kombination med den höga maxhastigheten inte riktigt fungerade. Det sades lite elakt att brandkåren i Karlshamn var expert på kamelbränder, för det var oftast dit tågen hann innan de blev överhettade. Under 1970-talet byggdes därför motorvagnarna om med bland annat bättre kylning.

Y3-tåg i Malmö 1989.

Gick i lokaltrafik

Användningen av Y3 i Mora-tågen upphörde redan under 1970-talet och de användes sedan enbart på sträckan Malmö-Karlskrona. Under 1980-talet degraderades tågen till lokaltrafiken på linjen Malmö-Ystad. Under en tid utsträcktes trafiken även till Tomelilla, men Y3 kom aldrig att användas i tågen Tomelilla-Simrishamn. Motorvagnarna användes på Ystadbanan till 1990 då de ersattes av Y1. Tågen stod sedan avställda tills de skrotades 1993.

Ett tågsätt sparades en tid som museifordon men även det skrotades sedan ingen museiförening kunnat ta hand om det.

UB3Y 2160 i Malmö 1986. Foto Markus Tellerup.

UB3 2162 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.

Interiör Y3 1265 1988. Foto Christian Tellerup.

Interiör förarhytten Y3 1265 1988. Texten på den gröna skylten till höger lyder "Lämna förarhytten i det skick som du själv önskar återse den". Foto Christian Tellerup.

Mer om vagntypen

- Arne Hällqvist: Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Minihistorik över Y3, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
- Lars Olsson: Vyer från linjen: De sista kamelerna, fotoreportage i tidningen Tåg 4/1991
- Jan Lindahl: Fula fordon 2: Farväl till kamelerna, artikel i tidningen Tåg 2/1993
- Jan Lindahl: Till minnet av en schysst kamel, i Motorvagnsåret 1990, bok utgiven av Svenska Motorvagnsklubben 1991
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag