Två Vättertåg möts i Forserum 2004. I bakgrunden vid plattformen X14 3227 mot Nässjö, i förgrunden 3224 mot Skövde. Trafik: Person- och godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 112 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

Med begreppet Södra stambanan avsågs ursprungligen järnvägen från Malmö i söder till Falköping (Ranten) i norr där den skulle anslutas till den västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Bygget av Södra stambanan påbörjades med den sydligaste delen från Malmö och norrut. Norrifrån stod den första delen (Mullsjö-Falköping) färdig samtidigt som Västra stambanan invigdes i sin helhet november 1862. Ett år senare nådde banan Jönköping och slutligen 1864 sammanfogades banbyggena norr- och söderifrån så att hela Södra stambanan stod klar.

Blev en förbindelselänk

Banan Nässjö-Jönköping minskade i betydelse när tågen mellan Malmö och Stockholm fr.o.m. 1874 kunde gå via den så kallade Östra stambanan (Nässjö-Katrineholm) istället för via Falköping. Banan har sedan dess så småningom mera kommit att bli en förbindelse mellan de västra och "södra" stambanorna med i huvudsak regional trafik.

Persontrafiken utgjordes länge av loktåg med personvagnar. 1994 fick tågen ett särskilt namn - Vättertågen - och X14-motorvagnar i karaktäristisk design infördes. Numera ingår dessa tåg i Västtrafiks ordinarie fordonsflotta och har fått samma design som deras övriga tågsätt. Tidvis har SJ även erbjudit en direktförbindelse med snabbtåget X2000 mellan Stockholm och Jönköping via Nässjö.

Trafik

Persontrafik: Hela sträckan trafikeras av Västtrafiks motorvagnståg som går Nässjö-Falköping-Göteborg/Skövde, främst Reginatåg typ X53. Dessa tåg gör uppehåll vid samtliga stationer längs linjen utom Vartofta, Äng och ibland Sandhem. Krösatågen (dieselmotorvagnar typ Y1 eller Y31/Y32) försvann till stor del från banan i december 2010 och ersattes av Östgötatrafikens förlängda pendeltåg från Norrköping via Nässjö till Jönköping.

Godstrafiken är relativt omfattande, något mera på sträckan Nässjö-Jönköping än på den nordliga bandelen. Viss godstrafik är genomgående men de flesta godståg har godsbangården i Jönköping som start- eller slutpunkt. Green Cargo dominerar trafiken med ellok typ Rc2/Rc4.

Beskrivning

Strax efter Nässjö C (N, 0 km/km 112) viker banan av mot nordväst från Södra stambanan. Efter en dryg halvmil passeras Äng (Äng, 9 km/km 104) vars station dock passeras utan uppehåll av de flesta tåg. Banan slingrar sig förbi linjeplats Krökesbo (Kröb, 14 km/km 99) fram till stationen i Forserum (Fm, 16 km/km 96). Det ursprungliga stationshuset i Forserum ersattes av ett mindre år 1964. Tenhult (Th, 27 km/km 85) är nästa uppehåll. Sedan går banan norrut upp till de två sammanvuxna städerna Huskvarna och Jönköping. Tåget stannar först på Huskvarna (Hka, 36 km/km 76) station. Stationen ligger en bit upp vilket ger fin utsikt över staden och Vättern på höger sida. Framme i Jönköping ses spåret från godsbangården ansluta på vänster sida. På detta spår inkommer även tågen från Vaggeryd.

Påstigning i Jönköping på ett trevagnars Y1-tåg mot Nässjö den 11 maj 2004. Den främsta vagnen har slutstation Vetlanda, de andra två Hultsfred.

Strax före Jönköping C (Jö, 43 km/km 69) rullar tåget ut helt nära Vätterns strand innan det stannar vid stationen. Jönköping har idag järnvägar i tre riktningar men har haft ytterligare två: Den ena var den så kallade Gripenbergsbanan som aldrig nådde Gripenberg (söder om Tranås) men väl till Vireda en bit mer än halvvägs. Banan hade 600 mm spårvidd, byggdes på 1890-talet och lades sedan ned på 1930-talet. Till detta kommer Borås-Ulricehamns Järnväg som förlängdes till Jönköping 1940 och i samband med detta togs över av staten. Banan mellan Ulricehamn och Jönköping blev bara 20 år gammal innan den lades ner. Delen Bottnaryd-Jönköping låg dock kvar betydligt längre och användes för grustransporter fram till 1996.

Efter Jönköpings station fortsätter banan norrut längs Vätterns sydvästligaste hörn. I Bankeryd (Bry, 54 km/km 59) svänger banan först mot sydväst och sen norrut igen. Vi korsar gränsen till Västergötland men sedan 1997 sträcker sig Jönköpings län ända fram till Sandhem. Vi rullar norrut upp till Habo (Ho, 62 km/km 50). Härifrån går det rakt västerut förbi linjeplats Brogården (Bgd, 64 km/km 48) fram till Mullsjö (Mu, 75 km/km 38) station. Tåget korsar sjön Stråken. Därefter blir banan mindre krokig och passerar Sandhem (Sm, 86 km/km 26). Därefter blir det hittills skogsdominerade landskapet mera öppet. Mellan Sandhem och Vartofta har funnits en nu nedlagd station i Kättilstorp (93 km/km 19).

Vartofta (Vf, 101 km/km 11) mötesstation ligger ute på slätten. Vartofta är en gammal järnvägsknut och ursprunglig slutpunkt för Tidaholms Järnväg (TJ) som förband Tidaholm med Vartofta från 1906. TJ tog året efter även över banan från Vartofta till Åsarp som från början tillhörde Ulricehamns Järnväg och sedan blev en sidolinje till Västra centralbanan mellan Landeryd och Falköping. Denna korta linje lades ned redan 1918 medan Tidaholm-Vartofta trafikerades ända till 1989 med godståg (persontrafiken lades ned 1970). Banan revs upp 1995.

Efter Vartofta närmar sig tåget Falköping med dess platåberg som reser sig upp ur jordbrukslandskapet. Omedelbart före Falköping C (F, 112 km/km 0) ansluter banan till Västra stambanan från Göteborg. I Falköping hade banan tidigare en centralt belägen station som benämndes Falköping Stad (senare Falköping Södra) förutom Falköping-Ranten (nuvarande Falköping C). Falköping Stad/Södra betjänades även av Västra Centralbanan som anslöt här och de båda linjerna hade parallella spår upp till Falköping C.

Västtrafik X53 3265 som tåg Göteborg-Nässjö anländer till Forserum. Foto våren 2004.

Ett Vättertåg typ X14 ankommer Jönköping i oktober 2001. För andra gången på inte så lång tid byggdes stationen om till nytt "Resecentrum" som invigdes i augusti 2001.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Lars-Henrik Larsson: Nytt stationshus i Jönköping, tidskriften Tåg nr 7/1983
- Per Ljungberg: Brobyte i Jönköping, tidskriften Tåg nr 4/1993
- Stig Lundins historiska hemsida: Södra stambanan
- Trafikverket: Järnvägskartor

Om Gripenbergsbanan
- Olof Thulin: Gripenbergsbanan, Ett stycke småländsk järnvägshistoria i ord och bild, Skärstads Hembygdsförening 1979
- Lennart Welander: Jönköping-Gripenbergs Järnväg, föreningen Östra Södermanlands Järnväg 2000

Om Tidaholms Järnväg
- Svante Forsæus: Tidaholms Järnväg, Stenvalls Förlag 2003
- Historiskt.nu: Tidaholms Järnväg