Tåg mot Faringe med YP 885 och UBFYP 2109 gör uppehåll i Bärby 2004. Trafik: Museitrafik Spårvidd: 891 mm Längd: 32 ½ km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia

Den här museibanan är en rest av det stora smalspårsnätet i Roslagen som förband bland annat Norrtälje, Stockholm och Uppsala med varandra. Om detta finns även att läsa på sidan om Roslagsbanan. Museijärnvägen är idag en av de längre i Sverige med sina dryga 33 kilometer från stoppbock till stoppbock.

Första järnvägen mot Roslagen

Uppsala-Länna Järnväg (ULJ) var den allra första delen i det blivande smalspårsnätet. Det var Vattholma Bruk med sin masugn i Länna som drev på för att förbättra sina transportmöjligheter. Andra intressen blev snart också delaktiga, varav vissa ville bygga järnvägen normalspårig. Så blev det alltså inte - ett beslut som fick konsekvenser för hela det fortsatta järnvägsbyggandet i Roslagen. 1875 fick man koncession för banbygget och den 5 november 1876 kom trafiken igång. Banan blev känd som Lännakatten, ett namn som museijärnvägen använder än idag. Ursprunget står troligen att finna i den (kattlikt) väsande ångvagn som bolaget inköpte 1888.

Fortsättning till Norrtälje

Redan under ULJ:s tillkomsttid visade Norrtälje intresse för att få staden förbunden med Uppsala. Länna-Norrtälje Järnväg (LNJ) bildades dock inte förrän 1881 och först tre år senare stod den nya järnvägslinjen klar. Den sträckte sig från Länna via Almunge, Faringe, Knutby, Rånäs och Rimbo till Norrtälje. Nu kunde man åka med ett genomgående tåg från Uppsala till Norrtälje på cirka fyra timmar. Redan 1885 fick Rimbo ytterligare en järnväg i form av Stockholm-Rimbo Järnväg (SRJ) - se Roslagsbanan - och 1898 ännu en till Häverösund (1915 förlängd till Hallstavik).

Den så småningom betydande trafikförvaltningen SRJ (som sedan tog sig namnet Stockholm-Roslagens Järnvägar) tog över LNJ 1905 och ULJ 1908. Sträckan Rimbo-Norrtälje elektrifierades 1949 och kunde därefter trafikeras med genomgående eltåg från Stockholm.

Dieselloket Tp 3515 i Marielund 2004. Tp-loken trafikerade f d SRJ efter SJ:s övertagande och just detta lok användes de sista trafikåren i godstågen mellan Uppsala och Hallstavik.

Nedläggningar

SRJ gick upp i SJ 1959. YP-rälsbussar infördes men snart började bannätet att förminskas. 1966 försvann persontrafiken mellan Rimbo och Hallstavik och Rimbos verkliga storhetstid som järnvägsknut var över. Redan året därpå drogs persontågen Uppsala-Rimbo in. Samma år avelektrifierades sträckan Rimbo-Norrtälje, men då återstod bara två trafikår även för den banan. Den 19 april 1977 gick så även det sista godståget mellan Uppsala och Hallstavik via Rimbo. Då stod nämligen den nya järnvägen mellan Hargshamn och Hallstavik färdig (se Örbyhus-Hallstavik) och den sista smalspårstrafiken i Uppland vid sidan om Roslagsbanan var borta.

Lännakatten återuppstår som museijärnväg

Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJmf) grundades redan 1968, det vill säga en god stund innan den sista reguljära godstrafiken lagts ned. Syftet var att bevara materiel från och bedriva trafik på det smalspåriga Roslagsbanenätet. I det läget var det inte klart vilken järnvägssträcka man skulle få disponera.

Uppsala Östra i augusti 1991. Ett tåg bestående av YP 809 och släpvagnen UBFYP 2109 inväntar avgång. Sedan bilden togs har stationen ersatts av en provisorisk lösning i väntan på att den stora ombyggnaden av stationsområdet i Uppsala ska bli färdig.

Föreningens säte hamnade till slut i Faringe och man fick överta sträckan Uppsala-Faringe år 1979. Föreningen hade innan dess köpt in bland annat smalspåriga ånglok från Norra Östergötlands Järnvägar och Byvalla-Långshyttans Järnväg. Dessa har sedan efterhand huvudsakligen kompletterats med materiel som trafikerat SRJ:s gamla bannät såsom lokomotorer typ Z4p och Z6p, rälsbussar typ YP med släpvagnar samt personvagnar.

Flaggskeppet får sägas vara ångloket SRJ 28 - "Stortysken" - ett av de största smalspåriga ångloken i Sverige och som SRJ använde bland annat i persontåg Stockholm-Rimbo och malmtåg Dannemora-Harg (se Örbyhus-Hallstavik där även bild finns). Föreningen bedriver idag en livaktig trafik sommartid.

Trafik

Museitågs- och turisttrafik bedrivs sommartid på sträckan Uppsala-Faringe av Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar. Många tåg går bara en del av sträckan. Goda möjligheter finns att kombinera resan med rekreation, t.ex. vandring och bad. Trafiken bedrivs framförallt med ångtåg och rälsbussar, men ibland även tåg med diesellok.

