Öresundståg i Sölvesborg 2007. Trafik: Persontrafik och delvis godstrafik Spårvidd: 1435 mm (urspr. 1067 mm) Längd: 130 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

Idag har Blekinge kustbana varit ett begrepp så länge att man lätt kan tro att det alltid varit en enda järnväg. Men faktum är att sträckan Kristianstad-Karlskrona ursprungligen bestod av tre olika järnvägar som dessutom var smalspåriga.

Brist på pengar ledde till smalspår

Den första av dessa tre banor var Sölvesborg-Kristianstads Järnväg (SCJ). I samband med byggandet av järnvägen Hässleholm-Kristianstad började man planera en fortsättning österut från Kristianstad till Sölvesborg. På grund av pengabrist beslöt man sig för att göra banan smalspårig med 1067 mm spårvidd. Denna bredd hade banan Karlshamn-Vislanda som byggdes vid samma tid och spårvidden spåddes få en stor utbredning. Tyvärr skulle det senare visa sig att den istället blev en stor nackdel.

BKB bildas

Trafiken på SCJ startade 1874. Snart föddes tankar på att fortsätta förbindelsen österut via Karlshamn och Ronneby till Karlskrona. Den första etappen, Sölvesborg-Karlshamn, öppnades av Västra Blekinge Järnvägar (WBlJ) 1886 och 1889 fullbordades förbindelsen när Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ) invigde Karlshamn-Karlskrona. 1890 började man köra genomgående tåg Kristianstad-Karlskrona och därifrån var inte steget långt till ytterligare samarbete. Det slutade med att MBlJ köpte upp WBlJ och SCJ 1903 respektive 1906 och så hade Blekinge kustbana (BKB) skapats. Bolaget hade egentligen namnet Blekinge kustbanor eftersom flera bibanor kom till, bland annat från Sandbäck på BKB till Olofström på linjen Älmhult-Sölvesborg. 1927 tog man dessutom över Bredåkra-Tingsryds Järnväg, även den med 1067 mm spårvidd.

BKB satsade stort på sina persontåg. Boggievagnar hade satts in redan på 1890-talet och 1906 fick tågen även restaurangvagnar vilket var ovanligt för en smalspårsbana. Tågen drogs framför allt av tanklok men även tenderlok köptes senare in.

Breddning till normalspår

1942 förstatligades BKB. Förslag om att bredda banan hade funnits redan på 1920-talet och dessa aktualiserades nu åter. SJ:s järnvägsnät hade fram till förstatligandena av de enskilda järnvägarna bestått enbart av normalspåriga järnvägar och smalspårsbanorna innebar problem. SJ tyckte inte att de passade in och den avvikande spårvidden hindrade en rationell trafik. De mindre smalspårsbanorna lades därför efter en tid oftast ner medan de viktigare banorna i bästa fall kunde hoppas på breddning till normalspår. Till den senare kategorin hörde BKB. 1946 fattades ett principbeslut om att banan skulle breddas och i början av 1950-talet sattes planerna i verket. På många avsnitt passade man på att räta banan och bygga en helt ny linjesträckning. På andra delar lade man ut ett normalspår intill smalspåret eller spikade fast en extra räl. Så mycket som möjligt förbereddes i förväg eftersom trafiken på banan skulle fortgå ända fram till omläggningen.

I september 1954 var delen Kristianstad-Karlshamn klar och kunde öppnas för normalspårstrafik. Fortsättningen till Karlskrona tog däremot mer tid. Den stora stötestenen var Karlshamn där man fick bygga en helt ny station och dessutom en tunnel. 1957 kunde dock hela BKB återinvigas i breddat skick.

Motorvagnståg

Breddningen innebar att man kunde köra direkttåg Malmö-Karlskrona. Snabba motorvagnståg kom att dominera BKB, från början av 1960-talet bestående av Y6/Y7. Dessa rälsbusståg kunde bestå av upp till åtta fordon och hade även släpvagnar med förstaklassutrymme. Från 1967 och fram till mitten av 1980-talet satte de karaktäristiska Y3-motorvagnarna sin prägel på banan. Efter att de flyttats till Ystadbanan tog Y1 och T43-dragna loktåg över.

Kustpilen

Y2 1376 som tåg mot Kristianstad möter Y2 1378 som tåg mot Karlskrona i Karlshamn 2004.

I slutet av 1980-talet minskade resandet på banan och tankar fanns på att helt lägga ned trafiken. När Blekingetrafiken tog över ansvaret för persontrafiken 1990 beslöt man sig dock för att tillsammans med SJ göra en nysatsning på persontrafiken. Nya Y2-motorvagnar köptes in och efter en namntävling bestämdes att tågen skulle få namnet "Kustpilen".

