Två X11-motorvagnar i Vinslöv 7 september 2008. Denna dag vände tågen i Vinslöv p g a brobyte utanför Kristianstad. Trafik: Person- och godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 30 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

När Södra stambanan drogs genom Skåne i mitten av 1850-talet fick den en sträckning via Hässleholm och kristianstadsborna började därför undersöka möjligheterna att bygga en bibana till stambanan. Staten kunde dock inte bidra med några pengar och banan fick därför bli privatfinansierad med staden Kristianstad som största aktieägare. Christianstad-Hessleholms Jernväg (CHJ) bildades 1863 och kunde invigas i juli 1865. Banan blev därmed en av de första enskilda järnvägarna i Skåne och både den danske och den svenske kungen deltog vid invigningen i Kristianstad för att visa på den betydelse staden haft genom historien.

MÃ¥nga banor

I Kristianstad fick CHJ snart sällskap av flera nya järnvägar och i början av 1900-talet fanns det linjer till Glimåkra, Sölvesborg, Åhus, Brösarp och Hörby/Eslöv. 1906 köpte CHJ banorna till Glimåkra och Åhus och döpte om sig till Kristianstad-Hässleholms Järnvägar.

CHJ:s stora konkurrent var Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) som bland annat ägde banorna till Hörby och Brösarp. 1920-talets begynnande bil- och busstrafik drabbade ÖSJ hårdare än CHJ och 1936 köpte CHJ slutligen upp ÖSJ och banorna kring Kristianstad hade med undantag för Blekinge Kustbana fått en enda ägare. Imperiet varade dock inte så länge - 1944 förstatligades CHJ och blev en del av SJ.

Elektrifiering

De flesta av CHJ:s tåg drogs av ånglok och detta fortsatte att gälla även efter SJ:s övertagande. S-lok av olika varianter var speciellt vanliga. Den stora förändringen kom 1955 när elektrifieringen av Hässleholm-Kristianstad var klar. Persontåg dragna av D-lok sattes in på linjen och i ett tågpar gick under en period X5-motorvagnar.

I den lokala trafiken förekom bland annat Y6/Y7 och X7, senare ersatta av X9 som användes pÃ¥ sträckan fram till 1987. I trafiken Malmö-Karlskrona skiftade fordonen under 1970- och 80-talen, först användes Y3 och Y7/Y8, senare Y1 och T43-dragna loktÃ¥g. I början av 1990-talet blev Hässleholm-Kristianstad en del av Kustpilen-trafiken och Y2-motorvagnar dominerade sträckan, men dessa försvann 2004 dÃ¥ elektrifieringen av Blekinge kustbana pÃ¥börjades.

Ett Öresundståg vid infarten till Kristianstad 23 juli 2005.

Två Kustpilen-tåg i Kristianstad 2003. Bakom stationshuset sticker Trefaldighetskyrkans torn upp.

Trafik

Pågatåg mot Kristianstad i Hässleholm 2008.

Persontrafiken körs i regi av SkÃ¥netrafiken. Motorvagnar typ X11, X31K och X52 används.

Green Cargo kör godstÃ¥g Hässleholm-Kristianstad. Rc2/Rc4 eller T44 används i dessa tÃ¥g. Man kör ocksÃ¥ vagnuttagningar till Karpalund (och vidare till Hanaskog).

Även andra godsbolag trafikerar banan.

Beskrivning

I knutpunkten Hässleholm (Hm, 0 km) ansluter förutom Södra stambanan också fortsättningen på Skånebanan till Helsingborg samt banan till Markaryd. Det stora stationshuset i tegel är från 1910-talet. Banan tar av mot öster och efter att ha passerat ett industriområde kommer vi ut på skånska slätten. Mötesstationen Attarp (Atp, 5 km) och den f d stationen Ignaberga (8 km) passeras innan vi kommer till den enda mellanstationen med persontågsuppehåll, Vinslöv (Vöv, 12 km). Två slags tegelstenar, en ljusare och en mörkare, användes vid bygget av stationshuset och ger det ett lustigt randigt utseende.

Stationshuset i Vinslöv 2004.

Efter den tidigare stationen Göinge Fridhem (17 km) kommer vi till Önnestad (Önd, 20 km) där persontrafiken återupptogs på försök 1982-1984. Idag susar dock tågen åter förbi och samma sak gäller Karpalund (Kap, 25 km) där järnvägen till Hanaskog ses vika av på vänster sida strax innan stationen. Här finns också ett mötesspår. Det gamla stationshuset ligger lite upphöjt ovanför järnvägen.

Vi kommer ut på den öppna Kristianstadsslätten och korsar Helge å på en bro. Våtmarkerna i området har ett rikt djurliv och sällsynta fågelarter som svarttärna häckar här. Strax innan infarten till Kristianstad C ansluter triangelspåret från godsbangården på vänster sida. På höger sida kan man se det imponerande lokstallet som till största delen disponeras av museiföreningen Östra Skånes Järnvägar. Verkstaden intill används idag av Banverket men har tidigare bland annat fungerat som underhållsverkstad för X9-motorvagnar.

Stationen i Kristianstad 2005. I förgrunden banan mot Åhus.

Kristianstad C (Cr, 30 km) är en säckstation och alla tåg som ska vidare på Blekinge Kustbana måste byta riktning. Endast tåg på banan mot Åhus kan passera stationen och fortsätta söderut. Det vackra stationshuset är byggnadsminnesmärkt och den ursprungliga södra delen ritades av Claes Adelsköld.

Den som vill sträcka på benen har nära till stadens centrum och vill man göra en längre promenad kan man följa Åhusbanan till Kristianstad Södra där det finns ett litet järnvägsmuseum med bland annat lok och vagnar från järnvägarna i området.

Bågbron över Helge å 2005. Bron ersattes av en ny bro 2008.


Lokstallet vid Kristianstad C byggdes på 1910-talet och inhyser bland annat mf ÖSJ:s rälsbussar. Se även Veckans bild 106.

Stationen i Hässleholm 2005.


Ett Öresundståg mot Hässleholm passerar stationen i Karpalund i augusti 2004.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Christianstad-Hessleholms Jernväg, museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, Kristianstad 1990
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Stig Lundins historiska hemsida: Kristianstad-Hässleholms Järnväg
- Trafikverket: Järnvägskartor

Om Östra Skånes Järnvägar
- Historiskt.nu om ÖSJ