Banguide

(Malmö-) Lockarp-Ystad Skriv ut Skicka sidan
Ystadbanan
Bild: Tåg mot Malmö vid Skabersjö 2005. I bakgrunden Skabersjö slott.
Tåg mot Malmö vid Skabersjö 2005. I bakgrunden Skabersjö slott.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Malmö-Ystad 63 km
  • Dubbelspår: Nej (förutom Kontinentalbanan i Malmö)
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja
  Bild: Järnvägskarta

Historia

Sett till historien är Ystadbanan kanske den adligaste järnvägen i Sverige. En järnväg mellan Malmö och Ystad började diskuteras i mitten av 1860-talet på initiativ av traktens godsherrar med greve Corfitz Beck-Friis på Börringe Kloster i spetsen. Efter en inledande undersökning började man under 1872 bjuda ut aktier till bolaget Malmö-Ystads Järnväg (MYJ). Banan blev helt privatfinansierad eftersom staten tyckte att regionen var för rik för att få något bidrag. Trots godsherrarnas engagemang var dock tillgången på pengar inte obegränsad och ett tag såg det ut som att banan skulle bli smalspårig av kostnadsskäl. I sista stund sköt friherre Julius Stjernblad till mer pengar så att banan kunde bli normalspårig.

Grevebanan

Bild: Marsvinsholms stationshus 1993
Stationen i Marsvinsholm var en av de s k slottsstationerna. Tågen slutade stanna 1972 men sedan 1990-talet finns åter en tillfällig hållplats här för teaterbesökare på Marsvinsholms slott, se Veckans bild 96. Foto 1993.

Efter nästan två års arbeten öppnades MYJ i december 1874. Tack vare godsherrarnas inblandning i banan fick den omgående smeknamnet Grevebanan. Även järnvägens utformning avspeglade finansiärernas intressen. Varje gods fick en station på sina ägor vilket fick till följd att järnvägens sträckning inte alltid blev den rakaste. Dessa så kallade slottsstationer fanns i Skabersjö, Börringe, Näsbyholm, Marsvinsholm och Charlottenlund.

Trafiken sköttes till en början enbart med tanklok och tvåaxliga vagnar. Största hastighet på banan var 30 km/h och den sex mil långa resan mellan Malmö och Ystad tog tre timmar. Efter rälsbyte och andra förbättringar kunde hastigheten så småningom höjas till 70 km/h.

Ystads Järnvägar

I Ystad delade MYJ station med Ystad-Eslövs Järnväg (YEJ) som hade invigts redan 1865. De båda banorna inledde ett samarbete under beteckningen Ystads Järnvägar (YJ) som innebar att man hade gemensam trafikförvaltning och verkstad. I samarbetet ingick också banorna Köpingebro-Gärsnäs-S:t Olof och Tomelilla-S:t Olof-Brösarp.

MYJ förstatligades 1941. Till en början innebar övertagandet inga större förändringar men 1955 lades banans sträckning om i Malmö. Tågen hade dittills utgått från Malmö V strax söder om Malmö C och fortsatt österut genom staden till Södervärn. I takt med att Malmö växte blev antalet vägkorsningar fler och trafiken allt besvärligare. Sträckan Malmö V-Södervärn lades därför ner och tågen leddes via Kontinentalbanan Malmö-Trelleborg in till Malmö C. 1973 anslöts Ystadbanan via Fosieby och järnvägen fick den sträckning den har idag.

Antalet stationer på banan minskade i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet när slottsstationerna lades ner. De låg alla ganska ödsligt och hade få resande.

Tågfärjetrafik

Bild: Y3-tåg i Malmö 1988
Y3-tåg mot Ystad i Malmö 1989.

1974 öppnades en tågfärjeled för godstrafik mellan Ystad och Swinoujscie i Polen och godstrafiken på banan fick snabbt ett stort uppsving. Den allt obetydligare lokala godstrafiken ersattes av långa transittåg till och från färjan i Ystad.

Dieselmotorvagnarna började sätta sin prägel på Ystadbanan från mitten av 1950-talet. De sista ångloksdragna persontågen försvann 1962 och rälsbussar av Y6-typ användes till i början av 1980-talet då Y3 tog över. Dessa motorvagnståg, populärt kallade "kameler", blev något av ett kännetecken för banan. Mot slutet av sin tjänstgöring krånglade dock kamelerna allt mer och de T44-lok som annars skötte godstrafiken fick ibland rycka in i ersättningståg tillsammans med personvagnar.

Elektrifiering

1990 tog länstrafiken över ansvaret för persontrafiken på Ystadbanan. Man satte då in Y1-motorvagnar som byggts om och namngetts efter banans grundare. Trafiken blev en del av Pågatågsnätet, den regionala tågtrafiken i Skåne.

Bild: Tåg i Rynge 1994
I Rynge byggdes ett nytt mötesspår i samband med elektrifieringen. Ett tåg mot Malmö passerar i juni 1994. I bakgrunden skymtar tornen på Marsvinsholms slott.
Bild: X11 3174 och 3185 ankommer Svedala som första eltåg på Ystadbanan invigningsdagen 8 juni 1996
X11 3174 och 3185 ankommer Svedala som första eltåg på Ystadbanan 8 juni 1996.

Redan på MYJ:s tid hade man diskuterat en elektrifiering av banan. I början av 1990-talet togs frågan upp på nytt och Banverket beslöt att elektrifiera Ystadbanan. Efter tre års arbeten och periodvisa avstängningar av trafiken invigdes eldriften i juni 1996 och dieseldriften upphörde.

Samtidigt med elektrifieringen rustades banan upp och stationerna blev fjärrstyrda. Nya mötesstationer byggdes i Lemmeströ och Rynge och i Oxie och Svarte återinvigdes hållplatserna.

Efter elektrifieringen har persontrafiken ökat kraftigt och 2003 återuppbyggdes mötesspåret i Rydsgård för att möjliggöra tätare trafik.

Anslutning till Citytunneln

En stor förändring i persontrafiken kom också 15 augusti 2011. Då började persontågen gå via Citytunneln istället för Kontinentalbanan. Ett nytt förbindelsespår har byggts från Lockarp till Svågertorp på Öresundsbanan. 

Bild: Godståg Malmö-Ystad vid Näsbyholm 1993
Godståg Malmö-Ystad vid Näsbyholm 1993.

Bild: Interiör från Ystads station 1994
Interiör från Ystads station 1994. Stationen uppfördes redan 1865, då Ystad-Eslövs Järnväg invigdes.
Bild:Tåg mot Malmö i Rydsgård 1994 En scen från Ystadbanan före elektrifieringen. När Y1-motorvagnar användes i trafiken kunde tågen bli upp till fyra vagnar långa. Här ett tåg mot Malmö i Rydsgård 1994.

Bild: Tåg mot Ystad passerar den f d stationen i Börringe 1993 
Tåg mot Ystad passerar den f d stationen i Börringe 1993. Härifrån utgick Börringe-Östratorps Järnväg (BÖJ) till Smygehamn fram till 1960.
Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk

Senast uppdaterat

Senaste kommentarer