Hector Rails 161-lok med godståg på väg norrut strax söder om Järvsö. Foto den 17 juli 2006, Mattias Eriksson. Trafik: Person- och godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: Gävle/Storvik-Ockelbo båda 38 km, Ockelbo-Ånge 230 km Dubbelspår: Mo grindar-Holmsveden 21 km, Kilafors-Bollnäs 17 km, Ramsjö-Ovansjö 53 km Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

Den norrgående tomma "stålpendeln" från Borlänge till Luleå passerar Åshammar i juni 1991. På sidospåret väntar ett mötande godståg.

Definitionen av "Norra stambanan" har varit och är högst varierande. Här har valts en definition som i stort sett överensstämmer med Banverkets nuvarande. Delen Ånge-Bräcke kan sägas vara gemensam för Norra stambanan och Norrländska tvärbanan (där den behandlas i Banguiden). I järnvägens ungdom avsåg begreppet en helt annan järnväg, nämligen stambanan från Stockholm via Uppsala och Avesta-Krylbo till Storvik. Dessa banor ingår numera i Ostkustbanan, Dalabanan respektive Godsstråket genom Bergslagen.

Stambana genom Norrland

Statsbanenätets framväxt norrut från Stockholm började med Uppsala 1866, nådde Krylbo 1873 och sedan Storvik 1875. Den vidare utbyggnaden norrut från Storvik gick under namnet "Stambanan genom Norrland". Det var på tal att bygga banan med 1067 mm spårvidd, något som skulle ha inneburit något lägre byggkostnader, men turligt nog valdes till slut normalspår. Illa nog för de norrländska stambanornas passagerarunderlag var att man medvetet byggde dem i det glest befolkade inlandet. I Södra Norrland byggdes dock en kustjärnväg sent omsider (Ostkustbanan Gävle-Härnösand), något som inte blev fallet i den norra delen förrän på 2000-talet. Utbyggnaden fortgick sålunda att banan stod klar till Ockelbo 1876, Holmsveden 1877, Bollnäs 1878, Järvsö 1879, Ljusdal 1880 och så slutligen till Ånge år 1881.

Gävle-Ockelbo, ursprungligen en enskild järnväg

Gävle hade vid denna tid järnvägsförbindelse med stambanenätet dels i Storvik via Gävle-Dala Järnväg , dels i Uppsala via Uppsala-Gävle Järnväg (UGJ). 1884 tillkom så en järnväg även till Ockelbo. Bolaget som fått koncessionen var Gävle-Ockelbo Järnväg (GOJ). Detta bolag hade dock ingen egen trafik utan den sköttes av UGJ. 1933 övertogs trafiken av SJ och fem år senare förstatligades banan. I mitten av 1930-talet infördes eldrift på sträckan Storvik-Ånge, på sträckan Gävle-Ockelbo dock först 1942. Efter detta kom banan Gävle-Ockelbo successivt alltmer att betraktas som en del av stambanan.

Trafiken

Den viktigaste persontrafiken på banan har varit den långväga trafiken mellan Stockholm och övre Norrland. I början gick denna via stambanans historiska sträckning över Krylbo-Storvik, men på 1950-talet började man köra tågen den rakare vägen över Gävle. Numera går alla persontåg från Stockholm sedan länge denna väg. Enstaka nattåg (från t.ex. Göteborg) har dock alltid gått via Storvik-Ockelbo.

Sträckan Gävle-Ljusdal trafikeras sedan 80-talet av lokala tåg i länstrafikbolaget X-Trafiks regi. Eldrivna rälsbussar typ X16/X17 användes till en början och så sent som 1990 även tåg med äldre personvagnar och ellok typ Da. Detta år lanserade länstrafiken nya tåg av typ X10 under namnet X-Tåget. Denna trafik har sedan utvidgats till att omfatta även Ostkustbanan och man använder numera Regina-motorvagnar.

Efter en mindre snabbtågsanpassning blev Norra stambanan en del av snabbtågsnätet i januari 2008. Vissa X2000-förbindelser Stockholm-Östersund började då köras denna väg istället för via Ostkustbanan.

