Stationshuset i Abborrträsk 2003. Foto Martin Oscarsson. Trafik: Ingen trafik, dressinuthyrning  Spårvidd: 1435 mm Längd: 75 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia

Jörn-Arvidsjaur är den nordligaste av de statliga tvärbanor som byggdes mellan Stambanan genom övre Norrland och Inlandsbanan. Den tillkom sent, 1928, men nådde trots det till Arvidsjaur före Inlandsbanan. När tvärbanan började diskuteras på 1910-talet planerade man först att dra den till Gubblijaure nära Arjeplog, vilket senare ändrades till Avaviken till Arjeplogsbornas förtret. Man trodde nämligen att Inlandsbanan skulle dras längre västerut än vad som blev fallet. När staten på 1920-talet bestämde att Inlandsbanan skulle byggas via Arvidsjaur blev det istället denna ort som fick bli den västra slutpunkten.

Arbetena med banan kom igång 1924 och man avancerade västerut från Jörn. I december 1928 invigdes hela järnvägen och Arvidsjaurborna kunde ta tåget ut i världen. Först när Inlandsbanan nådde Arvidsjaur 1933 började banan fungera som en tvärbana.

Stora förhoppningar

Järnvägen gick genom utpräglad glesbygd men man hade stora förhoppningar på den. Liksom med Inlandsbanan hoppades man på att inlandet skulle börja blomstra och att nya naturtillgångar skulle kunna utnyttjas - Malmbanan i norr hade ju visat vilken betydelse järnvägen kunde ha. Utvecklingen blev dock blygsammare för tvärbanan Jörn-Arvidsjaur, men den blev ändå en viktig länk för godset i regionen. Bland annat fraktades trä och jordbruksprodukter och dessutom kördes genomgående malmtåg. Som dragkraft användes ofta E-ånglok, på 1960-talet ersatta av T43.

Nedläggning

Mycket få av de statligt byggda järnvägarna i Sverige har lagts ner, men Jörn-Arvidsjaur blev ett undantag. Godstrafiken lades ner 1990, förutom på den 5 kilometer långa sträckan Arvidsjaur-Nordlunda, och även persontrafiken försvann detta år eftersom länstrafiken valde att inte satsa på sträckan. Den sista godstrafiken närmast Arvidsjaur försvann även den i slutet av 90-talet. Järnvägen ligger dock fortfarande kvar och används nu som dressinbana.

Trafik

Banan används endast för dressincykling. Mer information om uthyrningen.

Beskrivning

Plåtstins i Abborrträsk 2003. Skivan riktades mot tåget för att signalera att det skulle stanna. Foto Martin Oscarsson.

I Jörn (Jrn, 0 km) längs Stambanan genom övre Norrland stannar fortfarande nattågen till och från Luleå. Stationshuset med två våningar byggdes om i samband med bygget av banan till Arvidsjaur. Banan tar av västerut och den f d hållplatsen i Granbäck (7 km) passeras. Den första stationen på linjen var Stensträsk (20 km). Stationshuset med sammanbyggd magasinsdel i vinkel mot boningshuset är inte bara typiskt för tvärbanan Jörn-Arvidsjaur utan hela Inlandsbanan.

I Missenträsk (25 km) har en av Sveriges mest kända författare, Sara Lidman, sina rötter (se faktaruta på sidan om stambanan genom övre Norrland). Glommersträsk (32 km) var den sista bemannade mellanstationen på banan och var bevakad till slutet av 1970-talet.

Hållplatsen i Moräng (35 km) lades ner 1977 och det lilla huset flyttades in till byn. Efter Hålbergsliden (45 km) passeras hållplatsen Saltmyran (51 km). Abborrträsk (56 km) var en av de större mellanstationerna på banan. Efter hållplatsen Bränntjärn (63 km) och lastplatsen Nordlunda (Norl, 70 km) nås slutstationen Arvidsjaur (Ajr, 75 km) där Inlandsbanan ansluter. Här finns fortfarande lokstallet kvar och sommartid körs turisttrafik till Östersund och Gällivare.

Stationen i Arvidsjaur 2005.

Utfarten i Arvidsjaur används ibland av Inlandsbanan AB som uppställningsspår för banarbetsfordon. Foto maj 2005.

Framtid

Tankar finns på att rusta upp banan så att godstrafik åter blir möjlig. Flera företag är intresserade att använda banan för sina godstransporter.

En förstudie har gjorts och kan läsas på Inlandsbanans hemsida (pdf).

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Göran och Hans Marklund: Tvärbanan Jörn-Arvidsjaur, SJK förlag 1978
- Banverket: Järnvägskartor