Green Cargo Rc4 1142 med godståg mot Malmö vid Arrie 6 september 2005. Trafik: Godstrafik och viss persontrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 32 km Dubbelspår: Malmö-Lockarp Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

Trelleborg fick järnvägsförbindelse 1886 genom Malmö-Trelleborgs Järnväg (MTJ) som gick via Vellinge. 1898 öppnades en järnväg med östligare sträckning, Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), som precis som namnet anger byggdes för att ta hand om den långväga trafiken ut i Europa. Banan gjordes extra påkostad och kostade betydligt mer än vad MTJ gjort.

Tågfärjor och nya boggievagnar

Från början fick resenärerna själva byta till färjan i Trelleborg men 1909 sattes den första tågfärjan, S/S Drottning Victoria, in på leden till Sassnitz. Det innebar ett stort uppsving för trafiken. Direkta vagnar sattes in från Oslo och Stockholm till Berlin och Hamburg. I Trelleborg kompletterades centralstationen med en färjestation, Trelleborg F. I samband med invigningen av tågfärjeleden förstatligades också MKontJ eftersom banan ansågs vara av riksintresse och alltså borde drivas av SJ.

Vid öppningen av tågfärjeleden satte SJ in nya boggievagnar i trafiken. De var för dåtiden mycket moderna och hade inbyggda plattformar och bälgar i ändarna så att resenärerna kunde gå skyddade mellan vagnarna. Vagnarna var byggda enligt den smalare kontinentala profilen för att kunna gå i internationell trafik. Tågen drogs på de svenska sträckorna av ånglok littera A, senare även F. Efter elektrifieringen användes D-lok. I den lokala persontrafiken sattes tidigt motorvagnar in, bland andra X4 - en föregångare till X7.

Tåg Malmö-Prag bestående av en svensk och sex utländska vagnar vid Västra Ingelstad 1996.


2003 gjorde Berlinaren återbesök i Malmö - nu som museitåg.

Omläggning i Trelleborg

Kontinentalbanan elektrifierades 1933 och på 1950-talet byggdes en del av sträckningen i Malmö ut till dubbelspår för att underlätta för den tidvis täta trafiken. Infarten i Trelleborg som gick i en snäv kurva med många vägkorsningar byggdes om 1970 så att järnvägen fick en östligare dragning. De lokala persontågen fick på samma gång Trelleborg F som slutstation och Trelleborg C stängdes. Bara tre år senare lades dock den lokala persontrafiken ner.

Utländska vagnar

De internationella persontågen kom efter hand att bestå mest av utländska vagnar - inte bara tyska utan även tjeckoslovakiska och ryska beroende på tågens destination. På den svenska sträckan gick dock alltid en svensk personvagn med för nationella resenärer. Mellan 1969 och 1971 körde östtyska Deutsche Reichsbahn (DR) ett motorvagnståg Malmö-Berlin under namnet Berlinaren. På 1990-talet minskade den internationella trafiken, direktvagnarna till Prag och Moskva försvann och tågen till Tyskland blev färre.

Förlängt dubbelspår

I samband med Öresundsbrons öppnande 2000 rustades sträckan genom Malmö upp och dubbelspåret förlängdes från Lönngatan (Malmö Persborg) till Lockarp där linjerna till Trelleborg och Ystad skiljs åt.

Ny operatör i nattågen

SJ AB bestämde sig för att upphöra med persontrafiken Malmö-Berlin hösten 2011 p g a dålig lönsamhet och i november samma år gick det sista nattåget. Veolia Transport beslöt dock att överta trafiken med start påsken 2012. Till skillnad från SJ som använde både ligg- och sovvagnar (BC2 och WL5) i tågen kommer dock Veolia endast erbjuda liggvagnar och trafiken blir ännu mer säsongsbetonad (trafik under vår, sommar och höst).

Trafik

Sträckan genom Malmö till Fosieby trafikeras av godstågen till och från Danmark och även på resten av banan till Trelleborg dominerar godstrafiken. Bl a Green Cargo och CargoNet kör godståg som dras av bl a Rc2, Rc4 och El16.