Ma-lok var länge en vanlig syn i godstågen (och även vissa persontåg) på Norra stambanan. Här med ett södergående tåg i Åshammar våren 1990. Ma-lok förekommer fortfarande i vissa godståg.


En dieselmotorvagn typ Y1 mellan Bollnäs och Gävle gör uppehåll i Oslättfors i juli 1989. Ett år senare startade det s k X-tåget (X10) på sträckan.

Ett lokaltåg till Ljusdal inväntar avgång på Gävle C 1987. Ett godståg, även det med Da-lok, passerar på spår fyra.


Stationen i Ljusdal i augusti 1995. X-Tåget X10 3182 har just ankommit från Gävle. Sedan dess har X10-tågen ersatts av Reginatåg.

Trafik

X-Tåget X50 208 på väg mot Gävle vid Norrlandsporten sommaren 2006. Foto Mattias Eriksson.

Sträckan Gävle-Ljusdal trafikeras av länstrafikens Reginatåg under namnet "X-Tåget". Tågen körs av Tågkompaniet. Hela sträckan Gävle-Ånge trafikeras därtill av SJ:s InterCity- och X2000-tåg mellan Stockholm och Östersund (-Storlien) samt Norrlandståget mellan Stockholm/Göteborg och övre Norrland. SJ kör även vissa kompletterande regionaltåg Stockholm-Ljusdal.

Godstrafiken domineras av Green Cargo som kör sina tåg med Rc2- och Rc4-lok. Några betydelsefulla transporter är stålämnestågen från Luleå till Borlänge samt de s k ARE-tågen (Arctic Rail Express) som går direkt mellan Oslo och Narvik. Viss långväga trafik körs även av Hector Rail. Huvuddelen av godstrafiken går på bandelen Storvik-Ockelbo. Även Gävle-Ockelbo trafikeras av en del godståg, bland annat långväga s k kombitåg (tåg med trailers) mellan t ex Stockholm (Älvsjö) och Boden/Luleå.

Beskrivning

En resa på Norra stambanan med ett persontåg börjar i allmänhet på Gävle Central (Gä, 0 km/km 114). Vid Strömsbro (Smo, 3 km/km 117) nära godsbangårdens norra ände delar spåren sig och Ostkustbanan ses vika av på höger sida. Långt tillbaka fanns en station i Åbyggeby (8 km). Även i sen tid har de lokala tågen stannat vid fyra mycket små samhällen mellan Gävle och Ockelbo: Oslättfors (Osl, 17 km), Råhällan (22 km), Kolforsen (Kfn, 28 km) och Gruvan (34 km). Samtliga dessa uppehåll är nu indragna men Oslättfors och Kolforsen lever kvar som mötesstationer. De små stationshusen står kvar på vänster (Oslättfors) respektive höger (Kolforsen) sida om banan. Efter Kolforsen korsas Testeboån. Strax före Ockelbo (Ob, 38 km) på vänster sida ansluter spåret från Storvik, dvs. den ursprungliga Norra stambanan.

Storvik-Ockelbo

Norra stambanan från Storvik (Sv, 0 km/km 218) börjar vid det rosa stationshuset. Några hundra meter österut viker stambanan av norrut medan järnvägen mot Gävle istället svänger mot sydost. Åshammar (Åh, 8 km/km 226) och Järbo (Jb, 16 km/km 235) är två stationer som sedan länge endast används för tågmöten. I Järbo korsas Jädraån omedelbart efter stationen. Till skillnad från Åshammar och Järbo ligger station Medskogsheden (Msn, 27 km/km 245) mitt i Gästriklands ödemark. Efter ytterligare en knapp mil når banan Ockelbo med kyrkan på vänster sida och den anslutande banan från Gävle på höger sida.

X-Tåg nr 204 "Bönan" gör uppehåll i Ockelbo på sin färd mot Ljusdal. Foto i september 2003.

Ockelbo-Ånge

Ockelbo (Ob, 38 km/km 257) har alltså järnvägar i tre riktningar, men man har haft fem: Mellan 1890 och 1971 gick även den 891 mm breda Dala-Ockelbo Norrsundets Järnväg (DONJ) genom samhället (se Jädraås-Tallås). Det välhållna stationshuset i Ockelbo härrör från DONJ - därav avståndsangivelserna till Linghed och Norrsundet på namnskylten. Huset eldhärjades svårt 1997 men är återuppbyggt.

