X3 4 (upprustad 2010) i Solna 2010. Foto Daniel Baerentsen.

• 1
• 2
• 3
• 4
• 5

(60 röster) - Så röstar du

Status: I trafik
Typ: Elmotorvagn, fyrdelad, andra klass
Axelföljd: Bo'Bo'+2'2'+'2'2+Bo'Bo'
Antal sittplatser: 190
Längd: 93084 mm
Tjänstevikt: 187 ton
Effekt: 2240 kW
Hastighet: 200 km/h
Tillverkare: Alstom
Byggår: 1998-1999
Byggt antal: 7
Ursprunglig nummerserie: 1-7
Tillhör: Arlanda Express

Denna vagntyp har
• Plant insteg

Arlanda Express - snabbtåget till flyget

Under 1980-talet hade man allt oftare diskuterat en järnvägsförbindelse till flygplatsen i Arlanda utanför Stockholm och 1995 påbörjades byggandet av Arlandabanan. Den nya sträckan byggdes av ett privat konsortium som i gengäld fick ensamrätt att bedriva pendeltrafik Stockholm-Arlanda.

Fyrdelat tåg 

Till trafiken på banan byggde Alstom i England sju motorvagnssätt 1998-1999. Tågen fick fyra fast sammankopplade delar med en motorvagn i varje ände och två mellanvagnar. Varje vagn har två dörrpar och vid varje dörr finns bagagehyllor. Inredningen är av vanlig salongstyp och ett tågsätt har plats för sammanlagt 190 sittande resenärer. I en av mellanvagnarna finns handikapplatser och toalett.

Ingen nivåskillnad

Det är ingen nivåskillnad mellan tågen och plattformarna på stationerna vilket gör det lätt att ta sig ombord om man är handikappad eller har mycket bagage. 

Startade 1999

Det första tågsättet kom till Sverige sommaren 1998. Provkörningar pågick ända fram till invigningen av Arlandabanan hösten 1999 då trafiken startade under namnet Arlanda Express. 

Färgglad interiör med touch av tennisstjärna

Under 2006 renoverades X3-tågen invändigt och tågsätten fick olika färgscheman. Tre olika färger och tre olika mönster användes, designade av modeföretaget Björn Borg. Från vänster X3 4, 1 respektive 6 i Stockholm 2006. Med början 2010 renoverades vagnarna igen, se bilder nedan. Foto Markus Tellerup.

Lika snabba som X2 

X3-motorvagnarna är godkända för trafik i 200 km/h, samma största hastighet som X2, men har till skillnad från dessa ingen korglutning. Det behövs inte eftersom både den nybyggda Arlandabanan och en stor del av den gamla linjesträckningen som tågen trafikerar (banan Stockholm-Uppsala) saknar skarpa kurvor.

X3 2 passerar Solna station under en tur Stockholm-Arlanda i februari 2005. Foto Markus Tellerup.

Isolerade från övrig trafik - men ändå inte

Tågen och de stationer de trafikerar (spår 1 och 2 på Stockholm C samt Arlanda Södra och Norra) är specialanpassade till varandra. Plattformarna är t ex extra höga för att det inte ska vara någon nivåskillnad mellan dem och tågens golv. Förutom vid ändpunkterna använder dock Arlanda Express samma spår som fjärr- och regionaltågen.

Nya noskoner

Under 2003 och 2004 bytte man noskonerna på tågen mot en ny modell som gör det lättare att komma åt kopplen. Som en följd av ändringen flyttades de nedre strålkastarna upp en bit.

Upprustning 2010-11

Efter knappt sju års trafik - 2006 - byttes bland annat stolarnas klädsel ut (se bild ovan) men med start under 2010 moderniseras tågen mera genomgripande både exteriört och interiört. Tågen byggs om vid EuroMaints verkstad i Malmö och får bl a fler sittplatser och en ny modifierad färgsättning med vita istället för grå vagnssidor.

X3 7 i Skavstaby 2005. Foto Christian Tellerup.

Interiör X3 2 (moderniserad) i Stockholm 2011. Foto Markus Tellerup.

Interiör X3 2 (moderniserad) i Stockholm 2011. Foto Markus Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

X3 6 i Stockholm 2002. Noskonen är av den ursprungliga typen. Foto Frederik Tellerup.

X3 3 i Stockholm 1999. Bilden är från den relativt långa inkörningsperioden detta år då man körde full trafik enligt tidtabell men utan passagerare. Fordonet hade ännu inte fått sidodekaler och frontnumrering. Foto Markus Tellerup.

Interiör X3 3 (ursprunglig inredning) i Stockholm 2002. Foto Markus Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Jan Lindahl: Littera X3, tidskriften Tåg nr 6/1998
- Bo Hjertstrand och Thomas Johansson: God komfort med få missar - TÅG testar Arlandatåget, tidskriften Tåg nr 7/1999