Tågmöte i Enstaberga mellan Nyköping och Åby våren 2004. Trafik: Person- och godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 109 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

Stationshuset i Vagnhärad 2004. Även bland annat Åby och Krokek (nuvarande Kolmården) fick stationshus i denna stil när banan byggdes.

Sträckan Järna-Nyköping öppnades för trafik 1913; sträckan Nyköping-Åby 1915. Ett av syftena med banan var att åstadkomma en alternativ sträckning till stambanan mellan Södertälje och Katrineholm - i praktiken ett slags dubbelspår. Ett annat var förstås att skapa en bättre anknytning mellan Stockholm och Nyköping. Banan byggdes och ägdes av staten. Den blev med den tidens mått ovanligt dyrbar på grund av den tämligen besvärliga terrängen.

Banan elektrifierades 1932. Linjens sträckning är i princip oförändrad sedan invigningen med undantag för en ny planskild och dubbelspårig anslutning till Västra stambanan i Järna som togs i bruk 1993. Trafiken har på senare tid fått en mera regional prägel - de flesta tåg mellan Stockholm och Malmö går numera via Katrineholm.

Trafik

Under åren 2006-10 dominerade X40-motorvagnar på linjen Gävle-Linköping banans trafik. Här ses en trevagnars X40 på väg mot Stockholm och Gävle vid Hölö i september 2006.

Banan domineras av SJ:s persontåg - här går endast några få godståg per dygn. Nyköpingsbanan trafikeras av regionaltåg som går hela eller del av sträckan Stockholm-Linköping. De utgörs dels av loktåg, dels av dubbeldäckaren X40. Vissa kompletterande tåg Nyköping-Norrköping utgörs av motorvagnståg typ X12 eller X52. Tågen mellan Stockholm och Malmö går i regel över Flen-Katrineholm men Nyköpingsbanan fungerar som omledningslinje vid trafikstörningar på stambanan.

Beskrivning

Nyköpingsbanan är krokig men i gengäld bitvis naturskön. Linjen viker av söderut från Västra stambanan strax efter Järna (Jn, 0 km). Växeln här är av en avancerad typ med så kallad rörlig korsningsspets som tillåter att även tågen som svänger av mot Nyköping kan hålla hög hastighet genom växeln. Första mötesstation som passeras längs vägen ligger i Hölö (Hlö, 8 km). I Vagnhärad (Vhd, 19 km) kan man med fördel kliva av för att ta bussen till den trevliga staden Trosa. När Nyköpingsbanan stod klar kunde de kungliga åka tåg hit (istället för Gnesta) på sina resor till Tullgarns slott - inskriptionen "kunglig väntsal" sitter kvar på stationshuset.

Ett X12-tåg till Norrköping och en X52 till Stockholm vid Nyköping C 2003.

Mötesstationerna i de små stationssamhällena Lästringe (Lre, 32 km) och Tystberga (Tba, 38 km) passeras. I Sjösa (Ssa, 50 km) är det före detta stationshuset privatbostad men välbevarat i falurött med vita knutar. Nyköpingsån korsas en bit före uppehållet i Nyköping. Stationshuset vid Nyköping C (Nk, 57 km) ligger en bit bort från den enda perrongen. I Nyköping korsas linjen av banan Flen-Oxelösund, men på den förekommer ingen persontrafik. Resenärer till Oxelösund får därför byta till buss i Nyköping. En bit efter stationen korsar banan mot Flen Nyköpingsbanan på en bro.

Strax väster om Nyköping slingrar sig banan under järnvägen mellan Flen och Oxelösund. Denna byggdes 40 år före Nyköpingsbanan.

