Lokomotorn Z65 583 som då användes för den begränsade trafiken på Karlsborgsbanan står uppställd i Tibro sommaren 2004. Trafik: Ingen trafik f n Spårvidd: 1435 mm Längd: 44 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja (ej i drift) Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia

Denna järnväg har alltid varit statlig och öppnades officiellt den 27 juli 1876 för både person- och godstrafik.

En järnväg till fästningen

Att en liten bibana vid den tiden byggdes av staten har förstås att göra med att dess huvudmotiv var att underlätta förbindelserna med den blivande fästningen vid Karlsborg. Bygget av fästningen startade redan 1820 men den togs inte i bruk förrän 1909 - och riktigt slutförd i linje med de ursprungliga planerna var den inte heller då. Fästningen är ovanlig belägen mitt i landet som den är, men det var en medveten tanke vid tiden att stärka det så kallade "centralförsvaret". I händelse av krig skulle Sveriges statsledning flytta hit - orten kallar sig därför fortfarande "Sveriges reservhuvudstad". Det militära modet svängde dock och fästningen upphörde att fungera som sådan redan 1925.

Järnvägen lever kvar fästning förutan

Även utan regelrätt fästning har Karlsborg levt kvar som garnisonsstad och industrierna i orterna längs banan, främst Tibro, bidrog även de till att banan kunde leva kvar. Vissa turer hade anslutning i Rödesunds hamn (cirka en kilometer från Karlsborgs station) med båten över Vättern till Motala. Denna trafik upphörde 1937 då spåret till hamnen lades ner. Samma år elektrifierades banan.

Nedläggningar

Rälsbussar sattes in i persontrafiken på 1960-talet. Länge gick de eldrivna varianterna, typ X16/X17, på banan men de sista åren användes dieseldrivna Y7-vagnar. I godstrafiken användes Hg-lok. 1986 lades persontrafiken ned och 1993 var det godstrafikens tur. Ett privat företag, Skövde-Karlsborgs Järnvägs AB, återupptog dock godstrafiken 1995, men den upphörde igen efter några år. Bandelen Tibro-Karlsborg stängdes av Banverket 2003 vilket innebär att inget underhåll utförs på sträckan. 2005 gick de sista vagnuttagningarna på sträckan Skövde-Tibro.

Trafik

Ingen trafik för närvarande.

Beskrivning

Strax öster om Tibro station är spåret vidare mot Karlsborg avstängt med hjälp av en stoppbock. Foto i juli 2004.

Karlsborgsbanan tar av från Västra stambanan vid norra utfarten från Skövde (Sk, 0 km/km 313) station. Järnvägen går genom ett öppet landskap förbi Husebygård (5 km/km 318) där en hållplats anlades 1944. Den blev ganska kortlivad - som de flesta hållplatser drogs den in på 60-talet. Igelstorp (Ip, 8 km/km 321) är en av fyra före detta mellanstationer längs banan. Kungsryd (13 km/km 326) och Balteryd (17 km/km 330) före detta hållplatser passeras innan banan når Tibro (Tbr, 19 km/km 332). Tibro är den största orten längs Karlsborgsbanan och idag ändpunkt för trafiken. Tibro har flera möbelindustrier och kommunen kallar sig "Sveriges möbelcentrum".

En stoppbock hindrar vidare trafik österut från Tibro. Karlshagaby (24 km/km 337) och sedan Örlebadet (26 km/km 339) före detta hållplatser följer efter Tibro längs den avstängda bandelen mot Karlsborg. Örlebadet var den enda hållplatsen som överlevde 60-talet. Fagersanna (29 km/km 342) var den tredje mellanstationen när det begav sig. Marhultsby (32 km/km 345) var tidigare namnet på en hållplats. Efter Mölltorp (36 km/km 349) före detta station sträcker sig banan ut på den udde i Vättern på vars spets Karlsborgs fästning byggdes. Stationshuset i Karlsborg (Kbg, 44 km/km 357) har tagits över av en restaurang.

Fram till 1937 gick vissa persontåg vidare en kilometer till Rödesunds hamn för att ansluta till Göta kanals båttrafik. Detta spår revs upp 1979.

Stationshuset i Tibro 2004.

Uteserveringen på restaurangen i Karlsborgs fd stationshus har vacker utsikt över den grönskande bangården. Foto 2004.

Framtid

Framtiden för banan är oviss. Banverket vill lägga ner sträckan Tibro-Karlsborg, där underhållet upphörde 2003, och upphöra med underhållet även på delen Skövde-Tibro. Se Banverket - Karlsborgsbanan. 

Kommunerna utmed banan är ointresserade av persontrafik och har inte motsatt sig en eventuell rivning. Föreningen Karlsborgsbanan menar dock att järnvägen har potential och arbetar för att bevara banan.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Svante Forsæus: Karlsborgsbanan och järnvägen i Skövde, Stenvalls förlag 2007
- Lars-Henrik Larsson: Nedläggning av Karlsborgsbanan, tidskriften Tåg nr 6/1986
- Rolf E Ahlrik: Slutet nära för Karlsborgsbanan, tidskriften Tåg nr 10/2004
- Historiskt.nu om Skövde-Karlsborg
- Föreningen Karlsborgsbanan
- Trafikverket: Järnvägskartor