Stationen i Smedjebacken, juli 2003. Växlingen på orten ombesörjs med diesellok typ V5. Trafik: Person- och godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 110 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Kolbäck-Fagersta C ATC: Ja

Historia

Historien går tillbaka till Strömsholms kanal vars idé var att förbinda en rad sjöar mellan Smedjebacken i norr och Strömsholm (vid Mälaren) i söder. Den invigdes 1795 och fick stor betydelse för möjligheten att föra ut bergslagsmalmen via Stockholm. Höjdskillnaden är omkring 100 meter varför ett antal slussar fick byggas.

Wessman-Barkens Järnväg

Norr om Smedjebacken var dock transporterna fortsatt besvärliga, vilket ledde till byggandet av en järnväg mellan sjöarna Väsman vid Ludvika och Barken vid Smedjebacken. Banan Wessman-Barkens Järnväg invigdes 1860 och hade spårvidden 1188 mm. 1883 döptes den om till Smedjebackens Järnväg.

SWB bygger ut sina järnvägar

År 1876 öppnade Stockholm-Westerås Bergslagens Järnvägar (SWB) trafik på sträckan Tillberga-Ängelsberg via Skultuna och Ramnäs. Senare, vid sekelskiftet, öppnades även en förbindelse från Kolbäck till Ramnäs samt en förlängning av banan från Ängelsberg norrut till Fagersta och Ludvika. Smedjebackens Järnväg köptes upp av SWB för att sedan läggas ner år 1903. Åren därefter byggde SWB banan vidare från Ludvika upp till Nyhammar-Björbo och sedan Vansbro (se Västerdalbanan).

SWB togs över av SJ 1945. År 1956 infördes eldrift på sträckorna Tillberga-Ludvika och Ängelsberg-Snyten. Nedläggningsvågen drabbade i början av 1960-talet all trafik mellan Nyhammar och Björbo samt persontrafiken på sträckorna Ludvika-Nyhammar och Kolbäck-Ramnäs. 1985 gick även sista godståget mellan Ludvika och Nyhammar.

Ny pendeltågstrafik

I november 1991 var det premiär för den nya pendeltågstrafiken ("Bergslagspendeln") mellan Västerås och Fagersta-Ludvika. Trafiken bedrevs ursprungligen med tre blå-vita motorvagnar typ X10 i Västmanlands Lokaltrafiks regi. Banan mellan Kolbäck och Ramnäs rustades upp och elektrifierades för att tågen skulle kunna gå denna väg och inte via Tillberga. Hallstahammar och Surahammar fick för första gången sedan 1965 persontrafik med tåg och en ny hållplats i Ramnäs invigdes. I början stannade tågen i Kolbäck och bytte där riktning för vidare färd mot Hallstahammar, men sedan 1993 finns ett triangelspår utanför Kolbäck som gör det möjligt att köra direkt från Västerås. Banan mellan Tillberga och Ramnäs förlorade däremot all trafik och är numera uppriven.

Trafik

Reginatåget X51 3251 som tåg Västerås-Fagersta Norra gör uppehåll vid Fagersta C sommaren 2003.

Trafiken domineras av regionaltrafiken mellan Västerås och Ludvika som utförs av Tågkompaniet med Regina-motorvagnar. Trafiken ingår i Tåg i Bergslagen. Många tåg går bara mellan Västerås och Fagersta Norra.

Godstrafiken är inte stor utan består av några tågpar per dag, främst till/från Surahammar och Smedjebacken. Främst Green Cargo trafikerar banan. Även viss genomgående godstrafik via Kolbäck-Ängelsberg-Snyten förekommer.

Beskrivning

TGOJ transporterar rötslam från Jordbro (längs Nynäsbanan) via Eskilstuna till Aitikgruvan utanför Gällivare. Tåget medför en personalvagn och tog vid fototillfället vägen över Ängelsberg-Snyten. Här norrgående tåg med Ma-lok nr 407 som dragkraft vid Ramnäs i januari 2004. Foto Mattias Eriksson.

