Hem / Banguide / Banor i Svealand / Mälarbanan Stockholm-Örebro/Frövi

(Stockholm-) Karlberg-Enköping-Västerås-Arboga-Hovsta (-Örebro) Skriv ut Skicka sidan
Mälarbanan

Jädersbruk-Frövi

Bild: X40 mellan Stäksön och Kungsängen 2006
Närkontakt med Mälaren: Ett regionaltåg Stockholm-Västerås bestående av en trevagnars X40-motorvagn på bron mellan Stäksön och Kungsängen i oktober 2006.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Karlberg-Hovsta 194 km; Jädersbruk-Frövi 26 km
  • Dubbelspår: Karlberg-Kolbäck, Valskog-Arboga, Ökna-Alväng
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja
Bild: Järnvägskarta

Historia

Tåg i Västerås 1979, 1992 och 2003

Bild: Du2 och X9 i Västerås 1979
Trots den långa livslängden hos järnvägsfordon hinner ibland fordonsparken bytas ut flera gånger om på en linje under 25 års tid. 1979 mötte ett tåg mot Hallsberg med Du2-loket 555 i täten ett motorvagnståg typ X9 mot Stockholm på Västerås C. Foto Jörgen Larsson.

Bild: Tåg i Västerås 1992
Västerås 1992 före ombyggnaden av stationen. Västmanlands Lokaltrafik använde X10-motorvagnar i sin pendeltrafik och i övrigt dominerade Rc-loken.

Bild: X12 Sala-Eskilstuna i Västerås 
Västerås C som det ser ut idag. X12 3193 som tåg Uppsala-Sala-Västerås-Eskilstuna. I bakgrunden X52 3268 som tåg Västerås-Stockholm. Foto 2003.

Köping-Hult-banan

En mindre del av den nuvarande Mälarbanan har anor i Sveriges första egentliga järnväg. 1856 startade Köping-Hults Järnväg (KHJ) trafik på sträckan mellan Ervalla - som då hette Dylta - och Örebro, året efter även mellan Arboga och Ervalla via Frövi. KHJ var som namnet berättar tänkt att förbinda Mälaren vid Köping med Vänern vid Hult (Hult ligger strax söder om Kristinehamn). KHJ skötte även trafiken på järnvägen från Ervalla till Nora som även den öppnades 1856. Detta år hade KHJ även påbörjat den tänkta järnvägen mellan Köping och Arboga, men detta arbete kunde inte fullbordas förrän 1867. Från det året kunde man åka tåg från Köping till Stockholm, men inte via Västerås utan via Örebro-Hallsberg och Västra stambanan.

Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar

När sträckningen av Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg skulle fastläggas i slutet av 1850-talet hade man att välja mellan att dra den norr eller söder om Mälaren. Som bekant blev valet det senare istället för att låta stambanan passera betydande städer som Västerås och Örebro. Eftersom ingen statlig järnväg såg ut att komma till stånd i området bildades 1871 Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägs-Aktiebolag (SWB) med bl.a. Västerås stad som större intressent. Avsikten var att förbinda Stockholm med Bergslagen genom dels en sydlig järnväg till Västerås och Köping, dels en nordlig gren till Ängelsberg. Förgreningspunkten kom att ligga i Tillberga nordost om Västerås. Om linjen till Ängelsberg, se vidare Kolbäck-Ludvika. År 1875 kom SWB igång med trafik på sträckan Tillberga-Köping (samtidigt öppnades banan Tillberga-Sala) och ett år senare på hela sträckan Tomteboda-Köping. Restiden mellan Stockholm och Västerås var cirka fyra timmar.

Förstatligande

År 1897 kom KHJ - som nu hette Örebro-Köpings Järnväg (ÖKJ) - att ingå i Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (TGO, sedermera TGOJ). Se vidare Kolbäck-Oxelösund angående TGOJ. SWB å sin sida förstatligades 1944. År 1946 infördes eldrift på den första etappen mellan Tomteboda och Kungsängen. Året därpå införde SJ och TGOJ gemensamt eldrift på hela sträckan Kungsängen-Frövi. Dubbelspår till Spånga byggdes redan år 1908; detta förlängdes sedan till Kallhäll i början av 1960-talet. Pendeltågssystemet av dagens modell infördes 1968 och fick på denna linje slutstation i Kungsängen.

Bild: Svartvikstunneln vid Kungsängen
Svartvikstunnelns mynning på Kungsängensidan i september 2004. Pendeltågen går här in på två separata spår genom Kungsängens station. Det då nystartade X2000-tåget Göteborg-Stockholm via Västerås (som sedan dess åter upphört) susar förbi i motsatt riktning.

Mälarbanan

Restiden mellan Stockholm och Västerås var under 1980- och 90-talen omkring 80 minuter och kapaciteten var låg på enkelspåret mellan Kallhäll och Västerås. För att möjliggöra ökad pendling startade därför under 80-talet planeringen av den s.k. Mälarbanan - en utbyggnad till dubbelspår på en stor del av banan och delvis nya linjedragningar. Det först färdigställda projektet (år 1993) var dubbelspåret mellan Västerås Västra och Kolbäck i delvis ny dragning. 1995 stod den likaledes delvis nya linjen mellan Bålsta och Ekolsund klar med bl.a. en ny lång bro över Ekolsund.

Därefter har nya dubbelspårssträckningar successivt tillkommit samt den nya linjen Jädersbruk-Hovsta (se nedan). År 2001 försvann till slut den sista flaskhalsen i och med den nya linjen över Stäksön. Därmed finns dubbelspår hela vägen mellan Stockholm och Kolbäck och snabba motorvagnståg som X40 kan nu köra mellan Stockholm och Västerås på 53 minuter. Utbyggnaden har även gjort det möjligt att förlänga pendeltågstrafiken från Kungsängen till Bålsta.

Bild: Stationen i Köping
Tågmöte i Köping 1992. Ett loktåg mellan Örebro och Stockholm med Rc2 1097 möter ett regionaltåg (X10 105) från Västmanlands Lokaltrafik.
Bild: Pendeltåg typ X420 i Kungsängen
Ett kvällståg mot Stockholm och Västerhaninge i Kungsängen sommaren 2004. Denna pendeltågstyp, X420, slopades hösten 2005.

Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk

Senast uppdaterat

Senaste kommentarer