Beskrivning

Uppsala Östra (Uö, 0 km/km 114) ligger i omedelbar anslutning till Uppsala C, för tillfället i en kaotisk miljö präglad av den genomgripande ombyggnaden till nytt resecentrum. Det ursprungliga stationshuset ersattes 1934 av ett funkishus, men även detta revs 1971. Banan svänger strax efter start österut och går norr om Uppsalas industriområden Boländerna och Fyrislund. Hållplats Fyrislund (Fl, 2 km/km 112) kom till på 1990-talet och finansierades med hjälp av McDonalds-restaurangen intill. Här finns även en utrangerad vagn från Roslagsbanan uppställd. Årsta (Ås, 3 km/km 111) är sista hållplats innan vi är ute ur Uppsala. Banan hade länge en plankorsning med E4:an i Fyrislund. Sedan den nya motorvägsförbifarten öster om Uppsala byggts korsas dock E4:an en bit längre ut på en 66 meter lång bro.

Ett blandat tåg från Almunge draget av lokomotorn SRJ Z6p nr 3 ankommer Bärby sommaren 2004. Bärbys stins gör honnör.

Tåget går en stund över slätten fram till hållplatsen i Skölsta (Sa, 6 km/km 108). Därefter blir det mera skog fram till Bärby (B, 10 ½ km/km 104) där landsvägen till Norrtälje korsas. Bärby är första station efter Uppsala, men här sker vanligen inga tågmöten. Engelskspråkiga resenärer hickar måhända till lite extra vid de hållplatser som följer - Gunsta (Ga, 11 ½ km/km 103) och Funbo (Fb, 13 km/km 101). Vid station Marielund (Ml, 14 ½ km/km 100) anordnas ofta tågmöten och är något av ett nav för trafiken. Här finns också ett järnvägskafé samt en järnvägshistorisk utställning i godsmagasinet. Marielund är en god utgångspunkt för utflykter i de natursköna omgivningarna. Som kilometertavlan berättar är det precis tio mil härifrån till Stockholm Östra.

Från Marielund och fram till Selknä har banan sjön Trehörningen på höger sida. Hållplatserna Lövstahagen (Lh, 15 ½ km/km 99) och den nedlagda Björktomta (Bta, 16 km/km 99) passeras. Från Selknä (Slä, 17 km/km 98) hållplats finns till många tåg en anslutande landsvägsbuss till Fjällnora vid Trehörningens södra hörn. Ett populärt utflyktsmål med bland annat badstränder. Vi har efter en stund Lötsjön på höger sida och hållplatsen vid namn Löt (Löt, 19 km/km 95) passeras. Länna (Lna, 20 ½ km/km 94) station var banans ändstation från 1876 fram till 1884 då fortsättningen mot Norrtälje öppnades. Namnet stavades från början Lenna. På stationshuset som numera är privatbostad står namnet Lännaholm som stationen hette från 1954 och resten av tiden med reguljär trafik. Som "stationshus" fungerar numera en kur som flyttats från Djursholmsbanan.

Ett tåg närmar sig slutstationen i Faringe i början av september 2004. Loket är Byvalla-Långshyttans Järnväg nr 4 "Långshyttan" levererat 1897 från Motala Verkstad.

Länna bruk (Lbr, 21 ½ km/km 93) passeras. Masugnen i Länna, själva upphovet till järnvägen, lades ned redan 1904. Här hade bruket även en hästbana som korsade linjen. Banan korsar sedan Långsjön där den är som smalast - bara en liten å - och följer den därpå. Almunge (Alg, 26 km/km 89) station är slutstation för vissa tåg. Värdshuset i Almunge serverar museijärnvägens resenärer ångloksbiff till specialpris - förbeställning i Uppsala ger snabbare servering. Efter Almunge svänger banan norrut och passerar Moga (Mg, 28 ½ km/km 86) hållplats. Faringe (F, 32 ½ km/km 82) är ändstation för museijärnvägen. Här har föreningen sina lokstallar och verkstäder, bland annat i det ursprungliga lokstallet vid infarten på vänster sida.

Faringe var under smalspårets glansdagar en järnvägsknut där en anslutande linje gick norrut till Gimo (längs banan Dannemora-Hargshamn) via Alunda. Banans utgångslinje var samma som leder till lokstallet. Trafiken på linjen upphörde 1970 och den revs upp de närmaste åren därefter. Järnvägen vidare från Faringe österut till Norrtälje via Knutby, Rånäs, Rimbo, Finsta och Syninge är helt uppriven sedan 1978, sträckan Rimbo-Norrtälje sedan 1969-70.

Faringe station 2004. Stationshuset brann ned 1982 och är ersatt med en barack. Nytt hus nu! I förgrunden en före detta elrevisionstralla som SRJ köpte in 1939 till elektrifieringen av nuvarande Roslagsbanan.


Vy över linjen mellan Marielund och Bärby från musei-föreningens rälsbil . Rälsbilen är en Volvo från 1938 och inköptes av SRJ.

Tp-loket 3515 med persontåg mot Uppsala mellan Marielund och Bärby 2004. Den första vagnen, en post- och resgodsvagn, är en av få personvagnar som SJ själva köpte till sina övertagna smalspårsbanor och hade ursprungligen 1067 mm spårvidd.


Stationen i Almunge 2004. Tåg mot Faringe gör uppehåll. Stationsområdet har renoverats med bland annat nya plattformar.

Framtid

De närmaste åren byggs hela stationsområdet i Uppsala om till ett nytt "resecentrum". I projektet ingår att smalspåret dras närmare det normalspåriga bangårdsområdet och får ett nytt stationshus. Se vidare Uppsala resecentrum.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Johan Vinberg mfl: Lennabanorna, Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar 2004
- Peter Sjöqvist: SRJmf 20 år, tidskriften Tåg nr 5/1988
- Lars Granström: SRJmf tar över Almunge station, tidskriften Tåg nr 3/1998
- Historiskt.nu om Uppsala-Länna Järnväg
- Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar