Järnvägen till Nybybruk nära Torshälla. I bakgrunden Torshälla kyrka vars äldsta delar är från 1100-talet. Foto i juli 2003.
Trafik: Delvis godstrafik, delvis museitrafik
Spårvidd: Ursprungligen 1435 mm, Taxinge-Näsby - Läggesta -Mariefred numera 600 mm
Längd: Taxinge-Näsby - Läggesta 7 ½ km, Läggesta-Mariefred 3 ½ km, Åkers styckebruk-Grundbro 6 km, Folkesta-Nybybruk 4 km
Dubbelspår: Nej
Elektrifierad: Grundbro-Åkers styckebruk
Fjärrblockering: Nej
ATC: Nej
Historia
Den tidigare huvudlinjen inom Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ) mellan Södertälje och Eskilstuna har ersatts av nybyggda Svealandsbanan. Dessa fyra korta bandelar är dock allihopa rester av NrSlJ och har gått skilda öden till mötes.
Ett för tiden typiskt tåg mellan Stockholm och Eskilstuna: TGOJ Bt 303 och 310 i vardera änden av ett tåg på dåvarande Södertälje södra (nuvarande Södertälje hamn). Foto den 26 juli 1989, Johan Winegård.
Eskilstunas andra järnväg
NrSlJ:s huvudlinje liksom alla sidobanor öppnades för trafik 1895 och kom således till relativt sent. En orsak till detta var att Eskilstuna genom OFWJ (se Kolbäck-Oxelösund) redan hade järnvägsförbindelser med omvärlden. En annan var att både Eskilstuna, Strängnäs och Mariefred hade ganska god anknytning till bland annat Stockholm tack vare den livaktiga ångbåtstrafiken på Mälaren.
Huvudlinjen sträckte sig mellan Saltskog (nära Södertälje) på Västra stambanan till Eskilstuna. Linjen gick sydligare än dagens Svealandsbana - inte via Strängnäs utan via Åkers styckebruk, Stålboga, Eklången, Ärla och Hällberga. Sidolinjer byggdes mellan Läggesta och Mariefred samt mellan Åkers styckebruk och Strängnäs. NrSlJ togs över av SJ 1931. Fem år senare elektrifierades huvuddelen av NrSlJ:s bannät, dock inte banan till Nybybruk.
Även Rapidloken har gjort tjänst på Eskilstunabanan. Här Ra 994 med ett persontåg vid Taxinge-Näsby 1981. Foto Jörgen Larsson.
TGOJ har stått för en del av trafiken efter förstatligandet trots att banan som sådan aldrig tillhört bolaget. Under den senare delen av banans livstid användes bland annat Bt-lok, ofta med ett lok i vardera änden av tåget.
Från Eskilstuna till Mälaren
Från Eskilstuna sträckte sig NrSlJ åtta kilometer vidare till Nybybruk i Torshälla. Väster om Eskilstuna byggdes NrSlJ:s spår parallellt med OFWJ:s linje mot Rekarne (-Kolbäck/Valskog) innan det svängde av mot Nybybruk vid Hällbybrunn. 1899 förlängdes banan med tre kilometer från Nybybruk till Mälarbaden. Denna förlängning lades dock ner helt redan 1933 liksom persontrafiken på sträckan Eskilstuna-Nybybruk. Den kvarvarande godstrafiken togs över 1936 av TGOJ. På 1990-talet ersattes gamla NrSlJ mellan Södertälje och Eskilstuna av den nya Svealandsbanan medan spåret till Nybybruk är kvar i sin ursprungliga sträckning.
Åkers styckebruk-Strängnäs
Den gamla stiftsstaden Strängnäs förbands således med en 15 kilometer lång sidolinje från Åkers styckebruk. Under ett halvårs tid 1895 trafikerades sträckan Saltskog-Strängnäs med direkta tåg, dessa bandelar öppnades nämligen något före sträckan Åkers styckebruk-Eskilstuna. Men efter det har linjen fungerat som sidolinje med anslutande tågtrafik till huvudlinjen. Efter elektrifieringen 1936 användes till stor del elektriska motorvagnar och rälsbussar, så småningom SJ:s typ X16 och TGOJ:s X21. Persontrafiken lades ned i oktober 1983 och godstrafiken 1991.