I januari 1992 sattes de första motorvagnarna i trafik. De blev snabbt populära för sin bekvämlighet och trafiken utvidgades även till sträckan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. Under en period kördes även direkta tåg till Köpenhamn via färjan Helsingborg-Helsingör och efter Öresundsförbindelsens öppnande kördes tåg Köpenhamn-Malmö-Karlskrona. Denna trafik upphörde dock 2003.

Film från Karlshamn 9 juni 2005, strax innan elektrifieringen av Blekinge kustbana påbörjades. Vy över bangården i Karlshamn - Interiör från stationshuset - Tåg från Karlskrona och Kristianstad möts - Personal rekognoserar på bangården inför elektrifieringen - Den gamla smalspårsplattformen - Godståg till Kristianstad växlas ihop och avgår. Alla järnväg.nets filmer.

Elektrifiering

Under 1990-talet rustades banan upp och fick fjärrblockering och skarvfritt spår. Efter utredningar beslöt Banverket att även elektrifiera banan. Arbetena påbörjades i juni 2005. Bangårdarna i bl a Karlshamn och Ronneby byggdes om samtidigt. Elektrifieringen invigdes 15 juni 2007.

Under de två år elektrifieringen pågick ersattes persontrafiken helt med buss. Godstågen fortsatte att gå med vissa restriktioner men fick periodvis ledas om så att tågen utgick från Karlskrona istället för vanligtvis Kristianstad.

El på väg: Ledningsdragning mellan Bräkne-Hoby och Ronneby 16 augusti 2006.


Kustpil mot Kristianstad anländer till Karlshamn i juli 2004. I bakgrunden tunneln som byggdes i samband med breddningen av banan.


Kustpil mot Karlskrona passerar över Ronnebyån i Ronneby 8 juli 2004.


Ombord på Y2-motorvagnarna fanns en karta över Kustpilens linjenät.

Tågbussar i Kristianstad 2005. All persontrafik sköttes med buss under tiden Blekinge kustbana elektrifierades.


Vid den f d stationen i Bäckaskog stod en AB7-vagn uppställd under en tid.


Väntsalen i Mörrums stationshus 2004. Stationshuset revs 2007.


Tåg mot Karlskrona passerar Bromöllas gamla station 2004.

Trafik

Persontågen körs med X31K-motorvagnar i samarbete mellan Blekingetrafiken och Skånetrafiken. Trafiken är en del av länstrafiksamarbetet Öresundståg och många tåg går direkt Karlskrona-Köpenhamn.

Godstågen körs av Green Cargo till och från Nymölla bruk (söder om Bromölla), Mörrums bruk och Karlshamn. T44-lok används som dragkraft. Godstågen utgår från Kristianstad och normalt förekommer ingen godstrafik på sträckan Karlshamn-Karlskrona.

Beskrivning

Öresundståg i Kristianstad 2008.

Kristianstad C (Cr, 0 km) är en säckstation (utom för tågen på Åhusbanan) och persontågen mot Karlskrona går därför först västerut mot "fel" håll innan de viker av norrut och passerar Kristianstad Godsbangård (Crgb, 1 km) som numera är ganska ödslig. Här fanns fram till breddningen en 1067-bangård bredvid normalspåret med bl a ett omlastningsmagasin.

Färden går vidare österut genom ett flackt landskap och förbi den nedlagda stationen i Nosaby (4 km). Fjälkinge (Fki, 10 km) lever däremot vidare som mötesstation. I Bäckaskog (13 km) betjänade den f d stationen förutom det lilla samhället även slotten i Bäckaskog och Trolle-Ljungby.

Efter Gualöv (18 km) närmar vi oss den första större mellanstationen, Bromölla (Bml, 23 km). Stationen flyttades 1999 till ett mer centralt läge lite längre österut och sedan dess fungerar den gamla stationen som godsbangård. Det gamla stationshuset finns fortfarande kvar. Den nya stationen fungerar nu som ett resecenter med både tåg- och busstrafik. I den östra änden viker spåret till Nymölla bruk av mot söder. Pappersbruket är en av de stora godskunderna på Blekinge kustbana och röken från skorstenarna kan ses på långt håll.

Några kilometer efter Bromölla lämnar tåget Skåne och vi rullar in i Blekinge - "Sveriges trädgård". Landskapet blir mer böljande och växlar mellan ängar och skogsdungar. Vid nästa station, Sölvesborg (Sög, 30 km) kan man se havet - d v s Östersjön. Sölvesborg var tidigare en knutpunkt med järnvägar till Olofström/Älmhult (nedlagd 1984, se Älmhult-Olofström) och Hörviken (nedlagd 1956). Stationshuset är stadens andra, det första låg snett bakom det nuvarande.

Efter Sölvesborg går banan nästan rakt norrut förbi Gammalstorp (37 km) och mötesstationen Sandbäck (Sak 43 km). Från den senare stationen gick det fram till 1951 en 17 kilometer lång sidobana till Olofström.

Mörrum (Mru, 53 km) förknippar många med laxfisket i Mörrumsån. Strax söder om orten ligger även Mörrums bruk, det andra pappersbruket utmed Blekinge kustbana. Spåret till bruket viker av i Vekerum (Vru, 56 km).

Stationen i Mörrum 2007. Stationshuset revs senare samma år.

Bangården i Karlshamn 2007.

Strax innan Karlshamn viker ett triangelspår av mot hamnen. Spårets västra ben byggdes i samband med elektriferingen. Vid infarten till Karlshamn går järnvägen på en bank och till höger kan man se spåret till f d Karlshamn V, den tidigare smalspårsstationen som numera har degraderats till en blygsam godsbangård. Tågen stannar sedan 1950-talet istället vid Karlshamn C (Kh, 62 km) som karaktäriseras av ett stationshus i funkisstil och sitt lite inklämda läge vid en bergvägg. Närmast bergväggen fanns smalspårets numera rivna plattform. Persontrafiken på smalspårsbanan Karlshamn-Vislanda lades ner 1970. Godstrafiken på delen Karlshamn-Ryd levde vidare till 1979 då banan lades ner som den sista 1067-sträckan i Sverige.

Utfarten från Karlshamn går genom den 555 meter långa tunneln genom Pengaberget. Banan fortsätter en bit inåt land förbi Trensum (69 km), Märserum (75 km) och Kullåkra (79 km) till Bräkne-Hoby (Bhb, 83 km) där persontågen gör uppehåll.

Öresundståg i Ronneby 2007.

Efter en sjö passeras Bredåkra (94 km) varifrån en 1067-bana gick till Tingsryd (och vidare till Växjö) fram till 1965. Vi passerar utkanterna av Kallinge (96 km) och närmar oss Ronneby (Rb, 100 km). Infarten till stationen går vackert över Ronnebyån. Stationen var på smalspårstiden en av de större med bl a lokstation och det fanns ett spår ner till Ronneby redd vid kusten.

Edestad (106 km) och Johannishus (110 km) passeras liksom Nättraby (Nät, 117 km), ännu en glömd järnvägsknut. Härifrån gick Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg (NAÄJ), en bana med 600 mm spårvidd som lades ned redan på 1940-talet.

En stund senare skymtar en vik av havet och vid Gullberna (125 km) korsas järnvägen Emmaboda-Karlskrona på en bro innan den ansluter till Blekinge kustbana. Fortsättningen in till Karlskrona är gemensam för de båda banorna. I Bergåsa (Båa, 127 km) finns en hållplats där en del persontåg stannar. Resan går nu söderut genom Karlskronas norra delar till Karlskrona C (Ck, 130 km) som är belägen på ön Trossö. Karlskrona har en unik bebyggelse och har därför klassats som världsarv. En del av den speciella atmosfären bidrar den märkliga Varvsbanan med, en järnväg som går rätt igenom staden under både hus och torg ner till hamnen (läs mer på sidan om Emmaboda-Karlskrona). Karlskrona hade  mellan 1910 och 1949 också en spårväg.

Öresundståg från Karlskrona passerar Kristianstad godsbangård 2008.

Stationen i Karlskrona 2007.

Framtid

Tankar finns på att bygga en bana ("Sydostlänken") från Karlshamnstrakten på Blekinge kustbana till Olofström på banan Älmhult-Olofström. På så sätt skulle man kunna binda samman Blekinge kustbana med Södra stambanan. Banan skulle bli en modern version av den järnväg som gick från Sandbäck till Olofström fram till 1951. Läs mer på Karlshamn kommuns hemsida och Sydostlänken.nu.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Kristianstad-Karlskrona 100 år, specialnummer av ÖSJ-bladet 1989
- Bengt Gustavsson: Snart har "Ökenråttorna" tjänat ut på kustbanan (om trafiken med Y7/Y8), tidskriften Tåg 3/1984
- Arne Andersson: Blekinge kustbanor (fotoreportage), tidskriften Tåg 10/1988
- Bengt Gustavsson: Provkörning av IC3 i Blekinge, tidskriften Tåg 8/1990
- Mats Andersson: Nu har "Kustpilen" startat, tidskriften Tåg 2/1992
- Mats Andersson: Tre stationer i Bromölla, tidskriften Klart Spår 4/2003
- Blekingebanor.se
- Historiskt.nu om Blekinge Kustbanor
- Banverket: Järnvägskartor

Om Bredåkra-Tingsryds järnväg
- Bengt Hammar: Bredåkra-Tingsryds järnväg (BTJ), tidskriften Tåg 4/1985
- Historiskt.nu om Bredåkra-Tingsryds Järnväg

Om Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg
- Historiskt.nu om Bredåkra-Tingsryds Järnväg

Om Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg
- Lennart Welander: Nättrabybanan, ÖSlJ förlag 1980
- Örjan Svane: Nättrabyhamns station på ritning, tidskriften Tåg 2/1994