Strax före stationen i Kolbäck (Kbä, 0 km) viker banan av från den dubbelspåriga linjen mellan Västerås och Kolbäck (en del av Mälarbanan). Det finns en anslutning från båda hållen, dvs. ett triangelspår. Efter bara några minuter stannar tåget i Hallstahammar (Hh, 6 km). Efter det börjar Mälardalens varierade landskap sakta ge vika för Bergslagens skog. Nästa uppehåll är Surahammar (Shr, 17 km). I både Hallstahammar och Surahammar står stationshusen kvar på vänster sida, sedan länge dock inte använda för sitt ursprungliga ändamål. Hållplatsen i Ramnäs (Rmn, 24 km) som togs i bruk 1991 ligger ett par kilometer söder om den ursprungliga stationen med samma namn. Denna station namnändrades då till Ramnäs bruk men heter nu Brattheden (Brh, 27 km). Själva bruket Ramnäs bruk tillverkar ankarkätting och trafikeras via ett kilometerlångt sidospår.

Efter Virsbo (Vso, 38 km/km 140) station blir banstandarden en annan med bl.a. skarvspår. Här blir det också tydligt att banan följer en räcka sammanhängande sjöar som förbinds genom Strömsholms kanal. En av de största är Åmänningen som breder ut sig på vänster sida strax före Ängelsberg (Äbg, 48 km/km 151). Ängelsberg är en anrik bruksort (bruksmiljön är f.ö. världsarvsklassad) med åtskillig särpräglad arkitektur. Det praktfulla stationshuset på höger sida är ett av de främsta exemplen. Nära stationen, men en bit ute i Åmänningen, ligger Oljeön som fått sitt namn av ett oljeraffinaderi som hade sin verksamhet där. Mycket finns att se ännu idag.

Charlie Norman alias X51 3256 gör uppehåll i Ängelsberg på väg mot Ludvika. Foto i augusti 2003.

Stationshuset i Ängelsberg från sjösidan.

Efter Ängelsbergs station ses den mycket lite använda banan till Snyten svänga av åt höger. När tåget närmar sig Fagersta passerar vi under banan från Avesta-Krylbo som sedan ansluter på vänster sida. Första stopp i Fagersta är Fagersta Central (Fgc, 61 km/km 164) som är gemensam för de två banorna. Stationen hette fram till 1947 Västanfors. Municipal-samhället Västanfors hade då några år tidigare slagits samman med Fagersta. Efter uppehållet ses banan mot Frövi vika av åt sydväst medan vi fortsätter genom Fagersta till hållplatsen Fagersta Norra (Fgn, 63 km/km 166) som är betydligt mera centralt belägen än centralen.

Vad är nästa hållplats om inte Vad (Vad, 74 km/km 177). Här har mötesspåret rivits upp och stationen degraderats till s.k. linjeplats. Nästa station Söderbärke (Sre, 83 km/km 185) är däremot fortfarande just station. Sedan Fagersta har banan följt sjön Södra Barken och nu följer den större Norra Barken på höger sida. Smedjebacken (Smj, 94 km/km 196) har ett vackert läge vid denna sjös norra ände. Som nämnts har Smedjebacken haft en historiskt central roll för transporterna i området. Nära hamnen finns ett litet lokstall bevarat från Wessman-Barkens Järnväg som bland annat är utställningslokal men också rymmer ett mindre lokmuseum. I Hagge (Hge, 100 km/km 203) fanns tidigare en station, numera linjeplats. Till Ludvika (La, 110 km/ km 213) kommer vi in från öster och Bergslagsbanan från Grängesberg ansluter på vänster sida strax före stationen.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Nils Göte Håkansson: Wessman-Barkens järnväg, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 30
- Thomas Walldow:Ängelsberg järnvägsintressant idyll i Bergslagen, tidskriften Tåg nr 10/1975
- Claës Lundin: I södra Dalarne, tidskriften Tåg nr 8/1983 (om Wessman-Barkens järnväg)
- Arne Hällqvist: Bergslagspendeln, tidskriften Tåg nr 3/1991
- Bergslagspendeln invigd, tidskriften Tåg nr 10/1997
- Freddy Nylund: Från SWB-länk till cykelbana, tidskriften Tåg nr 8/1998 (om Ludvika-Björbo)
- Sven-Olof Olofsson: Världsarv i skala N, tidskriften Tåg nr 9/2003
- Janne Eriksson: Wessman-Barkens Järnväg, historik och historiska bilder
- Historiskt.nu om Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar
- Trafikverket: Järnvägskartor