De små samhällena Enstaberga (Ebg, 65 km), Jönåker (Jår, 73 km) och Ålberga (Åba, 82 km) - alla med mötesstationer - passeras. Nu dominerar Kolmårdens skogar istället för det omväxlande landskapet. Trafikplats Stavsjö (91 km) finns inte kvar men har ett järnvägshistoriskt intresse. Här byggdes nämligen Nyköpingsbanan på en bro över den 600 mm smalspåriga Stavsjöbanan som sträckte sig 18 kilometer från Virå i norr till Kolmården (vid Sandvikens hamn) i söder. Banan öppnades 1902. När Nyköpingsbanan sedan byggdes fick Nunnebanan ett förbindelsespår till denna vid Stavsjö.

Stavsjöbanan kom till för att underlätta transporterna av de stora mängder skog som måste avverkas i området till följd av nunnefjärilens härjningar. Banan kom därför att kallas Nunnebanan. Fram till 1933 gick även persontåg på banan och dessa blev populära bland Norrköpingsborna som kunde kombinera en utflykt på Bråviken med en resa på Nunnebanan från Sandvikens hamn. Stavsjöbanan lades ned och revs upp 1939.

Banan korsar gränsen mellan Sörmland och Östergötland precis efter det som återstår av Stavsjö station. Sedan stannar vi i Kolmården (Kon, 97 km) som numera istället är namnet på en station längs Nyköpingsbanan. Den hette tidigare Krokek men fick byta namn i samband med att persontågen åter började göra uppehåll här år 2000. Från Kolmårdens station kan man ta Östgötatrafikens buss till Kolmårdens djurpark. Efter Kolmården nås banans mest natursköna sträckning då den en god stund går utmed Bråviken. Röken från Bravikens pappersbruk ses på andra sidan.

Det berömda ångloket F 1200 på vändskivan vid Järnvägsmuseum i Gävle 2006.

Mötesstationen i Getå (Gtå, 103 km) passeras - också det en omtalad plats i järnvägskretsar. Här inträffade Sveriges hittills allvarligaste tågolycka 1918 när banvallen vid km 103,725 hade rasat samman vid ett jordskred. Snälltåget Malmö-Stockholm hann inte stoppas innan skredet upptäckts utan spårade ur och 41 personer omkom. Det inblandade loket - F 1200 - finns bevarat och alltjämt körklart vid Sveriges Järnvägsmusem.

I Åby (Åby, 109 km) några minuter efter Getå ansluter banan till järnvägen Katrineholm-Norrköping (Södra stambanan).

Tågmöte vid den enda perrongen i Nyköping. Foto den 1 april 2003.

Stationshuset i Nyköping 2003.

Framtid

Banan kommer på sikt att dramatiskt påverkas av planerna på den s k Ostlänken - en helt ny järnväg mellan Södertälje och Linköping. Syftet med denna bana är bland annat att snabba upp restiderna och öka kapaciteten mellan Stockholm och Norrköping/Linköping liksom att skapa en järnvägsförbindelse till Skavsta flygplats utanför Nyköping. Banans sträckning är inte fastställd. Byggstart kommer under alla förhållanden inte att ske förrän en bit in på 2010-talet.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Tommy Eriksson: Järnvägen Järna-Nyköping-Norrköping, Landstinget Sörmland, Skriftserie nr 5 1990
- Mona Neppenström mfl: Längs spåret Stockholm-Malmö, SJ Stab Information och Anfang Förlag 1992
- Ralph Wegmann: Getå 1918, Den stora tågolyckan, Railair Research 1998
- Arne Spångberg: 78 år sedan Getåkatastrofen inträffade, tidskriften Tåg nr 1/1997
- Mats Andersson: Nyköpingsbanan - igår, idag och imorgon, tidskriften Klart Spår nr 5/2001
- Historiskt.nu om statsbanan Järna-Nyköping-Åby
- Trafikverket: Järnvägskartor

Om Stavsjö Järnväg
- Torbjörn Pettersson: En personvagn till födelsedagen, tidskriften Tåg nr 11/2003
- Historiskt.nu om Stavsjö Järnväg