Y7 1156 och 1255 tillhörande ENJ startar sin resa mot Kärrgruvan. Foto i Ängelsberg i augusti 2003. Trafik: Delvis godstrafik och museitrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: Ängelsberg-Snyten 4 km; Snyten-Kärrguvan 14 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ängelsberg-Snyten Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia

Redan 1853 startade Norbergs Järnväg godstrafik mellan Kärrgruvan och Trättsbo på ett 891 mm-spår. Denna blev kortvarig men kan ändå sägas vara Sveriges första lokdragna järnvägstrafik. Banstandarden - med bland annat längsgående sliprar för att spara pengar - visade sig vara alltför dålig. Loket som användes var den s k Förstlingen, byggt vid Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. Loket ombyggdes till normalspår och gick sedan på Nora-Ervalla Järnväg men skrotades 1871. Genom Projekt Förstlingen har nu en fullt fungerande fullskalereplik av loket byggts, även det i Eskilstuna.

Breddning

Norbergs Järnväg byggdes om till 1188 mm år 1856 då trafiken kom igång på hela sträckan Ängelsberg-Kärrgruvan. År 1876 breddades den på nytt, denna gång till normalspår, och fick delvis en ny linjesträckning. Samma år öppnade Stockholm-Westerås-Bergslagens Järnvägar (SWB) sin linje till Ängelsberg och detta bolag trafikerade även Norbergs Järnväg. 1922 köptes Norbergs Järnväg av SWB.

Transporter av råjärn

Banan mellan Ängelsberg och Snyten fick eldrift år 1956 medan den upp till Kärrgruvan förblivit oelektrifierad. Persontrafiken på hela banan lades ner 1962. Godstrafiken mellan Snyten och Kärrgruvan fanns kvar till 1980-talet. En av de sista större transportuppgifterna för banan var flytande råjärn mellan masugnen i Spännarhyttan och stålverket i Surahammar. Detta upphörde 1981 ungefär samtidigt med gruvbrytningen i Norberg. Gruvnäringen hade ända från början varit banans livsnerv varför dess öde nu var beseglat. In på 1990-talet användes den av Banverket för transporter av makadam. Kvarstår gör enstaka ordinarie tåg mellan Ängelsberg och Snyten samt museitrafik (se nedan). Någon gång har persontåg letts via linjen Ängelsberg-Snyten vid banarbete eller trafikstörningar på andra linjer.

Trafik

Ingen ordinarie persontrafik förekommer. Mellan Ängelsberg och Snyten går enstaka godståg om dagen, men bandelen används då och då av andra tåg vid trafikstörningar. Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening (ENJ) bedriver sedan sommaren 2003 viss museitrafik på banan med sina två dieselmotorvagnar typ Y7. Man har även erbjudit dressincykling på banan mellan Snyten och Kärrgruvan.

Beskrivning

ENJ:s Y7-rälsbussar på banan mellan Ängelsberg och Snyten.

Strax norr om det stiliga stationshuset i Ängelsberg (Äbg, 0 km) svänger denna linje av från banan Kolbäck-Fagersta. Därefter stryker banan förbi det av UNESCO världsarvsklassade bruksområdet som syns på höger sida. Efter bara några kilometer nås station Snyten (Snt, 4 km) som fått sitt namn av sjön intill. Banan förenas med det så kallade Godsstråket genom Bergslagen. Vid Snytens östra utfartssignal tar den oelektrifierade banan mot Norberg av mot nordväst medan "godsstråket" fortsätter mot Avesta-Krylbo.

Banan passerar Högfors (8 km) före detta station och kommer sedan till Norberg (Nbg, 14 km). Här fanns tidigare en järnväg till Klackberg nordväst om Norberg. Banan passerar Spännarhyttan (Spy, 17 km) och slutar sedan i Kärrgruvan (Kär, 18 km). Spåret ligger kvar ytterligare ett par kilometer - detta är en del av f.d. Krylbo-Norbergs Järnväg som förband både Kärrgruvan och Klackberg med Krylbo.

Den 16 augusti 2003 firades 150-årsjubiléet av den första trafiken på banan till Kärrgruvan. I Kärrgruvan visades en Y31-motorvagn förutom ENJ:s Y7-rälsbussar.

 
Förstlingen II - den nybyggda repliken av Förstlingen - vid Järnvägsmusei-dagen i Gävle den 11 september 2004. Se Veckans bild 157.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- C. Bengt Ohlin: Förstlingen på spåret igen efter 150 år, Spår 2003, Sveriges Järnvägsmuseum & Järnvägsmusei Vänner
- Gunnar Nilsson & Folke Åström: 600-årig järnepok i Norberg slut, tidskriften Tåg nr 6/1981
- Lars-Henrik Larsson: Åter trafik på linjen Ängelsberg-Snyten, tidskriften Tåg nr 7/1983
- Jan I Arvhult: Förstlingen rekonstrueras, tidskriften Tåg nr 8/1998
- Trafikverket: Järnvägskartor

Om Krylbo-Norbergs Järnväg m m
- Torsten Olsson: Norbergsbanorna, Järnvägar i Norbergs bergslag sedan 1853, Frank Stenvalls förlag 1995
- Bengt Hammar, SJK-resan på KNJ - ett 25-årsminne, tidskriften Tåg nr 3/1983
- Leif Bergort, Järnvägsmiljön i Norbergstrakten, tidskriften Tåg nr 1/1984
- Torsten Olsson & Gunnar Sandin, Ett och annat från Norberg, tidskriften Tåg nr 10/1999