Forsmo-Hoting Skriv ut Skicka sidan

Bild: Tåg korsar Röån
Ett av de dagliga timmertågen från Hoting till Forsmo korsar Röån i juli 2003. Dragkraft är T44 277 och 374.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
  • Trafik: Godstrafik
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 121 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
Bild: Järnvägskarta

Historia

Banan byggdes och ägdes från början av staten. 1915 hade Hoting i Ångermanlands nordvästra hörn fått järnväg i form av Inlandsbanan söderifrån. En kort tid senare beslöts att även bygga en tvärgående förbindelse från Hoting för att underlätta transporter av skogsprodukter direkt ut till kusten via Ådalen. Anslutningspunkten kom att bli Forsmo på Stambanan genom övre Norrland. Mellan Forsmo och Hoting anlades 16 trafikplatser. Den naturliga start- och ändpunkten för banans tåg har dock från början varit järnvägsknuten Långsele 15 kilometer söder om Forsmo. År 1925 stod banan klar och öppnades för både person- och godstrafik.

Nedläggning av persontrafiken

Ursprungligen drogs både person- och godståg givetvis av ånglok, i godstågen inte minst typ E. Persontrafiken började utgöras av rälsbussar från 30-talet, först den klassiska Hilding Carlsson-bussen och på 50-talet den lika klassiska Y6-typen. 1980 gick den första turen med Y1-motorvagn, som sedan användes i persontrafiken de sista åren fram till dess nedläggning 1985. Godstågen började dras av diesellok på 50-talet och då främst typ T21. Sedan banan rustats upp och bl a fått högre axellast kom T43 och T44 att användas.

Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk

Senaste kommentarer