Persontrafiken - enbart genomgående nattåg Malmö-Berlin - lades ned av SJ hösten 2011 men återupptas av Veolia Transport våren 2012. Trafiken körs i samarbete med ett privat tyskt bolag, läs mer på www.berlin-night-express.com.

Beskrivning

Tågen på Kontinentalbanan utgår från Malmö C (persontåg) eller Malmö godsbangård, men banan börjar egentligen inte förrän vid Östervärn (Övn, 0 km/km 620) i norra Malmö där linjen svänger av österut. Östervärns station hette tidigare Lundavägen, men bytte namn 2000. Namnet togs från den nedlagda privatbanestation som tidigare funnits i närheten. Vid Östervärn fanns tidigare en hållplats för tågen till Ystad.

Pågatåg Ystad-Malmö vid hållplatsen Persborg i maj 2005. Kontinentalbanan skär genom Malmös östra delar och går genom både bostads- och industriområden.

Ett ensamt Rc-lok på väg mot Malmö i Lockarp 8 maj 2005. Spåret i förgrunden är Ystadbanan. På platsen finns numera en skärning under Kontinentalbanan för förbindelsespåret till Öresundsbanan.

Banan fortsätter söderut förbi Malmö Persborg (Mpb, 3 km/km 623), också det en f d hållplats för Ystadstågen (som numera går via Citytunneln), genom Malmös utkanter till Fosieby (Fsb, 5 km/km 625). I Fosieby tar järnvägen till Köpenhamn av mot väster. Dubbelspåret fortsätter ytterligare någon kilometer till Lockarp (Lrp, 7 km/km 627) där Ystadbanan viker av österut och Kontinentalbanan fortsätter mot söder. Här finns också ett förbindelsespår till Öresundsbanan för tåg från Trelleborg/Ystad. 

Vi passerar den f d stationen i Arrie (11 km, km 631) och kommer till Västra Ingelstad där det finns en mötesstation. Stationen går dock under namnet Jordholmen (Jh, 15 km/km 635) efter en plats i närheten. Vi är mitt på Söderslätt och järnvägen går genom ett mjukt böljande jordbrukslandskap. Östra Grevie (Ög, 18 km/km 638) passeras och vi kommer till nästa mötesstation, Skytts Vemmerlöv (Svö, 24 km/km 644).

Därefter är det bara en knapp mil kvar till Trelleborg (Trg, 32 km/km 652) dit infarten går i en halvcirkel runt stadens östra utkanter. Den stora bangården ligger vackert vid havet - tyvärr också som en barriär för badsugna och strandflanörer. Färjestationen, en oansenlig byggnad med en plattform, ligger i omedelbar anslutning till färjelägena. Den gamla centralstationen som liknar en borg med sina tinnar och torn ligger några hundra meter närmare stadens centrum. Stationens banhall finns kvar, men om den åter kan komma till användning när pågatågstrafiken kommer igång återstår att se (läs mer under Framtid). Tidigare fanns det ett litet järnvägsmuseum i banhallen.

Sommaren 1996 gick en Y1-motorvagn Malmö-Trelleborg som en extra förbindelse. Här ses Y1 1313 vid Trelleborg F.


Jordholmens stationshus 1996.

Nattåg mot Berlin på Malmö C 2002. Tåget består av svenska ligg- och sovvagnar.


Rc2 1083 med godståg mot Malmö norr om Trelleborg en vårkväll 2003.

Framtid

Malmö-Trelleborg är en av de sträckor som finns med på listan över tänkta utbyggnader av pågatågsnätet (regionaltågssystemet i Skåne) och banan skulle då återfå den lokala persontrafiken. Mötesspår och nya hållplatser måste dock byggas först och något datum för återupptagandet av persontrafiken finns ännu inte.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90.
- Lars Erik Bernström: Statens Järnvägars vackraste tåg (om personvagnarna för kontinenttrafiken), tidskriften Tåg 6/1984
- Lars Olsson: Banhallen i Trelleborg räddas, tidskriften Tåg 10/1999
- Trafikverket: Järnvägskartor