Hem / Banguide / Banor i Norrland / Boden-Haparanda, Morjärv-Karlsborgsbruk

Boden-Morjärv-Haparanda (-Torneå) Skriv ut Skicka sidan
Haparandabanan

Morjärv-Kalix-Karlsborgsbruk
Kalix-Haparanda

Bild: Godståg vid Bjurå
Ett godståg draget av ett Rc4-lok på väg från Piteå till Kalix passerar Morjärv i februari 2012. Foto Mikael Lundberg.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
  • Trafik: Godstrafik 
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Boden-Haparanda 165 km, Morjärv-Karlsborgsbruk 48 km, Haparanda-Torneå 3 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Boden-Morjärv-Kalix
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
Bild: Järnvägskarta

Historia

Den nordostligaste utposten

Bild: Övertorneå station 1976
Övertorneå var tidigare det svenska järnvägsnätets utpost i nordost. Bilden ovan är tagen i Övertorneå i februari 1976, några år innan rälsbussarna av Y6-generationen ersattes av Y1-motorvagnar. I Övertorneå bytte resenärer som skulle vidare norrut genom Tornedalen till buss mot Pajala. Det var ursprungligen tänkt att banan skulle sträcka sig dit, varför Pajala kom att ståta med ett stationshus, men aldrig någon järnväg.
Bild: Y8 på linjen Övertorneå-Karungi 1976 Den knappt fem mil långa banan Karungi-Övertorneå slingrade sig vackert längs Torneälven. Bilden ovan visar Y8 1076 på väg mot Karungi i juli 1976. Persontrafiken lades ned i augusti 1984 medan den mycket blygsamma godstrafiken blev kvar i ytterligare två år. Banan revs upp 1992. Foto (bägge) Ulf L Eriksson.

Banan byggdes och ägdes av staten och öppnades i etapper från 1900 och framåt. Banan byggdes i princip som en fortsättning av Stambanan genom övre Norrland och i likhet med denna följer Haparandabanan inte kusten utan drogs genom det befolkningsfattiga inlandet.

Boden-Karungi

År 1900 öppnades sträckan Boden-Niemisel och 1902 även sträckan Niemisel-Morjärv. Befolkningen vid kusten och den längs Torne älv hade motstridiga intressen beträffande banans fortsatta dragning. Resultatet blev till slut att banan drogs fortsatt österut fram till Torneälven vid Karungi. Först 1910 nådde banan Lappträsk och 1913 Karungi. Vid första världskrigets utbrott var järnvägen således färdig fram till Karungi. Banan fick en alldeles särskild betydelse under kriget eftersom det var Tsarrysslands enda fredliga förbindelse västerut. Bland annat gick direkta sovvagnar från Stockholm.

Norrut och söderut genom Tornedalen

1914 öppnades sidobanan Karungi-Övertorneå, en mestadels naturskön bana längs Torneälven. Först 1915 blev järnvägen mellan Karungi och Haparanda klar. En mytomspunnen händelse är transporten av änketsarinnans tåg på ett tillfälligt spår över Torneälvens is mellan Haparanda och Torneå 1917. Den permanenta förbindelsen (med bro över Torneälven) till finska sidan färdigställdes först två år senare. Banan fick två spår med rysk-finsk respektive svensk spårvidd - på bron lades de "svenska" och de "finska" skenorna omlott.

Trafiken

Banan trafikerades inledningsvis i vanlig ordning med ångloksdragna tåg. Det udda dieselloket typ T42 användes på banan mellan 1956 och 1983. På 1950-talet sattes rälsbussar av Y6-typ in i persontrafiken. I början av 80-talet ersattes de av motorvagnar typ Y1.

Bild: Amanda III i Karungi
SJ YF1 1334 "Amanda III" som tåg Haparanda-Boden i Karungi september 1990. De sista två åren använde länstrafikbolaget i Norrbotten namnet "Tornedalskan" för tågen på Haparandabanan.

1984 inleddes en serie nedläggningar när persontrafiken på banan Karungi-Övertorneå upphörde. Fyra år senare drog den finska järnvägen (VR) in persontrafiken Kemi-Torneå-Haparanda. I augusti 1992 var det slutligen sträckan Boden-Haparandas tur att läggas ner. De sista åren bedrevs trafiken i Länstrafikens regi under namnet "Tornedalskan" med tre motorvagnar av typen Y1 och YF1 benämnda "Amanda I-III". Sommaren 2000 bedrev Tågkompaniet persontrafik med lok och vagnar inhyrda från Inlandsbanan AB. Försöket har därefter inte upprepats.

Nybygge till Kalix...

1961 tillkom sidobanan Morjärv-Kalix som egentligen slutar vid massa- och pappersbruket i Karlsborg utanför Kalix. Linjen har aldrig haft persontrafik utan byggdes för skogsindustrins transporter.

...och därifrån vidare till Haparanda

Bild: Godståg vid Bjurå
Ett godståg med tre T44-lok vid Bjurå i juli 2004. Foto Martin Oscarsson.

Att järnvägen inte når de större samhällena utmed kusten är dessvärre ett allvarligt hinder för att bedriva persontrafik på banan. Sträckan Morjärv-Haparanda har dessutom låg standard och besvärlig bangeometri för godstågen, samtidigt som den används av den tämligen betydelsefulla godstrafiken mellan (Norge-) Sverige och Finland (-Ryssland).

Planer på en helt ny bana längs kusten Luleå-Kalix-Haparanda (som den nordligaste etappen av den s.k. Norrbotniabanan Umeå-Haparanda) kom och gick. Man valde istället att bygga en ny elektrifierad järnväg på sträckan Kalix-Haparanda som en fortsättning på Kalixbanan anno 1961. Samtidigt beslöt man att elektrifiera och rusta upp den befintliga linjen Boden-Morjärv-Kalix. Första spadtaget på den nya banan togs i september 2006 och det första eltåget till Kalix gick i december 2011. Den 10 december 2012 gick så det första godståget på den helt nya järnvägen från Kalix till Haparanda. Linjen Morjärv-Karungi-Haparanda lades samtidigt ned.

Bild: Y7 1217 i Haparanda 1976
Y7 1217 i Haparanda den 1 februari 1976. Foto Ulf L Eriksson.

Bild: YF1 1332 och 1334 i Karungi 1990
De sista ordinarie persontrafikåren var det mestadels YF1-vagnarna 1332 och 1334 som pendlade mellan Boden och Haparanda. Här möts de i Karungi i maj 1990. I bakgrunden syns linjerna mot Boden respektive Övertorneå.
Bild: Stationshuset i Karungi
Stationshuset i Karungi maj 1990. Buss från Pajala-Övertorneå ansluter.

Bild: Tågkompaniet TMX med persontåg i Morjärv 2000
Tågkompaniets inhyrda TMX 1013 med persontåg Luleå-Haparanda gör uppehåll i Morjärv i juni 2000. Denna trafik pågick bara under en sommarsäsong.

Daniel H  - Svensk/Finsk spårvidd   |2010-09-01
Banan har Svensk och Finsk spårvidd på sträckan från Haparanda till den finska sidan. Se bild under beskrivningen av banan.
Carl-Erik Andersson  - Spårvidd   |2010-04-05
Har inte denna bana två spårvidder ? eller är det bara på Finska sidan, jag läste något om detta i Wikipedia.
Calle
Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk

Senast uppdaterat

Senaste kommentarer