|
T43 240 med timmertåg vid Spjutmosjön 2003. Foto Martin Oscarsson.
- Trafik: Godstrafik
- Spårvidd: 1435 mm
- Längd: 38 km
- Dubbelspår: Nej
- Elektrifierad: Nej, förutom Mora-Morastrand
- Fjärrblockering: Nej
- ATC: Nej
|
 |
Historia
Järnvägen Mora-Märbäck är den avkortade del som återstår av Mora-Älvdalens Järnväg (MEJ). Älvdalens kommun avsatte i början av 1890-talet en miljon kronor för bygget av en järnväg till Mora och Mora-Elfdalens Jernvägsaktiebolag bildades. Efter tre års arbeten kunde banan invigas i november 1900. Det fanns planer på att fortsätta banbygget från Älvdalen till Elverum i Norge och på så vis skapa en internationell förbindelse, men så blev det aldrig.
Zorn-inspirerade stationshus
Mora-Älvdalens Järnväg fick sju karakteristiska stationshus i rundhyvlat timmer. De byggdes med utskjutande övervåningar och spröjsade fönster. Husens arkitekt Ferdinand Boberg sägs ha fått inspiration från den kände nationalromantiske konstnären Anders Zorn som bodde utanför Mora. Boberg - kanske mest känd för NK-huset och kvarteret Rosenbad i Stockholm - ritade också stationshusen till
Stockholm-Nynäs Järnväg. På bilden Gåsvarv station 2003. Foto Martin Oscarsson.
Många bolag inblandade
Älvdalsbanan blev redan från början invecklad i olika turer mellan de andra järnvägsbolagen i området. Till en början skötte Mora-Vänerns Järnväg (MVJ) trafiken på banan, men 1906 gick MEJ i konkurs. Falun-Rättvik-Mora Järnväg (FRMJ) köpte då bolaget på exekutiv aktion och MEJ övertogs formellt 1909. FRMJ hade i sin tur ett nära samarbete med Gävle-Dala Järnväg (GDJ) och gick helt upp i detta bolag 1920. Från detta år var alltså Älvdalsbanan en del av GDJ och man började köra direkta persontåg Falun-Älvdalen.
Förstatligande
I samband med att GDJ förstatligades 1948 blev banan en del av SJ:s nät. Persontrafiken som varit blygsam sedan 1930-talet lades ner helt 1961. Godstrafiken fortsatte däremot med timmer och trävaror som de viktigaste transportslagen. Ångloken ersattes med diesellok och under 1970-talet var multipelkopplade Tb-lok vanliga som dragkraft, framför allt sommartid då loken var befriade från sin vanliga tjänst som snöröjare.
Upprustning - och nedläggning
1982 började SJ rusta upp banan och delen Blyberg-Älvdalen (10 km) stängdes av för trafik under tio månader. Trafiken kom åter igång i juni 1983, men upphörde 1989 på delen Blyberg-Älvdalen. Den nordligaste sträckan Märbäck-Älvdalen (3 km) revs slutligen upp 1995.
De privata godsbolagen gjorde sitt intåg på banan 1997 när Woxna Express började köra timmertåg Märbäck-Mora-Orsa-Bollnäs. Transporterna togs över av Orsatåg 1999 och fortsatte till 2001.
Trafik
Ingen persontrafik, men chartertåg brukar varje år köras till Oxberg i samband med Vasaloppet.
I godstrafiken dominerar skogsvaror. Green Cargo kör vagnuttagningar Mora-Blyberg. Dragkraft i tågen är numera normalt diesellok typ Td. Endast sporadisk trafik Blyberg-Märbäck.
Beskrivning
T44 403 med fliståg i Blyberg 2003. Foto Martin Oscarsson.
Banan utgår från Mora (Mra, 0 km/km 221). På privatbanetiden utgick dock tågen från Mora-Noret som låg en bit söder om Mora station. Banan fortsätter förbi Morastrand (Mras, 1 km/km 220) som är belägen vid Siljan. Denna del är gemensam med Inlandsbanan Kristinehamn-Mora. I Morastrand fanns det 1953-1969 en hållplats för persontågen på de båda banorna. Hållplatsen återöppnades 1994 och används nu av tågen på banan från Borlänge. Morastrand ligger nämligen betydligt mer centralt än Mora station. I samband med öppnandet elektrifierades sträckan Mora-Morastrand.
I Morkarlby (2 km) och Eldris (9 km) fanns det tidigare stationer. Den kända skidtävlingen Vasaloppet går här utmed järnvägen varje år i början av mars. Omgivningarna erbjuder många vackra vyer och efter Gopshus (23 km) går järnvägen mycket spektakulärt på en bank över Spjutmosjön som är en uppdämd del av Österdalälven. I Oxberg (Oxb, 28 km) fanns det tidigare en timmerterminal och hit körs varje år chartertåg med Vasaloppsåkare. Stationshuset är sedan 1960-talet hembygdsgård. Strax efter stationen korsar banan Österdalälven på en kombinerad väg- och järnvägsbro som tidigare var manuellt bevakad.
Efter lastplatsen i Märbäck fortsätter spåret några hundra meter mot Älvdalen och avslutas med en ändkaj. Foto i december 2007.
I Blyberg (Bbe, 31 km) finns ett sågverk och här lastas bland annat flis. Den före detta stationen i Gåsvarv (36 km) passeras. Stationshuset med utstickande övervåning är typiskt för banan. Älvdalsområdet är känt för bergarten porfyr och den relativt nybyggda lastplatsen Märbäck (Mäk, 38 km) användes en period för att lasta ut porfyrgrus. Efter lastplatsen tar spåret slut efter några hundra meter. De återstående två kilometrarna till den tidigare slutstationen Älvdalen används som gång- och cykelbana. Stationsområdet i Älvdalen fungerar numera bland annat som busstation men är ganska välbevarat med stationshus, godsmagasin och lokstall.
Älvdalens f d station 2003. T v godsmagasinet, rakt fram skymtar lokstallet och kyrkan, t h stationshuset. Foto Martin Oscarsson.
Timmertåg på den kombinerade väg- och järnvägsbron i Oxberg 2003. Foto Martin Oscarsson.
Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Thomas Edoff: Vyer från linjen - Mora-Älvdalens järnväg, tidskriften Tåg nr 10/1981
- Göran Lavesson: Godsbaneresa Mora-Älvdalen, tidskriften Tåg nr 10/1983
- Lars Olof Lind/Christer Hammare: Morastrand - en nygammal hållplats, tidskriften Tåg nr 2/1994
- Historiskt.nu om Mora-Älvdalens Järnväg
- Trafikverket: Järnvägskartor