Medan Svealandsbanan byggdes var godstrafiken till Åkers styckebruk periodvis nedlagd men under ett års tid 1995-96 sköttes den via en provisorisk anslutning mellan den nya och den gamla banan. När Svealandsbanan så invigdes 1997 hade den gamla sidobanan vänts "upp och ner". Åkers styckebruk var nu ändpunkt på godsspåret som hade anslutits till Svealandsbanan vid Grundbro. Förutom en kilometer närmast Grundbro används den gamla banan. Svealandsbanans sträckning från Grundbro till Strängnäs är också i princip densamma som den gamla sidobanans.
Museijärnväg med två spårvidder - nu historia
När ÖSlJ tog över sträckan Läggesta - Taxinge-Näsby blev man ensamma om att bedriva museitågstrafik på två olika spårvidder. Föreningen har dock nu byggt om även Taxingespåret till smalspår. På bilden ovan från Läggesta står Y7 1163 och inväntar avgång på normalspåret mot Taxinge-Näsby, medan lok 8 "Emsfors" i bakgrunden står på 600 mm-spåret med tåg mot Mariefred. I bakgrunden Svealandsbanans viadukt. Foto sommaren 2004. Tågen mot Mariefred och Taxinge Näsby avgick oftast samtidigt från Läggesta med parallellkörning ett stycke.
Läggesta-Mariefred
Mariefred ligger på norra sidan om Gripsholmsviken medan NrSlJ här följde den södra stranden. En knappt fyra kilometer lång sidobana byggdes från Läggesta längs vikens norra sida ut till Mariefred. Precis som banan till Strängnäs elektrifierades den 1936 men här lades all trafik ned redan 1964. Sträckan har sedan blivit känd som Sveriges första museijärnväg. Syftet var och är att bevara och visa upp materielen från Sveriges järnvägar med 600 mm spårvidd - sju sådana med persontrafik har funnits: Anneberg-Ormaryd Järnväg, Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnväg, Jönköping-Gripenbergs Järnväg, Kosta Järnväg, Munkedals Järnväg, Nättraby-Alnaryd-Eringsboda Järnväg samt Stavsjö Järnväg.
Projektet har rötter redan i bildandet av Svenska Järnvägsklubben (SJK) år 1958, då ett av målen var att starta en museijärnväg med spårvidden 600 mm. Ingen av de svenska banor som haft detta fanns då kvar, men en hel del fordon fanns bevarade. Östra Södermanlands Järnväg (ÖSlJ) uppstod från början som en del av SJK och man inledde sin verksamhet på ett spår vid Lina tegelbruk i Södertälje. När SJ lagt ner linjen Läggesta-Mariefred lyckades man ordna ett övertagande av banan samt stationshus och lokstall i Mariefred. Elledningarna monterades bort och banan byggdes om till 600 mm spårvidd. I juli 1966 började man trafikera banan med lok och vagnar som flyttats från Lina. Den officiella invigningen ägde dock rum först 1968.
ÖSlJ:s Läggestastation hette först Läggesta östra som nåddes efter en promenad på ca 400 meter österut från SJ-stationen. För att komma ifrån detta anlades en ny station vid namn Läggesta södra söder om SJ:s station. Detta krävde att en ny ingångslinje anlades med bland annat en bro över SJ-linjen mot Södertälje. Detta arbete stod klart 1974. Lösningen levde kvar fram till byggandet av Svealandsbanan då det visade sig att dess betongviadukt skulle komma att sträcka sig rakt över Läggesta södra. Lösningen den här gången blev att ÖSlJ övertog den gamla SJ-stationen och anlade en smalspårsbangård där.
Läggesta - Taxinge-Näsby
Den gamla järnvägen mellan Södertälje och Eskilstuna är idag delvis uppriven. Bland annat de dryga 7 kilometerna från Läggesta till Taxinge fanns kvar intakt när ÖSlJ säsongen 1999 inledde trafik med en normalspårig rälsbuss typ Y7 på sträckan. Det fortsatte man med fram till 2008 och man var dåden enda museijärnvägen med trafik på två olika spårvidder. Föreningen beslutade dock att även bygga om Taxingelinjen till 600 mm smalspår. Detta ovanliga arbete bar frukt i slutet av maj 2011 då man kunde inviga den nyombyggda linjen och inleda första säsongen av genomgående trafik med smalspårståg på hela sträckan Taxinge-Näsby - Mariefred.
