- Trafik: Person- och godstrafik
- Spårvidd: 1435 mm
- Längd: 84 km
- Dubbelspår: Nej
- Elektrifierad: Ja
- Fjärrblockering: Nej
- ATC: Ja
|
 |
Historia
Borås fick förbindelse med Herrljunga på Västra stambanan år 1863. Järnvägsbyggandet längs Sveriges kuster gick betydligt trögare så i mitten av 1870-talet hade Varberg fortfarande ingen järnväg. 1876 fick dock enskilda Varberg-Borås Järnväg (VBJ) koncession för byggandet av en järnväg till Borås som således skulle komma att knyta ihop även Varberg med Västra stambanan.
Viss godstrafik kom igång 1879 mellan Varberg och Björktorp men det egentliga öppnandet av hela banan ägde rum i oktober 1880. 1919 skapades en gemensam förvaltning med Borås-Herrljunga-banan och 1930 gick de två banorna helt samman. Varberg-Borås-Herrljunga Järnväg (VBHJ) skapades.
Möte med ett blandat tåg draget av
D-lok i Viskafors 1972. Blandade tåg (med både gods- och personvagnar) var vid denna tid en företeelse på utdöende. Foto Jörgen Larsson.
Motorvagnar
År 1940 togs VBHJ över av staten. Nio år senare elektrifierades hela banan Varberg-Borås-Herrljunga. Motorvagnståg typ X7 sattes in i trafiken. Senare blev elrälsbussar typ X17 dominerande på banan, men ersattes 1979 av X9-motorvagnar ("Paprikatåg") som då började överföras till Göteborgsområdet.
Nedläggningshot
I samband med nedläggningsvågen under 1980-talets första hälft var även persontrafiken på banan Varberg-Borås i riskzonen. 1986 kom emellertid SJ och det dåvarande länstrafikbolaget Älvsborgstrafiken överens om att hålla liv i banan med hjälp av en utvecklad trafik.
Elmotorvagnar typ X9 användes även fortsättningsvis trots att deras tillförlitlighet inte var den bästa. I samband med detta drogs flera hållplatsuppehåll in, men de har senare återinförts. När länstrafikbolaget formellt fick ansvar för persontrafiken målades tre trevagnars X9-tåg i en omisskännligt färgrik design med namnet "Viskadalen" och anpassades för enmansbetjäning. De användes dock så småningom allt mindre och sommaren 1998 togs det sista X9-tåget ur ordinarie trafik. Sedan dess domineras trafiken av X12-motorvagnar.
Trafik
Godståg draget av
T44 strax söder om Derome den 27 oktober 2009. Foto Rikard Ågren.
Persontrafiken körs av SJ i samarbete med Västtrafik och utgörs normalt av elmotorvagnar typ X12. Tågen går i varierande relationer på hela eller delar av sträckan Varberg-Borås-Uddevalla.
Den ordinarie godstrafiken är begränsad. Green Cargo kör enstaka genomgående tåg hela sträckan samt på sträckan Varberg-Veddige. Betongindustrin i Järlöv utanför Veddige är banans största godskund.
Beskrivning
X12 3217 som tåg till Varberg strax söder om Horred den 27 oktober 2009. Foto Rikard Ågren.
Kort efter start från Varberg (Vb, 0 km/km 218) svänger Viskadalsbanan av mot nordväst från Västkustbanan som fortsätter norrut längs kusten. Hållplatsen i Tofta (Tof, 8 km/km 210) blir första uppehåll. Tofta ligger som flera andra samhällen längs resan i Viskadalens jordbuksbygd. Derome (Dre, 14 km/km 203) är nästa stopp.
Veddige (Vdi, 19 km/km 199) är en av de tre stationer längs Viskadalsbanan som är bevakade och där tågmöten sker (de andra är Skene och Viskafors). Strax norr om Veddige ligger lastplatsen Järlövsby (Jäy, 21 km/197 km).
Stationen i Horred (Hre, 32 km/km 186) är normalt obevakad. Sundholmen (35 km/km 183) är en av banans två stationer som helt lagts ned. Därefter följer hållplatserna i Björketorp (Bjo, 41 km/km 177) och Berghem (Bgm, 47 km/km 170).
Stationshuset i Fritsla 2005.
Skene (See, 51 km/km 167) station är det första uppehållet av tre i det sammanbyggda Kinna/Skene-området. Kinna och Skene tillsammans med bland annat Horred slogs samman till Marks kommun 1971. Regionen går under benämningen Tygriket. Hållplats Assberg (Asb, 52 km/km 165) följer strax därefter - här ligger kommunens gymnasieskola. Det tredje uppehållet görs vid Kinna (Kin, 55 km/km 163) hållplats. Mellan Kinna och Fritsla (Frl, 63 km/km 155) rullar tåget inte längs Viskan utan följer den mindre Häggån. Viskadalens öppna landskap ersätts av skogsbygd utanför tågfönstret.
I Svaneholm (70 km/km 147) är hållplatsen nedlagd. Sista uppehåll före Borås är Viskafors (Vfo, 72 km/km 145) där stationen ligger precis intill Viskan. Mellan Viskafors och Borås ligger det lilla samhället Rydboholm (76 km/km 141) men här är stationen nedlagd. Innan tåget stannar vid Borås C (Bs, 84 km/km 133) ses järnvägen från Alvesta (Kust till Kust-banan) sluta upp på höger sida. Många tåg från Varberg fortsätter sedan vidare på Älvsborgsbanan mot Herrljunga-Uddevalla.
En X12-motorvagn inväntar avgång mot Borås i Varberg 2002.
Uppehåll i Veddige 2005.
I Viskafors ligger stationen precis intill Viskan.
Typisk vy från södra delen av banan.
Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Bernt Talbrant: Länståg i Viskadalen, tidskriften Tåg nr 4/1987
- Bernt Talbrant: Slutet nalkas för X9, tidskriften Tåg nr 2/1997
- Bernt Talbrant: Exit X9, tidskriften Tåg nr 7/1998
- Historiskt.nu om Varberg-Borås Järnväg
- Trafikverket: Järnvägskartor
