Museitåg i Hesselby 3 januari 2004. Foto Daniel Åhlén. Trafik: Museitrafik Spårvidd: 891 mm Längd: 1 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia

Gotlands järnvägsepok inleddes i början av 1870-talet. Efter långa diskussioner enades man 1876 om ett förslag på en smalspårig järnväg från Visby till Hemse och 1878 kunde banan invigas under bolagsnamnet Gotlands Järnväg (GJ). Visby begåvades med ett ståtligt stationshus utanför ringmuren och ett sicksack-spår byggdes ner till hamnen.

Ett helt järnvägsnät

De första åren blev magra för GJ och länsstyrelsen tyckte till och med att bolaget skulle tas över av staten. När sockerbruket i Roma öppnade på 1890-talet ljusnade dock situationen. Godstrafiken ökade och man började bygga flera nya bibanor, delvis för sockerbrukets behov. I GJ:s regi öppnades sträckorna Visby-Tingstäde (1921 förlängd till Lärbro) och Hemse-Burgsvik. Dessutom tillkom de nya bolagen Klintehamn-Roma Järnväg (KlRJ, öppnad 1898), Slite-Roma Järnväg (SlRJ, öppnad 1902), Ronehamn-Hemse Järnväg (RHJ, öppnad 1903), Visby-Visborgsslätt Järnväg (VVJ, öppnad 1904) och Sydvästra Gotlands Järnväg Klintehamn-Hablingbo (SGJ, öppnad 1924). Därmed hade Gotland fått ett helt nät av smalspårsbanor och större delen av ön kunde nås med tåg.

En Hilding Carlsson-rälsbuss i Lärbro 1959, ett år före nedläggningen. De gotländska rälsbussarna fick en karakteristisk röd färgsättning. Se även Veckans bild 126. Foto Richard Grönstedt.

Konkurrens från bilarna

Efter första världskriget blev det åter kärvare - nu hade bilismen kommit till ön. Biltätheten på Gotland var ovanligt hög och nya lastbilsåkerier och bussbolag bidrog till konkurrensen. Järnvägarna svarade med att sänka taxorna och GJ började köra kompletterande busstrafik i egen regi. På så sätt kunde man få ett tillfälligt andrum. Redan 1918 lades dock den första gotländska banan ner. Ronehamn-Hemse hade sedan starten gått med förlust och efter bara 15 års drift var man tvungna att ge upp.

På 1940-talet köpte GJ och KlRJ in Hilding Carlsson-rälsbussar i ytterligare ett försök att rationalisera trafiken. GJ beställde också som ett av de första smalspårsbolagen i landet Z4p-lokomotorer. När dessa levererades 1948 hade dock GJ och de andra gotländska banorna hunnit förstatligas.

Förstatligande och nedläggning

Statsövertagandet sågs av många som en frälsning men förhoppningarna infriades tyvärr inte. SJ kunde snabbt konstatera att trafiken gick med förlust och lade ner Hablingbo-Roma och Roma-Slite 1953 för att förbättra situationen. Godstrafiken fortsatte dock att minska, framför allt sedan sockerbetstransporterna lagts över på lastbil. Även persontrafiken minskade och 1960 lades de kvarvarande sträckorna Visby-Burgsvik och Visby-Lärbro ner. 1964 hade alla spår rivits upp och den gotländska järnvägsepoken var slut. Några lok och vagnar som hade bevarats ställdes upp vid stationen i Roma som minne.

Stationsområdet i Hesselby. Foto Johan Tuvesson.

Återuppbyggnad

1972 bildades Föreningen Gotlandståget för att ta hand om fordonen i Roma. Man lyckades köpa Hesselby f d station på linjen Roma-Slite och återuppbyggde bangården och så småningom en bit av linjen till Eken, en kilometer från Hesselby. Det första tåget på banan kördes 1978 i samband med Gotlands Järnvägs 100-årsjubileum.

Trafik

Föreningen Gotlandståget kör museitåg med ånglok sommartid. De dagar då inte tågen går kan dressiner hyras. I föreningens ägo finns bl a ångloket SlRJ 3 "Dalhem" och flera f d GJ-personvagnar.

Beskrivning

I Hesselby (Hy, 0 km) finns en välrestaurerad stationsmiljö med bl a stationshus, godsmagasin och verkstad. Här finns också ett järnvägsmuseum.

Linjen går västerut till Eken (En, 1 km), en hållplats som fått sitt namn av en stor ek intill, och fortsätter över en väg till hållplatsen Munkebos (Mus, 1,3 km).

Stationshuset i Hesselby 2004. Foto Johan Tuvesson.

Hållplatsen Eken 14 juli 2004. Foto Daniel Åhlén.

Framtid

Återuppbyggandet av banan kommer att fortsätta framöver. 2007 öppnades sträckan Eken-Munkebos och tanken är att bygga ut banan via Tule ända till Roma (6 kilometer från Hesselby). Se Föreningen Gotlandståget.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- John Kvarnstedt: Gotlands Järnvägar, skriftserien Gotlandica nr 15 1978
- Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
- Martin Ragnar och Eje Hardings: Järnvägen till Ronehamn, SJK Förlag
- Leif Elgh: Minne vid Söderport , tidskriften Tåg nr 4/2005
- Föreningen Gotlandståget