Trafik
ÖSlJ lok 8 i Läggesta vid "Statsbanans", det vill säga Svealandsbanans, viadukt. Foto i juni 2004.
Folkesta-Nybybruk och Grundbro-Åkers styckebruk trafikeras båda med vagnuttagningar från Eskilstuna, den förstnämnda dock avsevärt mera frekvent.
Läggesta-Mariefred och Läggesta - Taxinge-Näsby trafikeras av museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg sommartid. Man använder delar av den omfattande samlingen lok och vagnar från Sveriges 600 mm-banor som föreningen under åren förvärvat. Förutom de personförande järnvägarna (se Historia) kommer materielen från flera industribanor med denna spårvidd.
Beskrivning
Södertälje - Taxinge-Näsby
En kort bit av gamla NrSlJ ligger kvar i Södertälje och utgör en bit av det korta spåret som formellt (signaltekniskt) förbinder stationerna Södertälje Hamn (Söd) på banan Flemingsberg-Järna med Södertälje syd övre (Söö) på Svelandsbanan. Spåret viker av helt nära pendeltågshållplatsen Södertälje syd undre. I övrigt är spåret upprivet mellan Södertälje och Taxinge-Näsby. Stationer och hållplatser har funnits längs vägen i Almnäs, Ryssjöbrink och Nykvarn. Svealandsbanan har delvis samma dragning och den gamla banvallen kan ses på flera ställen under en resa på denna.
Taxinge-Näsby - Läggesta
Y7 1163 i Taxinge-Näsby sommaren 2002, en av säsongerna med normalspårig museitrafik. Skylten markerar med all önskvärd tydlighet att spåret vidare mot Nykvarn och Södertälje är upprivet.
Museiföreningen Östra Södermanlands järnväg har sin ändpunkt i Taxinge-Näsby (Tx, 0 km/km 27) och linjen mot Läggesta trafikeras med smalspårståg sedan sommaren 2011. Eskilstunatågen slutade göra uppehåll i Taxinge 1974 och passerade stationen i ytterligare 20 år. 1999 blev det åter möjligt att åka tåg hit, då fortfarande på normalspåret. Taxinge är ett trevligt utflyktsmål inte minst tack vare det närbelägna Taxinge Slott vars kafé bjuder på ett berömt och mycket imponerande sortiment av bakverk. Från stationen till slottet är det halvannan kilometers promenad. Linjen mot Läggesta går sedan på södra sidan om Gripsholmsviken och man har en stund goda vyer över vattnet med Mariefred och Gripsholms slott på andra sidan. Hållplatserna Härnön (½ km/km 28) och Sjöbygget (Söy, 3 km/km 30) uppstod med museitrafiken medan Hedlandet (Hdt, 4 km/km 31) har varit hållplats även under tiden med reguljär persontrafik. I och med ombyggnaden till smalspår har dock Hedlandet fått rang av station. Närmast Läggesta nedre (Lgn, 7 ½ km/km 35) går linjen sida vid sida med Mariefredsspåret.
Läggesta-Mariefred
Norra Södermanlands Järnvägs gamla sidolinje från Läggesta till Mariefred byggdes om redan på 1960-talet till museijärnväg med 600 mm spårvidd och drivs även den av ÖSlJ. Museijärnvägen utgår från Läggesta nedre (Lgn, 0 km/km 3,2) som 1997 blev namnet på stationen för att skilja den från station Läggesta på Svealandsbanan (belägen på en lång viadukt ovanför Läggesta nedre). Hållplats Jagbacken (0,7 km/km 2,5) passeras, den bytte namn från Ekudden 2011. Banan går sedan nära Gripsholmsvikens norra strand.
Under den årliga "Ångans dag" bedriver ÖSlJ intensiv trafik med många tåg i gång samtidigt som hela Mariefred sjuder av festligheter. Här står bland annat lok 2 "Virå" inne på Mariefreds station under Ångans dag 2004.
Vy mot Gripsholms slott och ett tåg med ÖSlJ lok 5 "Hamra" i täten på väg ut till ångbåts-stationen i Mariefred 2004.
Ibland anordnas tågmöten vid station Marielund (Mln, 1,2 km/km 2). Stationshus och semafor har hämtats från Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ). Även semaforen vid station Hjorthagen (Hhn, 2,2 km/km 1) kommer från SRJ medan den lilla "stationshuset" är en banvaktskur från Byvalla-Långshyttans Järnväg. Stationen har fått sitt namn av den kungliga hjortparken som gränsar till spåret. Hållplats Gripsholmsviken (Ghn, 2 ½ km/km 0,6) passeras. Hållplatsen bytte namn från Folkhögskolan är 2007.
