Ett tåg med tomma timmervagnar korsar Umeälven i Lycksele den 8 juli 2002. Foto Mattias Eriksson. Trafik: Godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 167 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia

Statsbanan Hällnäs-Storuman är den längsta av de tvärbanor som byggdes för att förbinda Inlandsbanan med Stambanan genom övre Norrland. I likhet med de två andra tvärbanorna Forsmo-Hoting och Jörn-Arvidsjaur - och själva Inlandsbanan - kom banan till efter att guldåldern för järnvägsutbyggnaden var över.

Tåg från Hällnäs med Y1 1299 har just ankommit Lycksele den 21 juli 1994, ett knappt år innan persontrafiken lades ned. Foto Mattias Eriksson.

Banan öppnades i etapper. Viss godstrafik kom igång 1922 mellan Hällnäs och Åmsele. Regelrätt person- och godstrafik startade 1924 på sträckan Hällnäs-Lycksele. Först i december 1930 öppnades delen mellan Lycksele och Storuman.

Nedläggning och nystart för persontrafiken

1992 lades persontrafiken mellan Lycksele och Storuman ned, tre år senare även på sträckan Hällnäs-Lycksele. De sista åren bedrevs trafiken på uppdrag av Länstrafiken i Västerbotten. Persontrafiken på sträckan Hällnäs-Lycksele togs upp igen i augusti 2011 i form av genomgående tåg Umeå-Lycksele. Tågen ingår i trafiksystemet Norrtåg och en Y31-motorvagn beställdes för trafiken.

Trafik

Banan har persontrafik Hällnäs-Lycksele. Det är de fyra nordligaste länstrafikbolagens företag Norrtåg som startat trafiken som är genomgående från Umeå Östra och utgörs av en Y31-motorvagn. Godstrafik förekommer även det i huvudsak på sträckan Hällnäs-Lycksele som trafikeras av Green Cargo med diesellok typ Td.

Beskrivning

Från Hällnäs (Hls, 0 km) station fortsätter Stambanan genom övre Norrland rakt norrut medan banan till Storuman tar av mot nordväst. Banan går till en början genom Västerbottens djupa och öde skogar, avbrutna endast av mindre sjöar. Nära före detta Åmsele (Åm, 28 km) station korsar banan Vindelälven. Åmsele samhälle ligger flera kilometer norr om järnvägen. Många av samhällena längs norrlandsälvarna har fått namn av benämningen "sel" för ett avsnitt med lugnt strömmande vatten (i motsats till "fors").

Stationshuset i Lycksele i juli 2003. Foto Martin Oscarsson.

Därefter följer banan Arvån som förbinder Umeälven och Vindelälven. Arvån (An, 46 km) är även namnet på en av banans tidigare stationer. Lycksele (Ly, 64 km) är den enda större orten längs banan och här lastas en hel del av de skogsprodukter som banan transporterar. Lycksele är enda kvarvarande station längs banan.

Banan korsar Umeälven som delar Lycksele i två delar. Hädanefter följer banan Umeälven och den går därför genom mer befolkade trakter. Parallellt med banan hela vägen till Storuman går även Europaväg 12, mera känd som "Blå vägen". Längs färden passeras Umgransele (85 km), Kattisavan (Kat, 97 km) och Blåviksjön (106 km). Umeälven korsas på nytt vid Åskilje (120 km) just där den rinner samman med Juktån norrifrån. Gunnarn (Gun, 135 km) med flygplats en bit söder om järnvägen passeras och därefter Barsele (148 km). Stationen i Stensele (162 km) var sista uppehåll före Storuman på persontågens tid. Banan når Storuman (Sum, 167 km) söderifrån och ansluter till Inlandsbanan från (Östersund-) Vilhelmina.

Lokstallet i Storuman i maj 2005.

Stationen i Gunnarn 2005.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Trafikverket: Järnvägskartor