Alldeles norr om Ockelbo station korsas Testeboån på nytt. Norr om Ockelbo är banan relativt hårt trafikerad. Efter Mo grindar (Mog, 45 km/km 263) har därför järnvägen byggts ut till dubbelspår via Döljebro (Döl, 51 km/km 269) krysstation och Lingbo (Lb, 56 km/km 275) hållplats fram till Holmsveden (Hdn, 66 km/km 284).

Ett InterCity-tåg Duved-Stockholm passerar det k-märkta vattentornet i Holmsveden. Mitt i tåget finns en rullande biograf typ S12. Foto i mars 2007, Jonny Goude.

Strax söder om Lingbo korsas gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland. I Lingbo liksom Holmsveden gör X-Tågen men inte fjärrtågen uppehåll. I Holmsveden står det gamla vattentornet kvar på höger sida. Detta gick till järnvägshistorien på ett tragiskt sätt en februaridag år 1917 när ett tåg med ryska krigsinvalider leddes in på fel spår och rammade vattentornet. Elva människor omkom.

Efter Holmsveden blir banan åter enkelspårig. Samtidigt blir landskapet mera storslaget. Nära mötesstation Röstbo (Rbo, 73 km/km 291) passeras den s.k. Norrlandsporten. Lilltjära (Ltj, 79 km/km 297) linjeplats och Sibo (Sbo, 80 km/km 298) fd lastplats passeras strax före Kilafors. Vid Kilafors (Kls, 82 km/km 300) går banan nära sjön Bergviken som också är en del av Ljusnans lopp mot kusten. En kort tid i stambanans barndom fanns här ett sidospår ned till just Bergviken vilket användes för gods som skulle forslas vattenvägen ut till kusten. Det ersattes 1885 av en järnväg till Söderhamn som alltjämt finns kvar som godsbana. Mellan Kilafors och Bollnäs är banan åter dubbelspårig - denna utbyggnad skedde redan på 1960-talet.

Ett godståg vid Arbrå i Hälsingland en gnistrande vinterdag.

Inte långt efter Kilafors börjar banan att följa Ljusnan och dess sjöar norrut ända till en bit norr om Ljusdal vilket ger idel vackra vyer på tågets högra sida. Vid Voxsäter några kilometer före Bollnäs korsas en annan älv - Voxnan - strax innan denna rinner ut i Ljusnan. I Bollnäs (Bn, 99 km/km 317) ansluter banan från Orsa-Edsbyn på vänster sida innan tåget stannar vid stationshuset i tegel från 80-talet. Röste (Rte, 102 km/km 321) är en gammal hållplats, numera linjeplats. Vid mötesstationen i Lottefors (Lot, 107 km/km 326) breddar sig Ljusnan till Växsjön. Arbrå (Ab, 113 km/km 332) och Vallsta (Vl, 119 km/km 337) har uppehåll för X-Tågen. Arbrås gamla stationshus i trä brann olyckligtvis ned till grunden i december 2003. Efter Vallsta följer Simeå (Små, 125 km/km 344), Karsjö (Ksö, 134 km/km 353) och Lörstrand (Lö, 140 km/km 358) som bara fungerar som mötesstationer.

Ett godståg på väg söderut genom Ljusnans dalgång. Foto vid Järvsö 1992.

I Järvsö (Jr, 147 km/km 365) stannar däremot de flesta tåg. Järvsö är en riktig skönhetsupplevelse med kyrkan vackert belägen vid Ljusnan och på ömse sidor om dalgången Öjeberget respektive mera berömda Järvsö klack. Mötesstationen Skästra (Skä, 151 km/km 369) passeras och tre kilometer senare korsas Ljusnan nära Edänge. Här rätades linjen ut 2005 med bland annat en ny längre bro över Ljusnan. Strax därefter korsas även den gamla flottningsleden Hybo kanal som förbinder Ljusnan med Dellensjöarna (och ytterst kusten). Dellenbanan ansluter på höger sida strax före Ljusdal (Ls, 162 km/km 380). Ljusdal kan sägas utgöra en gräns där den norrländska ödemarken tar över. Här vänder de lokala tågen från Gävle och banan lämnar Ljusnan och ett vildare och mera öde skogslandskap tar över efter dalgångens kulturbygd. Tallåsen (Tl, 169 km/km 387) är första mötesstation som passeras. Loster (Ltr, 179 km/km 397) följer därefter. Strax före station Hennan (Hnn, 189 km/km 408) går banan över Storsjön på en bank. Hennan har fått sitt namn från sjön som sedan följer på vänster sida.

