Fryksdalsbanan gör skäl för sitt namn - den följer i princip längs hela sin sträckning Frykensjöarnas dalgång. Den kom också till för att effektivisera transporterna av virke och andra skogsprodukter som dittills transporterats på just Frykensjöarna ner till Fryksta i söder. Därifrån transporterades det (från 1850) med Frykstabanan över till Lyckan vid Klarälven. Denna järnväg ersattes av banan från Fryksta till Kil (ett sidospår till Nordvästra stambanan) år 1871. Även persontransporterna gick sjövägen med ångbåtar, en resa som tog 5 ½ timme från Torsby till Fryksta.
Kil-Fryksdalens Järnväg byggs
Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag bildades 1909. Banbygget finansierades till stor del av Bergslagernas Järnvägar (BJ) som även kontrakterades att trafikera och underhålla banan. Järnvägen började trafikeras upp till Sunne år 1913. I oktober 1914 stod huvuddelen av banan klar och trafiken utsträcktes till Oleby. De sista fem kilometrarna fram till Torsby öppnades i februari 1915.
Uppdraget att rita banans stationshus gick till Yngve Rasmussen i Göteborg. Han skapade en elegant samling hus som på samma gång ger ett enhetligt och varierat intryck. De allra flesta hus med ett par undantag står ännu kvar, men många har omvandlats till privatbostäder.
Y1 1279 på väg mot Kil rullar längs Övre Fryken vid Ivarsbjörke sommaren 2003. Foto Mattias Eriksson.
Nedläggning beslutas men banan lever alltjämt
Bergslagernas Järnvägar införlivades med SJ år 1948 och då följde den BJ-dominerade Fryksdalsbanan med. 1965 beslöt Kungliga Järnvägsstyrelsen att lägga ned persontrafiken på banan. Lokalt motstånd gjorde dock att beslutet hävdes. Nedläggningshotet har sedan dess fortsatt vilat över banan, men sedan länstrafikbolaget Värmlandstrafik tagit över trafiken blev framtiden något mindre osäker. Sju Y1-motorvagnar målades om med granar och vackra färger för trafik på bland annat Fryksdalsbanan och tågresandet ökade. Granarna försvann så småningom, men sedan 2006 kan man istället till stor del åka med moderna motorvagnar typ Itino (Y31).
Godstrafiken upp till Torsby lades ner 1994 och kvarstod sedan endast på sträckan Kil-Sunne. I november 2005 återupptogs dock trafiken till Torsby.
Trafik
En av Värmlandstrafiks nya Y31-motorvagnar står avgångsklar i Kil med destination Torsby den 10 april 2007.
Länstrafikbolaget Värmlandstrafik bedriver persontrafik Kil-Torsby med Tågkompaniet som ny entreprenör sedan december 2009. Vissa tåg utgår från Karlstad. Dieselmotorvagnar typ Y1 liksom moderna Itino-motorvagnar (Y31) används i trafiken.
Godstrafik utförs bland annat av Green Cargo med diesellok typ T44 och av Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab) med diesellok typ TMY. En av godskunderna är massabruket i Rottneros. Tågab transporterar importerad massaved från Västervik till Rottneros. Den växande timmertrafiken från Torsby körs av bland annat Tågab och Bantåg.
Väntan på avgång i Kil 2004. Efter motorvagnen avgår T44-loket i bakgrunden med ett godståg mot Sunne.
En Y1-motorvagn rullar norrut längs Fryken nära Rottneros i juli 1994.
Tåget startar västerut från Kil (Kil, 0 km) men svänger strax av norrut från stambanan mot Arvika-Charlottenberg (Värmlandsbanan). De första milen går banan bortåt en halvmil väster om Frykensjöarna (som egentligen är tre: Nedre, Mellan- och Övre Fryken). Efter några kilometer korsas Norsälven. Denna älv förbinder Nedre Fryken med Vänern och korsas på sin väg dit även av Värmlandsbanan och vid Edsvalla av Vänernbanan. Första hållplats är Trångstad (Tgs, 7 km). Därefter följer Tolita (Tlt, 10 km) och sedan Frykåsen (Frå, 16 km). Frykåsen tillsammans med Badabruk hör till de platser där stationshusen rivits.
Bäckebron (Bäb, 20 km) är enda station fram till Rottneros och här sker ibland tågmöten. Vid det lite större samhället Västra Ämtervik (Vät, 28 km) har banan svängt en bit österut och går hädanefter helt nära Frykensjöarna. Hållplatsen i Öjervik (Öjr, 33 km) är nästa uppehåll. Rottneros (Rts, 36 km) samhälle passeras i dess östra utkanter. Här finns spårförbindelse till massabruket. Kolsnäs (Kns, 40 km) hållplats i Sunne kom till så sent som 1995. Strax stannar tåget åter, nu i centrum av Fryksdalens hjärta Sunne (Sun, 41 km). Sunne ligger vid den smala förbindelsen mellan Mellanfryken och Övre Fryken och här korsar banan sjösystemet så att banan hädanefter har Övre Fryken på vänster sida. Tätorten Sunne breder ut sig även på den östra sidan och sedan är det inte långt till hållplatsuppehållet i Ingmår (Imr, 46 km) och därefter Edsbjörke (Ebk, 49 km).
Ivarsbjörke (Ibe, 55 km) hållplats är nästa stopp. Lysvik (Lyv, 62 km) är ett av de större samhällena längs linjen och är alltjämt klassad som station även om tågmöten normalt inte sker här. Hållplats Badabruk (Bdb, 68 km) passeras sedan. En kort bit från Oleby (Ol, 77 km) hållplats ligger Ångrike Fryksdalen, ett slags tekniskt friluftsmuseum med alltifrån båtar och ångsågar till järnvägsfordon i både fullskala och miniatyr. Efter Oleby svänger banan 180 grader runt Frykens norra ände och når norrifrån Torsby som ligger på andra sidan sjön. I Skalleby norr om stationen finns en ny timmerlastningsterminal, öppnad 2010. Tåget gör uppehåll vid hållplats Stjerneskolan (Stje, 82 km) bara en halv kilometer före Torsby (Toy, 82 km) station.
Ett godståg draget av T44 349 korsar Norsälven norr om Kil den 1 augusti 2003. Foto Mattias Eriksson.
Y1 1276 i Torsby 1994.
Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68 - Svante Forsæus: Fryksdalsbanan, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 65 - På värmländsk räls. Järnvägar i Värmland under 150 år, Värmlands Nations skriftserie nr XV, Uppsala 1996 - Trafikverket: Järnvägskartor
