Green Cargo T44 411 ankommer Hallstavik med godståg från Gävle den 4 september 2006. I bakgrunden Hallsta pappersbruk. Trafik: Godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 64 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej (banan har så kallad "förenklad trafik" - FÖT) ATC: Nej

Historia

Ser man till bakgrundshistorien består banan av tre skilda delar - Örbyhus-Dannemora, Dannemora-Hargshamn och Hargshamn-Hallstavik.

Örbyhus-Dannemora, en sidolinje till UGJ

Sträckan Örbyhus-Dannemora byggdes av Uppsala-Gävle Järnvägar (UGJ) och öppnades år 1874 för framförallt malmtransporter från Dannemora. Malmen gick via UGJ:s huvudlinje upp till Harnäs (vid Skutskär) där malmen skeppades ut. Som övriga UGJ var banan normalspårig från början och förstatligades 1933. År 1951 lades persontrafiken ned på denna del av banan.

SRJ lok 28 i Uppsala 2004. Detta var ett av tre lok som SRJ köpte från tyska Henschel 1920 och som bland annat kom att användas i malmtåg Dannemora-Harg. Av de tre så kallade "stortyskarna" finns lok 28 bevarat och används i museitrafiken Uppsala-Faringe.

Dannemora-Hargshamn, en del av Roslagens smalspårsnät

Sträckan Dannemora-Hargshamn har ursprung i det likaså enskilda bolaget Dannemora-Hargs Järnväg (DHJ). År 1878 startades gods- och persontrafik på hela sträckan. Något senare byggde DHJ även ett antal sidobanor (bland annat till Lövstabruk) men de revs upp på 1950-talet. DHJ byggde sina banor med 891 mm smalspår, men 1961 byggdes sträckan Dannemora-Gimo ut med en tredje skena så att den även kunde trafikeras av normalspåriga fordon. Sträckan Gimo-Hargshamn breddades till enbart normalspår år 1970. År 1921 blev DHJ ett dotterbolag till Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ) med dess omfattande smalspåriga järnvägsnät. Förbindelse fanns via banan Gimo-Faringe. DHJ övergick i statlig ägo 1951 och uppgick i SJ åtta år senare. År 1960 upphörde persontrafiken som de senaste åren endast funnits mellan Österbybruk och Hargshamn.

Hargshamn-Hallstavik, en sentida utbyggnad

Sträckan Hargshamn-Hallstavik, slutligen, byggdes av SJ år 1977 i syfte att skapa en normalspårig järnvägsförbindelse till pappersbruket i Hallstavik (tidigare fanns endast smalspårig förbindelse från Rimbo via SRJ).

Skakigt trafikunderlag

Själva ursprunget till banan - gruvan i Dannemora - lades ner 1992. Tre år dessförinnan hade dock rederiet FinnLink startat trafik med en tågfärja för godsvagnar mellan Hargshamn och finska Nystad. En anläggning för byte av boggier med finsk resp. svensk spårvidd anordnades i Nystad. Banans framtid såg alltså ljus ut trots gruvans nedläggning och den rustades därför upp i början av 1990-talet. I Örbyhus byggdes en ny bangård i anslutning till att banan mot Gävle fick ny sträckning norr om Örbyhus. 1996 lades emellertid tågfärjeförbindelsen ned och underlaget för banan minskade åter.

Trafik

Ett T44-draget godståg från Hallstavik passerar hamnen i Hargshamn 2006. På senare tid har bland annat torv från östeuropa tagits in via hamnen och transporterats vidare med tåg till Uppsala.

Enbart godstrafik med diesellok, främst Green Cargos trafik med lok typ T44. Holmens pappersbruk i Hallstavik är banans viktigaste industri. Även mindre godsoperatörer trafikerar banan och transporterar bland annat skogsråvara till pappersbruket. Huvudsakligen används diesellok typ TMY till denna trafik.

Tågfärjan från Finland har som nämnts upphört, men då och då körs gods som omlastas från konventionella fartyg i hamnen i Hargshamn.

Beskrivning

Från den nya rymliga bangården i Örbyhus (Öh, 0 km) har banan ett eget spår som går parallellt med huvudlinjen söderut mot Uppsala en kort bit för att sedan vika av österut. UGJ:s gamla sidobana till Dannemora (Dma, 9 km) har aldrig haft någon mellanstation. Sedan gruvverksamheten upphört passerar alla tåg det anrika gruvsamhället. Sträckan förbi Dannemora är ett "förbigångsspår" som byggdes 1961 när normalspåret förbands med smalspåret.

Det före detta stationshuset i Gimo 2006.


Bangården i Hallstavik 2006. Spåret längst till vänster är banan från Hargshamn. I bakgrunden pappersbruket och ett TMY-lok som används av Inlandsgods.

Kort därefter passerar järnvägen den lika anrika bruksorten Österbybruk (12 km/km 3) med sin välbevarade vallonbruksmiljö. Ett stickspår förband stationen med bruket. Från Knaby (17 km/km 8) gick tidigare en sidobana till Ramhälls gruvor. Betydligt längre var den tre mil långa bibanan från Norrmon upp till Lövstabruk. Båda sidobanorna lades ner och revs upp på 50-talet.

Banan passerar vidare Gimo (Gmo, 31 km/km 22), också det ett samhälle som vuxit upp kring vallonbruket. Sandvik AB:s anläggning sörjer idag för att orten fortfarande präglas av metallindustri. Från Risinge (34 km/km 25) hade DHJ ännu en sidobana, denna gick till sjön Norrvällen och användes mest för skogsprodukter. Harg (43 km/km 34) var tidigare en av banans mellanstationer.

I Hargshamn (Hrm, 48 km/km 39) finns en bangård i anslutning till hamnen. Här tar den nyare delen av järnvägen vid, byggd vid en tid som annars inte gått till historien för sina stora järnvägssatsningar. För att bereda plats för den nya linjen i mitten av 1970-talet revs Hargshamns stationshus. Spåret svänger söderut och följer den långsmala Edeboviken ned till Hallstavik (Hak, 64 km/km 55). Idag når järnvägen samhället norrifrån medan den gamla smalspåriga järnvägen mot Rimbo gick söderut.

Dagens fyra vagnar mot Hallstavik har just ankommit Örbyhus från Gävle med ett T44-lok. Foto i april 2003.

Stationshuset i Österbybruk 2003 - numera privatbostad.

Framtid

Sedan gruvan i Dannemora stängdes har världsmarknadspriset på järnmalm stigit drastiskt, vilket gör att man nu planerar att återöppna den. En första provleverans gjordes under 2009. För att göra det möjligt att åter transportera malm på banan har gruvbolaget kommit överens med Banverket om en upprustning av linjen. Se vidare Dannemora Mineral AB.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Ingrid Björnstedt: Från Österby anhalt till Gimo station, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 52, 1990
- Lennart Liljendahl: Upplands äldsta järnvägsbro?, tidskriften Tåg nr 3/1983
- Svante Forsaeus: Försvinnande malmtrafik. Dannemora gruva stänger vid årsskiftet, tidskriften Tåg nr 8/1991
- Olle Andersson: Tågtrafik i Dannemora - nu och i framtiden, tidskriften Tåg nr 8/1993
- Olle Andersson: Tågtrafik till Hargshamn - Då, nu och i framtiden, tidskriften Tåg nr 5/1994
- Olle Andersson: Godsvagnshantering i finska Nystad, tidskriften Tåg nr 8/1995
- Historiskt.nu om Dannemora-Hargs Järnväg
- Stig Lundins historiska hemsida - Dannemora-Hargs Järnväg
- Trafikverket: Järnvägskartor