Hennan blir museum i Gävle

Hennans stationshus från 1880 minner om tider av en mer levande landsbygd. Även de långväga tågen stannade här. När bilden togs i september 2003 var huset ganska förfallet.

Tre år senare fick stationshuset ett helt nytt liv. Hela huset flyttades under 2006 till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. Huset och den närmaste omgivningen återuppstod som en museal stationsmiljö från 1940-talet. Bilden ovan visar det färdiga resultatet i september 2006.

Stationerna Hälsingenybo (Hnb, 196 km/km 414) och Örabäcken (Öbn, 202 km/km 421) passeras och först i Ramsjö (Rsö, 210 km/km 428) har banan nått Hennans norra ände. Här blir banan dubbelspårig efter en utbyggnad 1959-60. I Ramsjö påbörjas också en lång kontinuerlig stigning som tar banan upp till dess högsta punkt (ca 330 m.öh.) mellan Norrhög (Ng, 220 km/km 438) och Mellansjö (Msö, 228 km/km 446). Nära station Juån (Jå, 238 km/km 456) korsas gränsen till Medelpad. Skogshöjderna som banan klättrat över utgör vattendelare mellan Ljusnan och Ljungan. Den senare korsas mellan Östavall (Öv, 246 km/km 464) och Alby (Ay, 255 km/km 473) och följs sedan fram till Ånge.

I Ovansjö (Osö, 262 km/km 481) grenar sig dubbelspåret. Persontågen söderifrån går i en kraftig krok runt nästan hela samhället och når Ånge (Åg, 268 km/km 484) station österifrån. Detta spår benämns "Rundspåret". Strax före stationen ansluter järnvägen från Sundsvall på höger sida.

Det spår som viker av på vänster sida i Ovansjö utnyttjas inte av persontågen som gör uppehåll i Ånge. I Ångebyn (Ågy, 263 km/km 482) delar detta spår i sin tur på sig - den ena grenen utgör en direkt förbindelse till Moradal (Mdl, 269 km/km 492) på linjen Ånge-Bräcke. Den andra grenen leder godståg in till Ånge godsbangård (Åggb, 268 km/km 484). Från godsbangården kan sydgående godståg antingen starta österut, passera Ånge station och sedan gå via Rundspåret ner till Ovansjö eller starta västerut via Ångebyn till Ovansjö. Sedan invigningen av stambanan har spårsystemet i Ånge byggts ut i flera etapper och man slipper numera byta körriktning oavsett varifrån ett tåg kommer och är på väg. "Rundspåret" byggdes 1942 och förlängde visserligen banan med två kilometer men gjorde att genomgående tåg på stambanan slapp byta riktning. 1962 utbyggdes godsbangården och i samband med detta byggdes nya anslutningsspår dit. Förbigångsspåret Ovansjö-Ångebyn-Moradal tillkom så sent som 1995.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Bernt Forsberg: Vattentornet i Holmsveden - ett minnesmärke över en tragisk händelse för 65 år sedan, tidskriften Tåg nr 3/1982
- Björn Molin: Återuppståndelsen - en personlig betraktelse, tidskriften Tåg nr 9/1983 (om Arbrå station)
- Gunnar Eriksson: Ett av Sveriges äldre tåg, tidskriften Tåg nr 9/1986
- Mats Andersson: Ockelbo och järnvägen, tidskriften Klart Spår nr 2/2001
- Historiskt.nu om Norra stambanorna
- Historiskt.nu om Gävle-Ockelbo Järnväg
- Trafikverket: Järnvägskartor