Så kommer vi till stationen i Mariefred (Mfd, 3,2 km/km 0) och här har ÖSlJ från början disponerat stationshus och bangård från tiden för den reguljära normalspårstrafiken. I västra delen av bangården har ÖSlJ sina verkstäder som dels utgörs av det ursprungliga lokstallet från 1895 och dels av föreningens egna nybyggnationer. 1970 förlängdes huvudspåret cirka 400 meter ner till Mariefreds Ångbåtsstation (Mfå, 3,6 km/km 0,4). Längs den korta biten finns även en hållplats vid Värdshuset (Vht, 3,4 km/km 0,2). Vid ångbåtsstationen erbjuds bekväm anslutning till S/S Mariefred för resenärer till och från Stockholm. Förutom själva staden med sin småstadsidyll är Gripsholms slott och Grafikens hus värda ett besök i Mariefred.
Läggesta-Åkers styckebruk
De fem kilometer som denna sträcka utgjorde är i huvudsak upprivna.
Åkers styckebruk-Grundbro
Samhället Åkers styckebruk (Åks, 0 km) bestod en gång av två - Åkers styckebruk och Åkers krutbruk. Här finns bland annat en tämligen välbevarad bruksmiljö. Den gamla sidobanan till Strängnäs går rakt norrut genom ett öppet landskap upp till Grundbro (Gru, 6 km). Idag ansluter den här till Svealandsbanan i riktning mot Strängnäs. Svealandsbanans sträckning fram till Strängnäs överensstämmer i stort med den gamla sidolinjens.
Åkers styckebruk-Eskilstuna
Banan ligger kvar fram till den punkt där den möter Svealandsbanan vid Trumtorp strax utanför Eskilstuna. Det gamla spåret kan där anas från Svealandsbanan men anslutning finns inte. Anslutning finns inte heller till den trafikerade linjen Åkers styckebruk-Grundbro. Spåret är kraftigt igenvuxet och inte trafikdugligt. 2004 fattade Banverket formellt beslut om nedläggning, detta efter att möjligheter att använda järnvägen för gods- och/eller museitrafik diskuterats men befunnits orealistiska. Längs vägen har stationer funnits i Byringe, Stålboga, Eklången, Ärla och Hällberga.
Ett tåg från Nybybruk draget av ett av TGOJ:s T43-lok mellan Folkesta och Eskilstuna i april 2003.
Banan viker av från linjen mellan Eskilstuna och Rekarne vid Hällbybrunn några kilometer väster om Eskilstuna. Järnvägstekniskt hör platsen till Folkesta (Fok, 0 km) station. Banan svänger av mot nordost och passerar genom Torshälla golfbana. Den sista delen går längs en gren av Eskilstunaån eller rättare sagt en av de kanaler som byggdes för att förbinda Eskilstuna med Mälaren. Banan slutar i Nybybruk (Nbr, 4 km) vid stålföretaget Outokumpus anläggning Nyby nära Torshälla.
År 1934 revs den bortersta biten av Norra Södermanlands Järnväg upp - de fyra kilometrarna från Nybybruk till Mälarbadens hamn.
Ett tåg Mariefred-Läggesta närmar sig station Marielund i juni 2004.
Tåg- och stationspersonal utbyter hälsningar vid Hjorthagens hållplats.
Mer om banan
- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009 - Östra Södermanlands Järnväg 1966-1976, Östra Södermanlands Järnväg & Frank Stenvalls Förlag 1976 - C Bengt Ohlin: Sveriges tåghistoria började i Eskilstuna, Sandbergs Bokhandel 1997 - Lennart Welander: Läggesta - Knutpunkt från vikingatid till nutid, Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg - Dag Bonnedal mfl: Östra Södermanlands Järnväg 25 år, tidskriften Tåg nr 5/1984 Lennart Welander: ÖSlJ - första museibanan med två linjer, tidskriften Tåg nr 3/1999 - Göthe Schnell: En diskret nedläggning, tidskriften Tåg nr 12/2004 (om banan vid Lina tegelbruk) - Östra Södermanlands Järnväg - Trafikverket: Järnvägskartor
