(Kramfors-) Västeraspby-Örnsköldsvik-Umeå Skriv ut Skicka sidan
Botniabanan

Bild: Norrtågs Reginamotorvagn i Örnsköldsvik 30 augusti 2010
En av Norrtågs inhyrda Reginamotorvagnar i Örnsköldsvik 30 augusti 2010. Foto Mikael Lundvall.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
  • Trafik: Persontrafik hela sträckan, godstrafik främst Örnsköldsvik-Husums norra (-Rågön)
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: ca 185 km 
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Nej (banan har ERTMS)
Bild: Järnvägskarta

Historia

I mitten av 1990-talet beslöt riksdag och regering att bygga den så kallade Botniabanan - en ny järnväg nära Bottenhavskusten som sträcker sig från Ådalsbanan i söder via Örnsköldsvik, Husum och Nordmaling upp till Umeå. Banan kommer att möjliggöra ny persontrafik, både regional och långväga (t ex dagtåg Stockholm-Umeå). Botniabanan är också tänkt att fungera som ett "dubbelspår" för godstrafiken på Stambanan genom övre Norrland. Den ska också möjliggöra ny godstrafik på järnväg till och från industrierna längs kusten.

Bolaget Botniabanan AB har fått statens uppdrag att bygga järnvägen. Staten äger 91 procent i bolaget och kommunerna längs banan (Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå) resten.

Hög standard och nytt signalsystem

Sträckan omfattar - inklusive ett par sidospår - 19 mil ny enkelspårig järnväg. Eftersom banan är konstruerad för höga hastigheter (upp till 250 km/h för persontåg) byggs hela 140 broar och 2,5 mil tunnlar längs vägen. Tack vare både stora kurvradier och begränsade lutningar är banan lämplig både för snabba persontåg och tunga godståg. Botniabanan har enbart försetts med det moderna signalsystemet ERTMS (European Railway Traffic Management System). Detta innebär bland annat att inga optiska signaler finns längs järnvägen utan informationen meddelas lokföraren direkt på en panel i loket. ERTMS är tänkt att på sikt bli europeisk standard för järnvägarnas signalsystem.

Bild: Botniabanan under byggnad mellan Örnsköldsvik och Husum
Botniabanan under byggnad norr om Högbysjön mellan Örnsköldsvik och Husum. I bakgrunden Hjältatunnelns södra mynning och till höger väg E4. Foto den 24 juli 2005, Jonatan Rydberg.

Omdiskuterad och försenad

Det första spadtaget togs vid Örnsköldsvik den 14 augusti 1999 av statsminister Göran Persson. Ursprungligen beräknades delsträckan Örnsköldsvik-Husum kunna öppnas för godstrafik redan efter några års byggtid. Genom att denna sträcka byggdes färdigt först skulle MoDo:s (numera M-Real:s) stora massafabrik utanför Husum relativt snart kunna börja använda järnvägstransporter - anläggningen har benämnts Sveriges största industri utan järnvägsanslutning. Arbetet har dock försenats kraftigt, främst på grund av uppskjutna byggtillstånd. Den hårdast debatterade sträckan har varit avsnittet närmast Umeå. Här går banan genom Umeälvens delta, ett så kallat "Natura 2000"-område.

En liten invigning och en stor

Den 16 oktober 2008 hölls en öppningsceremoni i Husum av bl.a. infrastrukturminister Åsa Torstensson. Denna dag öppnades Botniabanan för trafik på sträckan Örnsköldsvik-Husum och det första vedtåget till massa- och pappersbruket i Husum anlände. Kunglig närvaro blev det dock först den 28 augusti 2010 när hela banan formellt invigdes. Reguljär persontrafik startade två dagar senare. 

Haltande trafikstart

Bland annat pga höga kostnader för att installera ERTMS-systemet i befintliga lok och motorvagnar fanns 2010 endast ett fåtal fordon klara för trafik på Botniabanan. Detta samt den försenade upprustningen av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Västeraspby gjorde att enbart Botniabanans norra del Örnsköldsvik-Umeå användes ända fram till sommaren 2012. Inkörningsproblem med signalsystemet under den första hösten orsakade dessutom trafikavbrott samt att man körde färre tåg än planerat. Nattågen mellan Göteborg/Stockholm och övre Norrland som var tänkta att köras från Mellansel via Örnsköldsvik till Umeå fick ofta gå den vanliga vägen genom inlandet. För regionaltrafikens del hade inte de nya motorvagnstågen typ X62 levererats ännu utan ett par Reginatåg användes till en början. 

I juli 2012 öppnades Ådalsbanan för trafik och därmed även hela Botniabanan. Efter en månad med enbart nattågstrafik på södra delen kom även regionaltrafiken på hela sträckan Sundsvall-Umeå äntligen igång den 1 augusti. Den planerade trafiken med direkta snabbtåg Stockholm-Umeå dröjer dock ytterligare en tid.

Ny teknik längs Botniabanan

Bild: Norra utfarten från Nordmaling i september 2010
Utfarten norrut från Nordmalings station i september 2010. Ljussignaler saknas längs Botniabanan, i ERTMS-systemet markeras istället "signalens" plats med en enkel skylt med gul pil på blå botten. 
Baliserna i spåret påminner om ATC-baliser, men är i princip enbart till för att ange tågets position till systemet. Signal- och hastighetsuppgifter till tåget förs över kontinuerligt via radiovågor (GSM-R). Teknikhuset med sadeltak bakom det korta skyddsspåret är karaktäristiskt och utvecklades särskilt för Botniabanan av White arkitekter. Borstarna längs växeltungorna som skyddar växlarna mot drivsnö är en relativt ny uppfinning men finns även längs andra järnvägslinjer.

 

Petter Karkea  - ERTMS   |2011-11-01
ERTMS är mycket bra men dom borde ha gjort som i Citytunneln där man gjorde en dubbellösning med ERTMS och ATC systemet som senare tas bort.
Jonas Breifors   |2011-09-02
Hur ser en ERTMS panel ut inne i tåget??
johannes   |2010-12-20
villken stor mis att inte ha atc på botniabanan
RIkard  - Tillstånd   |2010-06-07
De hade tillstånd innan, det var miljöjävlarna som rev upp tillstånden. Lag och rätt står sig slätt mot en upphetsad "miljö"-lobby. Det är tre flygbolag som kör på umeå idag från stockholm. Känns som att om ett par fåglar får flytta 100 m jämfört med att kunna ta bort ett par dagliga flighter så är det ett bra miljöbeslut.
Gösta Åström  - Försenad   |2010-02-11
Hur planerades Botniabanan.Att skylla på
uppskjutna byggtillstånd.Vad är det för planering.!!!!!! Skall inte alla beslut vara klar när man sätter igång så stort projekt. Gösta Å.
Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande