Pågatåg mot Simrishamn i Tomelilla 14 augusti 2004. Trafik: Persontrafik och delvis godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 46 km, varav Ystad-Tomelilla 19 km och Tomelilla-Simrishamn 27 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Nej ATC: Ja

Historia

Ystad-Simrishamn består av två olika banor som båda delvis har lagts ner: Ystad-Eslövs Järnväg (YEJ) och Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ). Sträckan Ystad-Tomelilla hörde ursprungligen till YEJ och Tomelilla-Simrishamn till MSJ.

YEJ är den äldsta av banorna. Järnvägen Ystad-Eslöv invigdes redan 1866 och var då Ystads enda järnvägsförbindelse. Staden fick ett imponerande stationshus som byggdes med tanke på kontinenttrafiken (som kom igång först på 1970-talet när tågfärjeleden till Polen öppnade). 1874 fick Ystad sin andra järnväg när Malmö-Ystads Järnväg (MYJ) öppnades (se Malmö-Ystad).

Ångspårväg

Även i Tomelilla var YEJ till en början ensam herre på täppan. 1882 stod Simrishamn-Tomelilla Järnväg (med förkortningen CTJ, Simrishamn stavades då Cimbrishamn) färdig och YEJ fick sällskap på stationen. CTJ var en så kallad ångspårväg, vilket betydde att spåren var av klenare typ och trafiken sköttes med ångvagnar. Ångspårvägar var ett billigare alternativ till järnväg och anlades på flera håll i Skåne.

1893 kom även Malmö-Tomelilla Järnväg (MöToJ) till Tomelilla som nu blev en riktig knutpunkt. MöToJ köpte 1896 CTJ och bildade Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ). Den naturliga och rakaste vägen till Simrishamn från Malmö blev därmed MSJ och direkta expresståg kördes på sträckan. Tågen fick namnet "Bornholmsexpressen" eftersom de anslöt till Bornholmsfärjan i Simrishamn.

Amerikanska ånglok

Bland banornas rullande materiel kan nämnas de tre tenderånglok som YEJ köpte från USA 1900. Den stora frontlyktan och den högt placerade hytten gav loken en karakteristiskt utseende och smeknamnet "Amerikanare" var givet. Loken visade sig sluka kol och byggdes efter ett par år om med nya ångpannor.

I början av 1940-talet förstatligades både YEJ och MSJ och de amerikanska ångloken fick littera B2 hos SJ. Till en början fortsatte trafiken ungefär som förut. På 1950-talet sattes Y6-rälsbussar in i expresstågen Malmö-Simrishamn som nu gick under namnet "Bornholmspilen".

Nedläggningar

Under 1960-talet blev dock nerdragningarna allt mer kännbara och hösten 1970 lades persontrafiken Malmö-Tomelilla ned. Nu fick resenärerna till Österlen istället åka via Ystad.

Godstrafiken Eslöv-Tomelilla lades ner 1975 och 1981 var det även persontrafikens tur. Den sista godstrafiken på MSJ:s del Staffanstorp-Tomelilla försvann också den och Tomelilla förlorade sin status som järnvägsknut.

Österlentåg T21 100 med godståg i Tomelilla 17 mars 1994. Se även Veckans bild 84.

Y1 1341 i Simrishamn 1990 med märkning "SiTY-tåget". Foto Christian Tellerup.

SiTY-tåget

Även Ystad-Simrishamn höll på att gå samma öde till mötes. Efter en hel del vånda beslöt dock kommunerna i området att satsa på persontrafiken och 1985 lanserades SiTY-tåget. SiTY var en ordvits som byggde på initialerna i tågets destinationer Simrishamn, Tomelilla och Ystad. Till trafiken avdelades två Y1-motorvagnar. De fick till en början behålla sin orange SJ-färg men målades efter några år om i den vita färg som Länstrafiken Kristianstad hade på sina bussar. I slutet av 1990-talet döptes tågen om till Österlenaren.

På linjen, lokföraren tutar - Uppehåll i Gärsnäs - Tåget accelererar och lokföraren tutar åter - Uppehåll i Tommarp - Inbromsning i Järrestad men stationen passeras utan stopp - Ankomst till Simrishamn. Inspelat 14 juni 2003 ombord på Y1-motorvagnen 1303, klippet är något avkortat. Alla järnväg.nets filmer.

Pionjären Österlentåg

Det nybildade bolaget Österlentåg AB tog 1991 över godstrafiken Köpingebro-Simrishamn från SJ som beslutat sig för att lägga ned trafiken. Simrishamnsbanan blev därmed en av de första järnvägarna i Sverige med godstrafik i privat regi efter avregleringen av godstrafiken i slutet av 1980-talet. Bolaget använde en T21 och en T23 som dragkraft i tågen. 1994 gick dock Österlentåg i konkurs. Efter en tid började Sydtåg, ett annat godsbolag, trafikera banan men även Sydtåg gick i konkurs efter ett par år.

En Y1-motorvagn inväntar avgång vid stationen i Simrishamn 2002. I förgrunden ett fundament till en kontaktledningsstolpe.

Elektrifiering

1996 var elektrifieringen av Ystadbanan klar och därmed öppnades möjligheten att elektrifiera även banan till Simrishamn. Länstrafikbolagen i Malmöhus och Kristianstads län slogs vid denna tid samman till Skånetrafiken och det blev därmed naturligt att förlänga Länstrafiken Malmöhus pågatågstrafik till Simrishamn. Förberedelser inför elektrifieringen påbörjades 2001 och under de följande somrarna var banan totalavstängd. Samtidigt som elektrifieringen pågick rustades också banan upp och spårstandarden höjdes i flera omgångar.

Eldriften togs i bruk den 20 september 2003 då banan återinvigdes. I samband med invigningen utlystes en namntävling om vad järnvägen Ystad-Simrishamn skulle heta och en överväldigande majoritet röstade på "Österlenbanan". De två före detta privatbanorna MSJ och YEJ är nu alltså enade under detta namn.

Det sista dieseltåget lämnar Ystad 14 juni 2003. Röken kommer från knalldosor som lagts på spåret.


Y1 1303 som tåg mot Simrishamn norr om Svenstorp en vårdag i april 1994.


Tågmöte i Tomelilla 1992. Till vänster uppställda personvagnar i väntan på export till Kroatien. Plats saknades på bangården i Ystad.

Första eltåget bestående av X11 3106 i Smedstorp 20 september 2003.


Y1 1341 som tåg Simrishamn-Ystad ankommer Köpingebro 7 april 1994 under överinseende av tågklareraren. Till vänster sockerbruket.


Ännu 1993 kunde man köpa biljett i biljettluckan på stationen i Tomelilla.

Trafik

Tåg mot Malmö ankommer Gärsnäs 2008. Till vänster spåret mot Brösarp.

Persontrafiken på banan sker i regi av Skånetrafiken ("Pågatågen") och körs vanligtvis med X11-motorvagnar. Tågen går direkt Malmö-Ystad-Simrishamn. Turtätheten har ökat kraftigt sedan elektrifieringen.

Godstrafiken är blygsam. Green Cargo kör vagnuttagningar Ystad-Köpingebro. Dessa dras av T44 eller V5.

Beskrivning

I Ystad (Y, 0 km/km 76 - startpunkt Eslöv) ansluter banan från Malmö. Tack varje tågfärjetrafiken till Polen är Ystad en ganska livlig station för sin storlek. Färjorna transporterar dock bara godsvagnar. I stationshuset, uppfört 1865 efter ritningar av Claes Adelsköld, finns numera bland annat ett litet järnvägsmuseum. Persontågen till Simrishamn brukade fram till elektrifieringen avgå från de två spåren närmast stationshuset men sedan tågen blivit genomgående Malmö-Ystad-Simrishamn används dessa bara som uppställningsspår.

Efter utfart från stationen passeras Ystad sandskog med sina platta och hedliknande marker som länge har använts som övningsområde för militären. Här finns också en stor camping. Köpingebro (Köp, 8 km/68) har fortfarande en ganska stor bangård och var fram till 1990-talet bemannad för tågmöten. Persontågen har fått en ny plattform söder om stationshuset. Till vänster ligger det f d sockerbruket, länge banans största godskund som hade både egen lokomotor och eget lokstall. Sockerproduktionen upphörde 2006. Vid utfarten från Köpingebro kan man ana en banvall till höger, det är resterna av järnvägen mot Borrby och Gärsnäs.

Vid kyrkan i Stora Köpinge (10 km/km 66) fanns fram till 2003 en hållplats. Stationen i Svenstorp (11 km/km 65) försvann betydligt tidigare och stationshuset är numera bostad. Landskapet blir mer kuperat med omväxlade kullar och skogsdungar. Vid Örup (15 km/km 71) fanns tidigare en grusgrop med ett lokskjul.

I Tomelilla måste alla tåg byta riktning och lokföraren får ta en promenad. X11 3170 som tåg mot Simrishamn i Tomelilla 2008.

Vi rullar in i Tomelilla (Tli, 19 km/km 56 och km 69 - startpunkt Malmö) där man i södra änden av bangården kan se trapphusen till den undergång som en gång fanns under järnvägen, en rest från den tid då Tomelilla var en järnvägsknut med banor i fem riktningar. Ett av trapphusen är nu världens minsta filmmuseum med samlingar från Hasse Alfredsson och Tage Danielsson.

Tomelilla är den enda mötesstationen mellan Ystad och Simrishamn och bevakas fortfarande av tågklarerare. Här byter alla tåg riktning eftersom stationen är en säckstation. Stationen byggdes om i samband med elektrifieringen och består av två plattformsspår för persontågen. Norr om vägviadukten ligger en del av den gamla bangården kvar oelektrifierad. Den nedlagda banan till Malmö försvinner till vänster, medan järnvägen till Eslöv gick rakt fram. Till höger finns en kort rest av banan Tomelilla-S:t Olof, det så kallade Snuggespåret, som tidigare sporadiskt har använts som lastspår.

Efter att tåget bytt riktning fortsätter resan österut. Här är landskapet öppet och flackt. Utanför Lunnarp (Lup, 25 km/km 75) reser sig en mölla över slätten. Den lilla orten domineras av ett mejeri. Smedstorp (Smp, 30 km/km 80) har ett välbevarat stationshus.

I Gärsnäs (Gss, 34 km/km 85) ansluter banan till S:t Olof norrifrån. Museijärnvägen Brösarp-S:t Olof, Skånska Järnvägar, använder ibland banan för transporter. I övrigt är alla sidospår rivna i Gärsnäs. Järnvägen mot Borrby och Köpingebro lades till största delen ner 1970 men de fem kilometrarna från Gärsnäs till Hammenhög behölls för godstransporter fram till 1984.

Stationshuset i Gärsnäs 2008.

Tåg mot Malmö i Simrishamn 2008.

Hållplatserna i Östra Tommarp (38 km/km 88) och Järrestad (41 km/km km 91) stängdes vid elektrifieringen eftersom de hade alltför få resande. Stationshusen finns kvar på båda platserna.

Ett par (oanvända) industrispår ansluter till linjen, nu närmar vi oss slutstationen Simrishamn (Si, 46 km/km 96 - startpunkt Malmö) som framför allt är känt för sin sjöfart och sitt sillfiske. Stationen ligger vackert och lite upphöjt nära hamnen. Bangården är begränsad till två spår, en del av det gamla spårområdet har blivit busshållplatser för att underlätta byten. Resterna av spåret ner till hamnen som Bornholmspilen använde går fortfarande att skönja. Stationshuset är av samma modell som det i Tomelilla - en tvåvåningsbyggnad i skånskt tegel.

Framtid

Planer finns på att återuppväcka järnvägen Malmö-Tomelilla (som delvis ligger kvar) och åter skapa en sammanhängade förbindelse Malmö-Tomelilla-Simrishamn. Läs mer på Simrishamnsbanan.com. Se även sidan om banan Malmö-Tomelilla.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
- Börje Hallin: Minnen från Simrishamnsbanan, tidskriften Tåg 8/1983
- Håkan Olsson: Sista godståget till Simrishamn?, tidskriften Tåg 2/1990
- Håkan Olsson: Skåne först med enskilda godslinjer, tidskriften Tåg 9/1991
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Om Ystad-Eslövs Järnväg på hemsidan Historiskt om svenska järnvägar
- Trafikverket: Järnvägskartor

Om Ystad-Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg
- Om YGStOJ på hemsidan Historiskt om svenska järnvägar