Tågab TMZ 108 (f d 1423) i Falköping 2004. Foto Urban Lavén.

Status: I trafik
Typ: Diesellok
Axelföljd: Co'Co'
Tjänstevikt: 116/121 ton
Längd: 20800/21000 mm
Effekt: 2426/2867 kW
Hastighet: 143/165 km/h (i Danmark)
Tillverkare: Nohab
Byggår: 1967-1970, 1972-1974, 1977
Inköpt antal: 24
Nummer: 1402-1410, 1412, 1413, 1416-1422, 108/1423, 1424, 1426, 1447, 1455
Tillhör: Stena, Vida, Three T, Tågab, TGOJ Trafik, Swedtrac, Qvick Entreprenad

Danska Nohab-dieslar

Under 1950- och 60-talen levererade Nohab i Trollhättan en lång rad MX- och MY-diesellok till de danska statsbanorna. DSB behövde dock ännu fler diesellok för att kunna ersätta de sista ångloken och Nohab tog i slutet av 1960-talet fram en ny och starkare loktyp, MZ. Mellan 1967 och 1970 byggdes 26 lok av denna typ till DSB. De var längre än MY-loken och fick en mer traditionell design utan rundade fronter. GM-motorn gav en effekt på 2426 kW och en största hastighet på 143 km/h. De 26 loken byggdes i två serier på 10 respektive 16 lok. Den enda skillnaden mellan dessa två versioner, kallade MZ I och MZ II, var placeringen av bränsle- och luftbehållarna.

Fyra serier

De två första serierna av MZ-lok följdes av ytterligare en serie på 20 lok 1972-1974, MZ III. Grundkonstruktionen var den samma men motorn byttes ut mot en starkare med en effekt på hela 2867 kW. Största hastighet blev 165 km/h och MZ III blev därmed DSB:s snabbaste och starkaste loktyp. Denna tredje version skilde sig även utseendemässigt från de två första genom större frontfönster.

En fjärde serie bestående av 15 lok, MZ IV, levererades 1977-1978 med samma motorprestanda som den tredje serien, men med lite annorlunda utseende. Loken var också något tyngre.

I hemlandet Danmark: DSB MZ 1422, ett lok i den andra serien av MZ-lok, med persontåg i Hobro 1993. Foto Markus Tellerup.

Motorvagnar tog över

DSB satte främst in MZ-loken i fjärrtåg och tunga godståg där lokens styrka och hastighet kom väl till pass. Användningen av loken minskade dock kraftigt i slutet av 1990-talet när motorvagnar tog över en allt större del av persontrafiken. I samband med att DSB:s godstrafikdivision såldes till Railion 2001 delades MZ-loken upp. Alla kvarvarande lok i den fjärde serien samt några från den andra serien hamnade hos det nya bolaget Railion Denmark. Resten behölls av DSB som efter hand har slopat eller sålt många av loken.

TMZ 1421 med timmertåg vid Landvetter 2009. Foto Gotbild.

Svensk Tågteknik TMZ 1413 i Sundbyberg 2004. Foto Daniel Nordling.

Försäljning till Sverige

Mellan 2003 och 2005 såldes ett femtontal MZ-lok från de två första serierna till olika bolag i Sverige - Svensk Tågteknik (STT), Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab), Three T och Motala Verkstad.

Tidigare har svenska godsbolag köpt lok av MX- och MY-typ från Danmark. De har i Sverige fått littera TMX och TMY och litterat på MZ-loken har följdaktligen blivit TMZ. TMZ-loken går att multipelköra med varandra och TMX/TMY.

STT:s lok moderniserades vid företagets verkstad i Vetlanda. Det först ombyggda loket (i STT:s färgsättning i blått, grått och svart) togs i drift i början av 2004. Ett andra lok - som såldes vidare till skogskoncernen Vida - blev klart i december 2004 och ett tredje lok kom till TGOJ. Numera finns inga lok hos Svensk Tågteknik eftersom bolaget gick i konkurs 2009.

Stena TMZ 1404 i Örnsköldsvik 2010. Foto Markus Tellerup.


Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005. Från sidan ser man tydligt hur långa och kraftiga TMZ-loken är. Foto Ingemar Gustafsson.

Ytterligare inköp 

Tågab köpte 2007 två lok från den fjärde serien.

De lok Motala Verkstad hade köpt såldes efter några år till återvinningsföretaget Stena som har egen godstrafik. 2008 köpte Stena ytterligare fem lok (serie II) från Danmark.

Inte bara Sverige

Många av Mz-loken har alltså funnit köpare i Sverige. Det gäller alla lok från första serien (undantaget det allra första, MZ 1401, som blivit museilok i Danmark) och nästan alla i den andra serien. Två lok från serie II har dock sålts till Jernbaneverket i Norge. Men några lok från serie III kommer vi inte få se i Sverige. Dessa såldes till Spanien och Australien 2006 och 2007.

Mer om MZ-lokens öden kan man läsa på jernbanen.dk.

Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005. Foto Ingemar Gustafsson.

Swedtrac TMZ 1421 i Örnsköldsvik 2010. Foto Markus Tellerup.

TGOJ TMZ 1410 i Malmby 2006. Foto Markus Tellerup.

Interiör förarhytt TMZ 1406 2005. Förarplatsen i TMZ-loken är placerad till höger till skillnad från de flesta andra svenska lok, eftersom detta är det vanliga i Danmark dit loken ursprungligen levererades. Foto Olaf Lindström.

Utgångna varianter/färgsättningar (i Sverige)

Inlandsgods TMZ 1409 i Göteborg 2007. Godsbolaget Inlandsgods gick i konkurs 2007. Reaxcer var namnet på Inlandsgods moderbolag. Efter konkursen såldes loket till Three T som i sin tur hyrt ut det till Peterson Rail. Foto Ingemar Gustafsson.

Motala Verkstad TMZ 1404 i Nässjö 2005. Loket ägs numera av Stena. Foto Ingemar Gustafsson.

Svensk Tågteknik (STT)/TX Logistik TMZ 1421 i Nässjö 2006. Loket såldes efter STT:s konkurs 2009. Foto Tobias Jäderup.

Utgångna varianter/färgsättningar (i Danmark)

DSB MZ 1433, ett lok från den tredje serien av MZ-lok, i Bramming 1986. Foto Markus Tellerup.

DSB MZ 1449, ett lok i den fjärde serien, i Helsingör 1988. Foto Christian Tellerup.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, SJK förlag
- Danske lokomotiver og motorvogne, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Jernbanen.dk
- Bildrallaren